Skärgårdsmiljöstiftelsen – en pärla i Ekenäs skärgård eller ett livslångt arbetsläger för närståendekretsen?

Fastigheter och hus som ägs av Skärgårdsmiljöstiftelsen används av styrelsen och andra närstående till självkostnadspris, men någon förmån är det inte menar ordföranden.

Svenska Yle granskar de svenskspråkiga stiftelserna. I Västnyland finns det 35 stiftelser som totalt förvaltar omkring 184 miljoner euro.

Svenskspråkiga stiftelser har tillgångar på över 4,5 miljarder, det blir 15 000 euro per finlandssvensk – vem sitter på pengarna och vem får dem?

Svenskspråkiga stiftelser har en förmögenhet på närmare fem miljarder euro. Hälften av dem har Helsingfors som hemort och 2000 personer sitter i deras styrelser – här är de finlandssvenska stiftelserna i ett nötskal.

1990 grundade Svante Kihlman Skärgårdsmiljöstiftelsen och donerade året därpå ett större sammanhängande skärgårdsområde till stiftelsen. Stiftelsen har sedan dess förvaltats av familjen som också använder de hus som finns på naturområdet för fritidsboende.

Men enligt styrelsens ordförande Pontus Kihlman är detta upplägg helt i sin ordning.

– Det är frågan om gamla fiskehemman och de kräver väldigt mycket underhåll. I arrendeavtalet ingår därmed också att sköta om byggnaderna och det är frågan om en frihet med ett mycket stort ansvar, förklarar Pontus Kihlman.

Enligt hyres- och arrendeavtal hyr alltså stiftelsegrundaren Svante Kihlmans familjemedlemmar och ättlingar de hus som finns på Skärgårdsmiljöstiftelsens område.

Stiftelsens styrelse hyr med andra ord årligen ut fastigheterna bland annat till sig själv och sina nära släktingar och totalt får stiftelsen in omkring 5 000 euro årligen i hyresintäkter, men i stiftelsens verksamhetsberättelse skriver styrelsen att närståendekretsen inte får några ekonomiska fördelar av stiftelsen.

Strider mot stiftelselagen

Patent- och registerstyrelsens (PRS) jurist Kati Huovinen och Mia Bengts, som är sakkunnig jurist i stiftelseförvaltning, konstaterar båda att inte vara tydlig med transaktioner till närstående är ett brott mot stiftelselagen. En styrelse måste alltid vara transparent med vad man beviljar för förmåner till den egna släkten eller andra närstående.

– Det är helt lagligt att en styrelse gör närståendetransaktioner med bland annat den egna familjen, men sådana transaktioner får inte ge närståendekretsen ekonomisk fördel utan ska ske på marknadsmässiga villkor. Styrelsen måste uppge närståendetransaktionerna i verksamhetsberättelsen, säger Mia Bengts.

Om styrelsen återkommande misslyckas med en så central uppgift som att skicka in bokslut och verksamhetsberättelse i tid, kan man ifrågasätta om stiftelsen förvaltas omsorgsfullt

― Kati Huovinen, jurist

Hur styrelsen är besläktad med de familjemedlemmar som beviljas ekonomiska fördelar och närståendetransaktioner måste också framgå i verksamhetsberättelsen poängterar Kati Huovinen, som är jurist på PRS.

– Uppgifter om understöd och andra ekonomiska fördelar den egna närståendekretsen får måste tydligt framkomma i stiftelsens verksamhetsberättelse, säger Kati Huovinen.

”Vi har aldrig fått någon anmärkning”

Skärgårdsstiftelsens ordförande Pontus Kihlman vill ändå vara tydlig med att hyreskontrakten till närfamiljen inte är något som stiftelsen gömmer undan.

I verksamhetsberättelsen nämner styrelsen vem som hyr de olika fastigheterna och på basis av efternamnen kan man anta att alla är besläktade med varandra.

– Vi har aldrig fått någon anmärkning om det här av varken skattemyndigheten eller PRS och jag tycker inte heller det är frågan om någon ekonomisk fördel att hyra byggnaderna. Tvärtom kostar underhållet oss hyresgäster årligen, säger Pontus Kihlman.

Återkommande förseningar

Alla stiftelser i Finland måste enligt stiftelselagen årligen skicka in bokslut och verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår till PRS.

Enligt lagen har stiftelser ett halvår på sig att sammanställa dokumenten som alltså ska vara inskickade innan juli månad varje år, men för Skärgårdsmiljöstiftelsen har det blivit mera en regel än ett undantag att inte skicka in dokumenten i tid. Sedan år 2000 har stiftelsen så gott som årligen försummat sin plikt att skicka in dokumenten i tid. Det här kan, enligt Kati Huovinen jurist på PRS, tyda på att stiftelsen förvaltas dåligt.

– Det är styrelsens ansvar att känna till den lagstiftning som binder stiftelsen. Om styrelsen återkommande misslyckas med en så central uppgift som att skicka in bokslut och verksamhetsberättelse i tid, kan man ifrågasätta om stiftelsen förvaltas omsorgsfullt, säger Kati Huovinen.

Skärgårdsstiftelsens nuvarande ordförande Pontus Kihlman är ny på posten och kan inte ta ställning till varför tidigare styrelser missat tidsgränsen, men inte heller detta år har stiftelsen skickat in dokumenten i tid. Detta beror på oklart ansvar och missförstånd med stiftelsens bokförare, menar han.

