Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Direktören för Östra Nylands välfärdsområde hoppas på mer pengar av staten – svårt ge HUS tilläggsfinansiering när den egna kassakistan är tom

En man i kavaj och kragskjorta tittar in i kameran.
Bildtext Direktören för Östra Nylands välfärdsområde Max Lönnqvist berättar att välfärdsområdet ser ut att ha ett underskott på mellan 26 och 32 miljoner euro. Arkivbild.
Bild: Suvi Elo

De nyländska välfärdsområdena ska förhandla om ifall de kan ge HUS mer pengar så HUS inte behöver göra så stora nedskärningar. Det är svårt då välfärdsområdena själva har tomt i kassakistan.

HUS-sammanslutningens stora sparlista ledde till ett ramaskri i regionerna, och på måndagen beslöt HUS styrelse att remittera listan.

Bland sparförslagen fanns bland annat att dra in jourverksamheten i Borgå, Lojo och på Malms sjukhus i Helsingfors.

Det som ska hända nu är att de fyra nyländska välfärdsområdena samt Helsingfors, som i praktiken är ett femte välfärdsområde, sinsemellan ska förhandla om ifall man kan ge HUS mer pengar.

Vem betalar vad?

Samtidigt ska tjänsteinnehavarna på HUS sätta ihop en ny sparlista som förhoppningsvis inte innehåller lika smärtsamma förslag som den förra. Hur stora nedskärningar HUS behöver göra beror på hur mycket pengar välfärdsområdena kan skjuta till.

Här blir välfärdsområdena i kläm mellan staten och HUS.

– Gällande alla välfärdsområden i Finland så kommer det antagligen att bli underskott nästa år, nu är det närmast frågan om hur stora underskott. Vår kalkyl visar för tillfället på ett kalkylerat underskott på ungefär 26–32 miljoner euro, så det är stora summor det handlar om, säger Max Lönnqvist, direktör för Östra Nylands välfärdsområde.

Hoppas på mer pengar av staten

Enligt Lönnqvist är det inte en bra start vare sig för HUS-sammanslutningen eller för välfärdsområdena om man måste gå åt serviceproduktionen i någon större grad.

– För att trovärdigheten till systemet ska behållas hoppas jag förstås i första hand att staten räcker ut sin hand och skjuter till mera pengar till systemet. I sista hand är det frågan om prioriteringar; vad ska vi prioritera inom vården? säger Lönnqvist.

Tror du det är en realistisk möjlighet att staten skjuter till pengar ännu i det här skedet?

– Det är nog svårt att se i det här skedet. Det jag vet är att man kanske tidigarelägger vissa finansieringsposter som man tänkte betala ut först 2024. Eventuellt kan man betala ut dem 2023 men det löser egentligen inte det här problemet. Det måste lösas av välfärdsområdena i Nyland redan tidigare, säger Lönnqvist.

Det är de nyländska välfärdsområdenas direktörer och styrelseordföranden som ska förhandla om budgetramen för HUS. Någon exakt tidtabell har inte gjorts upp ännu men enligt Lönnqvist borde förhandlingarna ske i slutet av veckan. Beslutet ska föras till HUS högsta beslutande organ, stämman, som kallats till möte den 26 oktober.

– Vi borde hitta en så bra kompromisslösning som möjligt. Vi vill åtminstone undvika sådana nedskärningar eller sådana modeller som kanske till och med skapar mer kostnader i andra änden, säger Lönnqvist.

Det har talats om att man knappast skulle spara så mycket på att stänga jourerna i regionerna eftersom HUS då måste köpa fler ambulanser istället.

– Det stämmer. Å andra sidan har också HUS framhållit att de inte vill tumma på patientsäkerhet eller motsvarande. Mig veterligen så ställer jourdiskussionen redan stora problem för det finns ju inte så stora lokaler dit man kunde flytta verksamheten, säger Lönnqvist.

Kunde ett sätt att lösa problemet vara ge välfärdsområdena beskattningsrätt?

– Det är lite för tidigt för att ta ställning till det och då finns risken att skattegraden som helhet stiger. Det är kanske inte önskvärt heller, säger Lönnqvist.

Tror du välfärdsområdets patientavgifter kommer att höjas, att man tar ut så höga klientavgifter som lagen ger möjlighet till för att täcka alla kostnader?

– Det är ett politiskt beslut. Statsandelarna till systemet beräknas så att man måste ta ut maximum. Om man inte gör det så måste man själv se till att man kan finansiera det på något annat sätt. Risken är nog stor att vi också måste höja klientavgifter, säger Lönnqvist.

Diskussion om artikeln