Läsfärdigheterna polariseras samtidigt som läsandet blir mera krävande: ”Du ska också förstå det du läser”

Det finns ett stort intresse för läsfrämjande arbete och en ambitiös läskunnighetsstrategi som ska hjälpa skolor och kommuner att väcka folks läslust. Pengarna som satsas på arbetet är ändå små.

– Det vi vet är att läskunnigheten dalar i Finland, egentligen i alla åldersgrupper. Det är ett faktum, och orsakerna som bidrar till det är många. Vi vet att skillnaderna mellan eleverna ökar och det är oroväckande. Där finns socioekonomiska skillnader som påverkar. Samtidigt dalar också intresset för läsning, säger Belinda Kardén.

Kardén jobbar som koordinator vid Läsrörelsen och har bred insyn i finländarnas läsfärdigheter. Ämnet har varit på tapeten redan länge eftersom våra läsfärdigheter har försämrats under hela 2000-talet.

– När det gäller skolelever och unga så finns det så mycket annat tidsfördriv och nöje som lockar och som strider om tiden, säger Kardén.

Polarisering sker också i fråga om läsning; de svagare blir allt svagare och de som är duktiga är också många. När det gäller vuxna är det betydligt svårare att få en uppfattning om vilka de svaga läsarna är, därför att de finns överallt i motsats till barn och unga som alla finns i skolan.

Nationell strategi fyller ett år

Jag träffar Kardén på centrumbiblioteket Ode i Helsingfors för att tala om den nationella läskunnighetsstrategin som fyller ett år i november. Den har tagits fram som ett steg i ledet att motarbeta den dalande läskunnigheten.

Enligt Kardén är strategin ett verktyg för alla som jobbar med läsfrämjande arbete i skolorna, på daghemmen och i kommunerna. Den innehåller konkreta förslag för hur man ska stärka läskunnigheten och har sikte på år 2030.

– Det allra viktigaste är att få det läsfrämjande arbetet in i strukturer som blir stadigvarande. Om det gäller en skola så kan det vara att skapa ett avtalsbaserat samarbete med det lokala biblioteket. Att det inte bygger på en ivrig frivillig lärares engagemang utan att alla parter känner till vad avtalet går ut på, säger Kardén.

Läshörna på fotbollscup

– Om man vill få barn och unga att läsa och intressera sig för läsning så behöver de möta läsningen i utrymmen och på platser där de gör något de tycker om och känner sig trygga och inspirerade, till exempel inom idrotten. Jag tycker det är viktigt att olika hobbyn inte behöver krocka. Idrotten kan vara en plats för läsning precis som biblioteket kan vara en plats för idrott, säger litteraturvetaren Mikael Gros, mångsysslare när det gäller läsfrämjande arbete.

I somras har Gros bland annat installerat mysiga lästält i samband med olika idrottsevenemang för barn. Projektet heter Rätt bok på rätt plats och koordineras av Sydkustens landskapsförbund.

– Det har tagits emot jätteväl. Vi brukar ordna tävlingar, tipsa om böcker och liknande. Barnen tycker om att komma dit för att det händer något annat vid sidan av matcher och springtävlingar. De kan behöva varva ner, slappna av och umgås med sina vänner och då finns det ett utrymme dit de kan komma, säger Gros som också arbetar för att ta fram så kallade tamburbibliotek till daghemmen.

Stort intresse - men lite pengar - för läsarbete

Utmaningarna är många när barn och unga - och vuxna - ska lockas till läsning, men det positiva är att intresset för läsfrämjande arbete är stort.

På Läsrörelsen, som för övrigt tillsatts av Utbildningsstyrelsen, ser Belinda Kardén det i antalet ansökningar för finansiering för gräsrotsverksamhet. Men summorna som satsas är små.

– Vi har delat ut ungefär fyra miljoner euro till läsfrämjande arbete under de fyra senaste åren. Jämfört med många andra statsunderstöd som delas ut så har vi ganska små summor. I många ansökningsförfaranden har det kommit in enorma mängder ansökningar, vi kan inte finansiera allt, säger Kardén.

Det behövs alltså resurser i form av pengar och personal.

Snuttfinansiering betyder kortsiktighet

När det mesta av fältarbetet upprätthålls genom projektfinansiering betyder det att samma saker upprepas.

– Mycket av det läsfrämjande arbetet görs genom projektsatsningar och det betyder att projekten pågår i ett år eller två och så läggs det ner. Det finns ett problem där i att långvariga satsningar har svårare att få finansiering och att det kommer liknande satsningar på nytt efter några år och man måste ibland uppfinna hjulet på nytt, säger Mikael Gros.

Också Läsrörelsen snurrar på med finansiering i korta etapper. Dess nuvarande finansiering upphör om ungefär ett år.

En ytterligare utmaning är själva läsandet som hävdas bli allt mera krävande. Därför kretsar den nationella läskunnighetsstrategin kring begreppet multilitteracitet som betyder, i korthet, förmågan att läsa och tolka många olika slags texter, och att producera och kritiskt bedöma dem.

– Samhället har utvecklats med så snabb fart att det kräver en mycket mera mångsidig läskunnighet än förr. I nästan vilket som helst arbete behöver du samla in information från flera olika källor, du behöver veta om informationen är pålitlig, du behöver kunna använda olika verktyg: du behöver också kunna förstå det du läser, säger Belinda Kardén.

Enligt Kardén är det viktigt för varje barn att hitta en text som känns inspirerande att läsa. Det spelar ingen roll vad det är för text, bara det lockar till läsning.

– Plus att vi vuxna är förebilder. Vi kan inte säga åt barn att de ska läsa om inte vi själva visar att vi också gör det, säger Kardén.