Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Premiärminister Kariņš den stora vinnaren i parlamentsvalet i Lettland – och några andra slutsatser från valet i går

Uppdaterad 02.10.2022 09:35.
Lettlands premiärminister Krisjanis Karins röstar.
Bildtext Premiärminister Krišjānis Kariņš röstade i den lilla staden Sigulda i norra Lettland.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Det marknadsliberala Jaunā Vienotība, Ny Enhet, vann som väntat valet. Mer överraskande var att de partier som vänder sig till de ryskspråkiga väljarna klarade sig mycket sämre än vanligt.

Valresultaten uppdaterades klockan 9.35 på söndagen, då 91,47 procent av rösterna har räknats.

Ett: Partiet vid makten mer än tredubblar sitt stöd

Premiärminister Krišjānis Kariņš parti Jaunā Vienotība, Ny Enhet, gjort ett väldigt bra val och Kariņš kommer att få uppdraget att bilda regering.

Partiet får, när drygt 90 procent av rösterna är räknande, 18,8 procent av rösterna.

I valet 2018 fick Jaunā Vienotība 6,7 procent av rösterna.

Regeringsförhandlingarna drog ut på tiden och det tog över tre månader tills Kariņš då valdes till premiärminister som en ”svag kompromisskandidat”.

Äldre dam röstar i Riga.
Bildtext Röst läggs i Vallokal nr 143 i Riga.
Bild: Gustaf Antell

Framgången har främst sagts bero på att regeringen anses ha hanterat både coronapandemin och kriget i Ukraina bra.

I ett läge där grannen i öst känns mer skrämmande än på decennier har Krišjānis Kariņš visat förtroendegivande ledarskap.

Regeringens utrikespolitik anses också vara stark.

Två: Ryskspråkiga väljare ligger på soffan eller röstar lettiska partier

De partier som vänder sig till ryska väljare har klarat sig ännu sämre än väntat.

Undantaget är det nya populistiska och euroskeptiska partiet Stabilitātei!, Stabilitet, som har klarat röstspärren på 6,7 procent och då antagligen blir det enda ryska partiet i parlamentet Saeima.

– Den ryskspråkiga befolkningen är väldigt fragmenterad, säger den politiska kommentatorn Pauls Raudseps från tidningen Ir till nyhetsbyrån AP.

För fyra år sedan fick de ryskspråkigas favoritparti Saskaņa 20 procent av rösterna, nu klarar det av allt att döma inte 5 procentsspärren. När 90 procent är räknat ligger stödet på 4,8 procent.

– En del av minoriteten är pro-Putin, men det vi ser är att kriget har ändrat på attityderna och det har gått ganska snabbt.

Stop Putin-flagga utanför ryska ambassaden i Riga.
Bildtext Rysslands ambassad i Riga skymtar i bakgrunden.
Bild: Gustaf Antell

Förutom att attityderna har förändrats och många unga ryskspråkiga har röstat på icke-ryska partier, tyder de första analyserna av valresultatet på att de regionerna där det bor mest ryskspråkiga har lägre valdeltagande.

Att de ryska partierna har dåliga resultat har ändå ingen direkt betydelse för hur nästa regering ser ut.

Inte ens när Saskaņa fick nästan 30 procent av rösterna 2011 blev de inbjudna till regeringsförhandlingarna.

Tre: Folket i regionerna är trötta på huvudstadscentrerad politik

De två partierna som ser ut att sluta tvåa och trea, med mellan 10 och 15 procent av rösterna, är båda starka på landsbygden.

Apvienotais saraksts, Enade listan, har stora chanser att bjudas in tidigt i regeringsförhandlingarna. De har fått 11 procent så här långt.

Det handlar om tre mindre partier som har gått ihop för att lägga fokus på regionala frågor och klyftorna mellan Riga och resten av landet.

Regionala partier och grupper klarade sig bra redan i lokalvalet förra året, men att det skulle gå så här bra redan nu var oväntat.

I en intervju för Svenska Yle på lördagen sa Lolita Čigāne, en av Jaunā Vienotības toppkandidater, att relationerna mellan Riga och resten av landet måste förbättras.

– Ja, det här är något vi måste ta på allvar. Vi måste bli bättre på att se lant- och skogsbruket som en viktig del av samhället.

En hund sitter och väntar medan matte röstar i det lettiska parlamentsvalet.
Bildtext Hund och demokrati, två viktiga element i mångas liv.
Bild: Gustaf Antell

I resultaträkningen ligger Zaļo un Zemnieku savienība (ZZS), De grönas och böndernas förbund, tvåa. De har fått 12,8 procent av de räknade rösterna.

Det är ett parti som varken är speciellt grönt eller bondevänligt, utan populismen handlar långt om att bevara landsbygden som den är.

ZZS är mest känt för sin förre ledare, den korruptionsdömde oligarken Aivars Lembergs.

Jaunā Vienotība utesluter allt samarbete med ZZS så länge som Lembergs är med.

– Vi har gjort upp med korruptionen inom vårt parti och vill inte samarbeta med oligarker som försöker komma tillbaka, säger Čigāne med hänvisning till att Lembergs kom ut ur fängelse i februari.

Fyra: Ytterhögern kan inte mer vara säker på en plats i regeringen

Inför valet hörde ytterhögerpartiet Nacionālā Apvienība, Nationella Alliansen till favoriterna. Enligt de preliminära resultaten får partiet nu nöja sig med drygt 9,3 procent av rösterna.

Nationella Alliansen har varit det näst största partiet i den hittills sittande regeringen och ansågs tills valresultaten kom ta en plats också i kommande regering. Men nu ser det mindre säkert ut.

Ett annat populistiskt parti på ytterhögern som får plats i Saeima är Latvija pirmajā vietā, Lettland först, med 6,2 procents understöd.

En förklaring till att de högerradikala partierna har inte går tydligt framåt trots kriget i Ukraina är att hela samhällsdebatten har drivit i en patriotisk riktning.

Varken den nationalistiska högern eller de radikala ryska partierna har till exempel vunnit på att det enorma sovjetiska minnesmärket i Riga revs i augusti.

Fem: Det vindkraftvänliga vänsterpartiet Progresīvie kan ta ytterhögerns plats

Också partiet Progresīvie ser ut att komma in i Saeima med ett understöd på 5,98 procent.

Det gör dem tillräckligt stora för att bjudas in i regeringsförhandlingarna i stället för partierna på den konservativa högerflanken.

Enligt Čigāne kan båda partierna få rum i en bred regering, men det finns många fördelar med att välja Progresīvie framför de högerkonservativa partierna.

– När det gäller lgbtq-frågor och annat som har med mänskliga rättigheter att göra är Jaunā Vienotība ett liberalt parti. Vi driver inte de här frågorna själva, men vi stöder dem.

Sist: Valdeltagande blev inte en katastrof

Inför valet fanns det flera tecken på att väljarna skulle stanna hemma och valdeltagandet skulle sjunka betydligt från 54,6 procent 2018.

Enligt preliminära uppgifter från valmyndigheten blir den nästan 60 procent i år.

Ett åttonde parti ligger när drygt 90 procent av rösterna är räknade precis vid röstspärren, Attīstībai/Par!, Utveckling/För!, ett populistiskt socialliberalt parti som hörde till vinnarna i valet 2018, men har tappat de flesta av sina väljare trots att det har haft försvarsministerposten de senaste åren.

Lettlands parlament Saeima.
Bildtext Lettlands parlament Saeima.
Bild: Gustaf Antell