– Här ska vi förstås bli bättre och strukturera upp och fördela det administrativa arbetet inom styrelsen, säger Pontus Kihlman.

Uppfyller bara delvis sitt ändamål

Baserat på Skärgårdsmiljöstiftelsens egna verksamhetsberättelser från de senaste åren är det i princip enbart ändamålet att bevara kulturlandskapet i skärgården som stiftelsen för tillfället uppfyller. Baserat på verksamhetsberättelserna från de senaste åren går mycket av stiftelsens arbete åt till att bevara och restaurera de byggnader som stiftelsen äger.

I verksamhetsberättelserna framkommer det att naturvården som stiftelsen bedriver främst innefattar observationer. Under en längre tid har också en lokal fårbonde använt ängarna på Getskär för fribete sommartid. Någon enstaka dag under sommaren utförs ängsskötsel och år 2020 ansökte och fick lokala jägare tillstånd att övervaka rovdjurstammen på området.

Men varken stiftelsen syfte att möjliggöra bedrivandet av forskning i skärgården eller att upprätthålla en levande skärgårdsmiljö i samarbete med lokala yrkesfiskare uppfylls om man läser stiftelsens verksamhetsberättelser.

Stiftelsens styrelse vill värna om naturen och skärgården i samma anda som grundaren, men vi är inte experter på lagar och förvaltning

― Pontus Kihlman, ordförande för Skärgårdsmiljöstiftelsen

Jurist Mia Bengts, som är sakkunnig på stiftelseförvaltning, konstaterar att små stiftelser kan ha svårt att uppfylla alla sina ändamål årligen, men hon poängterar också att det alltid är styrelsens ansvar att fundera hur stiftelsens ändamål ska uppnås.

– Om stiftelsen har ett väldigt brett ändamål kan styrelsen fokusera på olika verksamhetsområden turvis. En stiftelse med ett brett ändamål måste inte uppfylla alla sina ändamål hela tiden, säger Mia Bengts.

Samtidigt konstaterar Mia Bengts att styrelsen i stiftelser som av olika orsaker inte kan uppnå sina egna syften måste fundera på andra alternativ, till exempel att ändra stiftelsens stadgar, fusionera eller i sista hand upplösa stiftelsen.

Skärgårdsmiljöstiftelsens ordförande Pontus Kihlman tycker ändå att stiftelsen uppfyller sitt eget reglemente väl, bortsett från samarbetet med lokala fiskare, som enligt Kihlman faller på det faktum att det knappt finns yrkesfiskare kvar i skärgården.

För små medel för forskning

En av Skärgårdsmiljöstiftelsens huvudsakliga ändamål är att möjliggöra bedrivandet av vetenskaplig forskning i skärgården och sedan stiftelsen grundades har representanter från Tvärminne Zoologiska station och vetenskapliga Nordenskiöldssamfundet varsin plats i stiftelsens styrelse, men enligt tidigare representanter som Yle Västnyland varit i kontakt med så möjliggör Skärgårdsmiljöstiftelsen i praktiken ingen forskning eftersom de medel som stiftelsen skulle bevilja helt enkelt är för små, menar man.

Enligt Mia Bengts, som är sakkunnig inom stiftelseförvaltning, kan små medel ändå inte användas som motivering för att stiftelsen inte följer sitt eget reglemente.

– Styrelsen ska genom att arbeta med stiftelsens strategi fundera hur stiftelsens ändamål enligt stadgarna uppfylls. Stiftelsen kan bland annat göra utdelningar mera sällan eller samarbeta med andra stiftelser med liknande ändamål för att få ner administrationskostnaderna, säger Mia Bengts.

Styrelsens ordförande Pontus Kihlman anser däremot att stiftelsen även på den här punkten uppfyller det som står i stadgan.

– Att möjliggöra bedrivandet av forskning kräver inte konstant aktivitet från stiftelsen, men vi står alltid till förfogande om våra områden behövs för vetenskapen. Dessutom pågår hela tiden långa forskningsprojekt där även Skärgårdsmiljöstiftelsens område ingår.

Administrativt tyngre än ett arv

Pontus Kihlman är tydlig med att han inte är någon expert på stiftelseförvaltning och stiftelselagen samtidigt som han märker att uppdraget kräver mycket förhandskunskaper.

– Stiftelsens styrelse vill värna om naturen och skärgården i samma anda som grundaren, men vi är inte experter på lagar och förvaltning, konstaterar han.

Som exempel lyfter han fram många andra öar Ekenäs skärgård, som delades upp och såldes till privatpersoner. En utveckling som stiftelsen, enbart genom sin existens, motarbetar, menar Kihlman.

– Det hade varit administrativt lättare med helt vanliga traditionella arv och uppspjälkade tomter där alla har sitt eget, men det ville inte Svante Kihlman. Hans syfte var i första hand att bevara området så orört som möjligt och då ansåg han att grundandet av Skärgårdsmiljöstiftelsen var det bästa sättet att uppnå det här målet.

Tillägg 5.10.2022 kl 10:42: Kati Huovinen från Patent- och registerstyrelsen och jurist Mia Bengts tar inte ställning till inte det enskilda fallet i artikeln utan kommenterar enbart på ett allmänt plan.