Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Omsorgsminister Aki Lindén om priset på vårdkonflikten: ”Det stora problemet är alldeles vanliga sjukdomar som har blivit odiagnostiserade”

Uppdaterad 04.10.2022 13:50.
Familje- och omsorgsminister Aki Lindén (SDP) tittar in i kameran.
Bildtext Många akuta frågor. Omsorgsminister Aki Lindén (SDP) fick frågor om gårdagens förlikning inom vårdbranschen, dimensioneringen av vårdpersonal och kassakrisen inom HUS.
Bild: Jorma Vihtonen / Yle

Familje- och omsorgsminister Aki Lindén (SDP) har i dag, tisdag, kommenterat effekterna av den utdragna vårdkonflikten. Han konstaterade bland annat att köerna i primärvården har blivit längre.

Det är många saker som rör på sig inom vården just nu. Omsorgsministern hade många frågor att beta av under dagens pressträff. En av dem var vad den utdragna vårdkonflikten har kostat samhället.

– Köerna har blivit längre. De stora problemen finns i primärvården där alldeles vanliga sjukdomar har blivit odiagnostiserade, svarade omsorgsministern Aki Lindén.

”Avtalet lugnar ner situationen inom vården”

Vårdfacken Super och Tehy godkände tillsammans med Arbetsgivarna inom kommun- och välfärdsområdena (KT) i måndags ett förlikningsförslag som höjer medellönen inom hälso- och sjukvårdssektorn med minst 17,3 % under fem år. Lösningen innehåller också en separat engångsbonus på 600 euro för dem som har jobbat med coronapatienter.

Enligt arbetsgivaren KT ingår i paketet den så kallade löneharmoniseringen – medan vårdfackena anser att det är en helt annan sak.

Omsorgsministern Lindén kommenterade avtalet på en väldigt allmän nivå. Han nöjde sig med att konstatera att han var mycket nöjd med att det blev ett avtal inom vårdbranschen.

– Det uppnådda avtalet lugnar ner situationen inom vården och det färgar av sig på arbetsplatserna och kommer att locka nya arbetstagare till vården, sa omsorgsminister Lindén.

Lindén duckar på frågan om HUS-krisen

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) flyttar vid årsskiftet över som administrativ enhet under Nylands välfärdsområden. Finansieringen kommer då från fyra nyländska välfärdsområden och från Helsingfors.

Som det ser ut nu behöver HUS-sammanslutningen spara 95 miljoner euro.

Omsorgsministern duckar för frågan om varifrån pengarna ska tas. Svaret är fortfarande att pengarna ska komma från välfärdsområdena.

– Pengarna som HUS behöver ska komma från välfärdsområdena i Nyland. Statsandelarna går till välfärdsområdena och inte till HUS, svarar Lindén.

Förslagen på sparlistan innefattar bland annat nedläggningen av jourverksamheten i Borgå, Lojo och på Malms sjukhus i Helsingfors. Nedskärningslistan har lett till massiva protester i både Östnyland och Västnyland.

Välfärdsområdena i landet har enligt Yles kartläggning fått 1,5 miljarder euro för lite pengar för år 2023.