Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Yle utredde: Under pandemin ökade Finlands skuldsättning med 5 236 euro per person – varför är vi mer skuldsatta än Sverige och Danmark, trots att vi hör till genomsnittet?

En påse makaroner och andra livsmedel på ett band i kassan i snabbköpet.
Bildtext Under pandemin ökade skuldsättningen för danskarna med drygt 1 700 euro per person och i Sverige med 1 670 euro.
Bild: Sara Aaltio / Yle

Sedan coronakrisen har Finlands skuldsättning ökat snabbt, men om man jämför med andra EU-länder så hamnar Finland i mittenskiktet. Däremot har de andra nordiska länderna mindre skuldsättning än Finland, visar en undersökning som Yle gjort.

185 miljarder euro, så stor är Finlands statsskuld idag. I slutet av år 2019 var det offentliga samfundets, det vill säga staten och kommunernas skuld omkring 156 miljarder euro.

Det här betyder att skulden från början av pandemin har ökat med ungefär 5 200 euro per person. Det visar en jämförelse av EU-ländernas skuldsättning under pandemin.

I beräkningen har man använt siffror från EU:s statistikservice Eurostat. Man räknade ut hur mycket de offentliga samfundens skuld vuxit i de olika länderna mellan december 2019 och mars 2022. Skuldmängden ställdes sedan i relation till invånarantalet i länderna.

Av 27 länder har Finlands skuld ökat åttonde mest under den här perioden – i topp finns Belgien, Frankrike och Österrike.

Finland ligger på åttonde plats bland EU-lnderna, då man jämför hur mycket den offentliga skulden har ökat per invånare under coronapandemin.

Skuldsättningen i Finland genomsnittlig – går betydligt bättre för Sverige och Danmark

Finland hamnar i mittenskiktet om man ser på de ”gamla” EU-länderna, det vill säga de länder som blivit EU-medlemmar innan 2004.

Docenten och forskaren Ilja Kavonius vid Helsingfors universitet har forskat i skuldsättning och enligt honom är statistiken väntad. De länder som har den största skuldsättningen införde tuffa coronarestriktioner och de har också alla en rätt så stor offentlig sektor.

– Bland annat Belgien, Frankrike och Italien införde hårda nedstängningar då coronaläget var som värst, säger Kavonius.

De länder som ligger längst ner på listan har enligt honom en bruttonationalprodukt som är mindre än hälften av Finlands enligt Kavonius. De är också länder med en liten offentlig sektor som politiskt har undvikit att ta lån.

Finland brukar jämföras med Sverige och Danmark men de är betydligt mindre skuldsatta än Finland. Under pandemin ökade skuldsättningen för danskarna med drygt 1 700 euro per person, medan medelsvenssons skuld ökade med 1 670 euro.

Utanför EU var norrmännens extraskuld närmare den finländska nivån, drygt 4 000 euro per person.

Ränteutgifterna har minskat stadigt de senaste åren men väntas öka igen nästa år.

Orsaken till att Sverige och Danmark gick ur pandemin med en mindre skuldsats än Finland är enligt Kavonius att länderna helt enkelt har en bättre ekonomi än Finland.

Under åren 2010–2019 hade de en betydligt bättre tillväxt än Finland, också skuldsättningsgraden var mindre än Finlands.

Medan statsskulden är drygt 33 000 euro per finländare, är den knappt 18 000 per svensk.

– Finland är efter i utvecklingen om man jämför med Sverige och Danmark. Det handlar inte bara om skulden, utan den den ekonomiska tillväxten. Den kritiska frågan är tillväxten, säger Kavonius.

I Sverige var också coronarestriktionerna lindrigare än i Finland och det här påverkade också skuldmängden. Däremot dog fler i covid-19 i Sverige: I Sverige bokfördes 20 000 dödsfall, medan antalet fall i Finland bara var 6 000.

Henkilökuvassa Ilja Kavonius, tutkija Helsingin yliopistosta.
Bildtext Ilja Kavonius säger att nya skulder kommer att bli dyrare för Finland.
Bild: Esa Syväkuru / Yle

Nödvändigt enligt regeringen, för stor skuld enligt oppositionen

Har Finland skuldsatt sig för mycket eller är det nödvändigt?

– Coronapandemin påverkade Finland rätt så allvarligt. Dessutom blev vi tvungna att ta extra lån då vi ville skydda människor och deras arbetsplatser. I förhållande till bnp är vi ändå mindre skuldsatta än många andra europeiska ekonomier, säger Johannes Koskinen, socialdemokrat och representant för regeringen samt ordförande för finansutskottet.

Vad säger man då inom oppositionen?

– Det är förståeligt att vi behövt ta lån på grund av pandemin och kriget i Ukraina. Men det förklarar ändå inte det strukturella problemen eller varför Finland ser ut att skuldsätta sig ända fram till år 2026, säger Sari Multala från Samlingspartiet, medlem i samma utskott.

Multala är rädd att en för stor skuld kan göra att finansmarknadens förtroende för Finland kan få sig en törn. Om räntorna ännu stiger minskar samtidigt möjligheten att investera i annat.

Enligt Koskinen är skillnaden mellan regeringens och oppositionens linjer ändå inte speciellt stor.

Valtiovarainministeri Annika Saarikko puhui aluksi.
Bildtext I nästa års budgetförslag har man reserverat 1,5 miljarder euro för räntor, det här är en dubbelt så stor summa som nu. Finansminister Annika Saarikko (C).
Bild: Silja Viitala / Yle

Ännu ingen orsak till oro, enligt forskare

Den offentliga skulden är ändå annorlunda än hushållens skulder.

Ett land som ses som tillförlitligt får billiga lån, internationella kreditvärderare ser Finland som en god kredittagare. Kostnaderna för statsskulden har fortsatt sjunka och de är rekordlåga trots den extra skulden.
Det här är viktigt, eftersom ungefär 80 procent av den offentliga skulden är just statsskuld.

Nu ökar räntorna ändå. I nästa års budgetförslag har man reserverat 1,5 miljarder euro för räntor, det här är en dubbelt så stor summa som nu.

– Nya skulder kommer att bli dyrare nu när räntenivån ökat. Det här betyder samtidigt kostnaderna ökar, det här är bra att uppmärksamma, säger Ilja Kavonius.

Enligt honom är det ändå viktigt att se helheten. Kavonius stirrar inte sig blind på en enskild siffra, det är vettigare att fokusera på varför man tar lån, hur bra den offentliga ekonomin klarar av skulder och om vilka tillgångar staten har för att balansera upp skulden.

– Personligen är jag ännu inte speciellt oroad över vår skuldmängd. Men det är väsentligt att fundera på om vi skuldsätter oss ytterligare, varför vi gör det och om räntorna fortsätter att öka.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel ”Yle selvitti: Suomi velkaantui korona-aikana 5 236 euroa henkilöä kohden – se ei ole EU-kärkeä, mutta Ruotsi ja Tanska painivat aivan eri sarjassa” av Janne Toivonen. Översättningen är gjord av Frida Holmberg.