Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Barnens rättigheter viktiga i ny lag för funktionshindrade – nu ska barn som har två hem få stöd i vardagen hos båda föräldrarna

Uppdaterad 17.10.2022 12:04.
Rullstol bakifrån, en ung person med långt, blont hår. Röd tegelvägg på sidan.
Bildtext Färdtjänst till både mamma och pappa. Hjälpmedel till båda hemmen - det ska den nya lagen erbjuda för unga som bor växelvis i två skilda hem.
Bild: Petri Krook / Yle

Skilsmässa och två olika hem ska inte utgöra ett hinder för att ett barn ska få stödtjänster hem till båda föräldrarna. Det garanterar förslaget till ny funktionshinderlag, som landat i riksdagen. Också villkoren för personlig assistans ändras.

Barnets rättigheter och delaktighet i samhället har varit en viktig bit i det nya lagförslaget om funktionshinderservice. I förslaget betonas barns rätt att bo hemma med sin familj, och inte på anstalt.

Barns rätt till stödtjänster hem ska också gälla efter föräldrarnas skilsmässa.

– Det här är viktigt för att barnet ska kunna bo växelvis hos båda sina föräldrar, trots skilsmässan, säger Ylva Krokfors vid Invalidförbundet.

Ylva Krokfors står vid ett fönster och tittar i kameran.
Bildtext Ylva Krokfors arbetar vid Invalidförbundet som sakkunnig. Hon har själv ett vuxet barn med särskilda behov - som flyttat hemifrån nyligen.
Bild: Anna Savonius / Yle

Barn behöver också bättre tillgång till färdtjänst och tillgänglighet i hemmen, såsom nödvändiga hjälpmedel.

Svenska Yle talar med två sakkunniga om vad som förändras i och med den nya funktionshinderlagen, som är tänkt att träda i kraft från årsskiftet. Lagförslaget nådde nyligen riksdagen.

Efterlängtad lag

I 20 års tid har både experter och familjer som berörs önskat att den nya lagen skulle se dagens ljus.

– Personer med funktionsnedsättning är fortfarande segregerade i samhället, trots att vi talar om att inkludera alla, säger Ulrika Krook, specialiserad jurist inom funktionshinderrätt.

Ulrika Krook sitter vid ett fönster med en färggrann dyna bakom sig.
Bildtext Två lagar blir en. Mycket förändras till det bättre, säger Ulrika Krook.
Bild: Anna Savonius / Yle

Det råder fortfarande ableism - vilket motsvarar rasism - när vi talar om personer med funktionsnedsättning

― Ulrika Krook, specialiserad jurist

Den nya lagen försöker råda bot på det här.

– Nu stärks deltagande, jämlikhet och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning, förklarar Krook. Genom den nya lagen gör vi ett rejält paradigmskifte.

Den gamla handikappservicelagen hänför sig till efterkrigstiden. Specialomsorgslagen för personer med utvecklingsstörning är från 1970-talet, alltså stiftades den för snart 50 år sedan. En ny lag ersätter två äldre.

Det här förändras i den nya lagen:

  • Personlig assistans. Den sökande behöver kunna formulera sin vilja självständigt eller med stöd om hurdan assistans hen önskar. Begreppet ”svår funktionsnedsättning” är inte längre ett krav för rätt till assistans. I stället måste assistansen vara nödvändig.

  • Rörlighet uppmuntras på olika sätt. Välfärdsområdet kunde bevilja bil eller lämpligt fordon och ersätta ändringsarbeten i fordonet. Stödet för att använda egen bil stärks.

  • Diagnos behövs inte längre för rätt till stöd. Det individuella hjälpbehovet avgör. Socialarbetare bedömer hjälpbehovet. De närmaste deltar i utvärderingen.

  • Färdtjänsten utvidgas. Rätten till att använda färdtjänst stärks i lagen. Man får rätt att ”samla” resor för olika tider på året. Man kan också spara resor för att till exempel kunna åka ut till sommarstugan.

Dyra lagändringar - men inget får kosta mera

– Det kan bli dyrt, mycket dyrt, för de nya välfärdsområdena, säger de båda sakkunniga vi talar med. Antalet personer som får rätt till stödtjänster ökar i och med den nya lagen.

Man räknar med att det finns 45 000 personer med någon form av funktionsnedsättning i Svenskfinland. Tar man med deras anhöriga, så stiger antalet brant.

– Det här tänker vi inte på, kommenterar Ulrika Krook.

Även kommunerna ställer sig tveksamma till den nya lagen. Hur ska de nya välfärdsområdena klara av lagändringen ekonomiskt? I och med att det inte mera krävs någon diagnos för stödbehov, alltså svår funktionsnedsättning - så växer gruppen med rätt till stödtjänster dramatiskt.

– Den nya lagen får inte medföra större kostnader, sägs det i debatten och det här är ett stort problem, kommenterar Ylva Krokfors.

Det här är fråga om mänskliga rättigheter

― Ylva Krokfors, Invalidförbundet

Det finns mycket lite tid kvar att behandla lagförslaget i riksdagen under den här regeringsperioden. Hinner lagförslaget godkännas för att kunna träda ikraft nästa år?

– Visst kan det gå vägen nu, säger Ulrika Krook.

I samma andetag medger hon att lagförslaget har väckt mycket kritik. Man har kritiserat lagen för att vara alltför komplicerad.

– Det sades att vi behöver specialiserade socialarbetare för att klara av att tillämpa lagen. Också de som berörs av lagen och deras anhöriga måste vara en slags experter.

Ylva Krokfors påminner ändå att det är fråga om mänskliga rättigheter och rätten till ett värdigt liv.

Den nya lagen om funktionshinderservice är tänkt att träda i kraft 2023, men det är oklart om riksdagen hinner behandla den färdigt före det. Vid årsskiftet flyttas också ansvaret för särskild service från kommunerna till de nya välfärdsområdena.

Invalidförbundet listar de heta frågorna som tas upp i riksdagens utskott, som behandlar lagförslaget, innan det eventuellt godkänns av riksdagen.

Även FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland, har givit sina synpunkter på lagförslaget om funktionshinder. Läs dem här!

Artikeln uppdaterad med både text och audiolänkar, 17.10.22 kl 10.57/AS

En funktionshinderlag ersätter två föråldrade lagar - historiskt, säger Ulrika Krook, hela samtalet här

16:23

Ylva Krokfors vid Invalidförbundet lyfter fram de viktigaste frågorna i lagförslaget, hela intervjun här

9:33