Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Matpriserna fortsätter stiga – såväl kunden som köpmannen ändrar sitt beteende

Kunder i en mataffär.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Enligt en ny rapport kommer priset på mat att stiga snabbt. Handelslaget KPO säger att folk väljer större affärer för billigare priser, men på lokalbutiken tror köpmannen att folk väljer det trygga och det lilla. Samtidigt växer köerna till mathjälpen.

Enligt en ny rapport från Pellervon taloustutkimus kommer priset på mat att stiga snabbt de kommande månaderna. Inflationen accelererar och matpriserna kommer att stiga med i snitt 11 procent, det är den största prishöjningen på mat på över 25 år.

Petter Bonde är köpman på K-market Treffis i Jakobstad. Han berättar att deras priser har stigit med 8-9 procent. Men ser man till olika produktgrupper så har köttprodukterna stigit betydligt mer i pris än så.

Bonde har dock inte ännu märkt av att kundbeteendet skulle ha förändrats.

- Jag tror att det är tack vare att vi fortfarande har rimliga elpriser i Jakobstadsregionen och en låg arbetslöshet.

Mer reavaror, mindre julgodis

Men han tror nog att beteendet kommer att förändras under hösten och vintern.

- Till viss del. Jag tror att reavarorna kommer att börja uppskattas i högre grad.

Det här betyder att köpmannens beteende också förändras. Bonde har till exempel inte köpt in lika mycket julgodis som förra året. Han tror att det kan vara något som konsumenterna väljer bort när man måste spara.

- Jag tror nog att folk fortfarande vill ha en guldkant. Men man kanske satsar på kvalitét och mindre volymer.

neljä suklaakonvehtirasiaa
Bildtext Kanske folk inte köper lika mycket julgodis i år?
Bild: YLE / Katja Solla

Allt behöver inte vara kallt

Sparåtgärder har Bonde redan gjort. Det började egentligen redan år 2019 i och med en renovering. Med det fick man ner elförbrukningen.

- Och så har vi gått över till LED-lysrör. Vi har också dragit ur stöpseln ur ”onödiga” kylar. Lemonaden kommer att vara varm en tid framöver.

Kunderna har reagerat och kommenterat, men de är mycket förstående, enligt Bonde. Det har ju knappast gått någon förbi att vi måste dra ner på elförbrukningen.

Bonde tror att mindre affärer, som Treffis i Jakobstad, har en framtid.

- När det är otryggt ute i världen så går man gärna tillbaka till det lilla och trygga som man har i en kvartersbutik.

KPO uttalar sig inte om prisutvecklingen

Handelslagen står förstås i fokus när det gäller matpriser. Handelslaget KPO är verksamt i de österbottniska landskapen och till dem hör till exempel Prisma, ABC och S-market.

Kim Biskop är vd. Han ger inte någon uppskattning om hur mycket priserna kommer att stiga.

- Som en stor aktör med dominerande marknadsposition, kan vi själva inte förutspå prisändringar och prisutveckligen, eftersom det kunde leda till signalering om kommande prisnivåer, säger Biskop.

Biskop säger sig dock lita på PTT (Pellervon taloustutkimus), som alltså förutspår en ökning på 11 procent.

Osuuskauppa KPO:n toimitusjohtaja Kim Biskop
Bildtext Kim Biskop
Bild: Jarkko Heikkinen/Yle

”Fjolåret var exceptionellt”

Handelskedjorna får en hel del kritik. I fjol ökade konsumenternas maträkning med 600 miljoner euro och KPO gjorde ett rekordår.

Skulle det vara läge att pruta på handelns vinster i det här läget?

- Det är sant att priserna har stigit för kunderna. Men samtidigt har handelns inköpspriser stigit. Och fjolåret var exceptionellt. Folk var hemma och satte inte pengar på resor och restauranger, utan konsumtionen riktades till markethandeln, säger Biskop.

Biskop säger att deras resultat i år kommer att bli dramatiskt mindre än det var ifjol.

- Konsumenternas beteende har förändrats. De väljer billigare produkter och då blir också handelns täckningsbidrag mindre än tidigare.

Billigare alternativ och större affärer

Det finns produktgrupper som stigit mer i pris än andra. Biskop räknar upp t.ex. mjöl, kaffe och ägg, och hänvisar till Statistikcentralens siffror.

Orsakerna till prishöjningen varierar mellan olika produkter. För vissa produkter är det priset på råvaran som stigit, i andra kan det vara en dålig skörd eller ökade transportkostnader.

Förutom att konsumenterna nu väljer billigare alternativ, har de också mer och mer övergivit de mindre affärerna.

- De väljer större enheter för att få förmånligare priser. De mindre affärernas andel av handeln har sjunkit till 14 procent, när det var 17-18 procent för fem år sedan, säger Biskop.

Matvaror på ett kassaband.
Bild: Sara Aaltio / Yle

Priset på bränsle och fisk har sjunkit

Kommer då matpriserna att i något skede börja sjunka? Det är många faktorer som inverkar på den saken. Tillgången, priset på råvaran, energipriserna, skörden, det politiska läget...

- Men priserna kommer att fluktuera även i framtiden. Bland annat så har ju priset på bränsle och fisk redan kommit neråt, säger Biskop.

En stor diskussion när det gäller prisnivåer är producenternas andel. Bönderna vill ha en större andel av priset. Producentpriset har också höjts, men inte tillräckligt om man frågar jordbrukarna.

- Inom handeln är man väl medvetna om producenternas svåra situation och det har man beaktat i förhandligarna mellan handeln och industrin genom att omförhandla avtal. Men handeln förhandlar inte direkt med jordbrukarna, förutom när det gäller ett fåtal grönsaksprodukter, säger Biskop.

Mathjälpen räknar med upp till 400 fler i kön

På föreningen Vasa mathjälp säger John Åsvik att de högre matpriserna inte ännu syns i köerna. Istället är det, så här långt, andra saker som gjort att kunderna blir flera.

- Men nog kommer matpriserna att inverka i framtiden, säger Åsvik.

De som har haft det svårt kommer att få det ännu svårare, helt enkelt.

En man framför brödkorgar.
Bildtext John Åsvik
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

När det sker räknar Åsvik med ett tillskott på 300-400 personer i matköerna. Just nu delar mathjälpen i Vasa med omnejd ut mat till kring 1 500 personer i veckan. I den siffran finns dock även personer som hämtar mat mer än en gång i veckan.

Det brukar vara några månaders fördröjning innan det syns i köerna. Just nu är det Rysslands krig i Ukraina som syns i köerna.

- Men nog har behovet ökat också bland infödda finländare under det här året, säger Åsvik.

Beroende av donationer

Matvolymerna per kund har blivit mindre, eftersom kunderna har ökat så pass mycket i antal. I februari hade mathjälpen kring 900 personer i veckan och nu är man alltså uppe i 1 500.

Åsvik berättar att mellan 80 och 100 personer är involverade i Vasa mathjälp varje vecka.

- Vi har haft en mycket bra uppslutning och alla frivilliga händer är välkomna.

Vasa mathjälp drivs med donationer. Staten betalar 20 000 euro i året, vilket enligt Åsvik är 20 procent av kostnaderna.

- Vi är helt beroende av donationer. Om vi inte har pengar så att vi kan köpa förpackningsmaterial, bränsle och så vidare, så då stannar verksamheten.

Priset på mat stiger - Spela upp på Arenan