Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Teater: Dockorna stjäl showen bland Mumindalens kriser och katastrofer

Två dockor föreställande mumintroll kikar fram ovanpå ett piano.
Bildtext Mumintrollet och Snorkfröken spionerar på sin nya granne i föreställningen Kris och katastrof i Mumindalen.
Bild: Otto-Ville Väätäinen

En överdådig uppsättning väcker Tove Janssons figurer till liv med nästan hallucinatorisk skärpa. Kris och katastrof i Mumindalen i regi av Jakob Höglund förvaltar Tove Janssons serier med bravur.

Scenen öppnar mot en bred vy av Mumindalen, tecknad i svartvitt i Tove Janssons uttrycksfulla linjer.

In i denna eleganta scenbild träder Filifjonkan. Lång och livfull som i en feberdröm tornar hon över skådespelarna, som i mörka overaller skyndar av och an och styr dockornas rörelser som en slags anonym personal. Hennes spetsiga nos vänder sig vaket hit och dit på den svanlikt långa halsen, hon schasar iväg sin kull av småbarn och försjunker kuttrande av förtjusning i sin skvallertidning.

Från pianot, där Robert Kock rytmiserar handlingen med specialkomponerad musik, spionerar Mumintrollet och Snorkfröken på sin nya granne. Lilla Teaterns föreställning Kris och katastrof i Mumindalen på Lilla Teatern väcker Tove Janssons karaktärer till ett sprudlande liv i Jakob Höglunds regi.

En man i kostym med jättelånga slingrande armar reser sig över en docka som föreställer Mumintrollet.
Bildtext Psykiatrikern doktor Schrünkel sätter myror i huvudet på sina patienter.
Bild: ©2022 Linus Lindholm

Satir som träffar rätt

Föreställningen, dramatiserad av Annina Enckell, baserar sig på Muminserierna av Tove och Lars Jansson som utkom i den brittiska dagstidningenThe Evening News i över tjugo års tid 1954–75. I serierna kommer Tove Janssons talang som satirtecknare till uttryck.

En efter en tågar de färgstarka främlingarna in och vänder livet i Mumindalen upp och ner.

Den hippieaktiga Profeten anländer för att predika kärlek och frigjordhet, samtidigt som herr Dystrén från Förbundet för Medborgarkänsla knackar på för att inpränta behovet av plikt och uppoffring.

Den virriga psykiatrikern doktor Schrünkel sätter myror i huvudet på sina patienter med sitt freudianska mummel. Filifjonkans pikar får Muminmamman att motvilligt annonsera om ett hembiträde och strax anländer den olyckliga Misan som sätter skräck i familjen med sin självutplånande arbetsmoral.

En liten docka som föreställer Mumintrollet står framför två enorma fötter.
Bildtext Mumins manager är missnöjd! Att vara berömd för sin gyllene svans är ingen dans på rosor, upptäcker Mumin.
Bild: Otto-Ville Väätäinen

Mumins svans slår ut i gyllene lockar och hans berömmelse drar med sig en hel skock av managers, fans och lycksökare.

Samhällstrenderna som beskrivs känns lika relevanta och närvarande idag som för nästan sjuttio år sedan. Tove Janssons djupa människokännedom ger dem en livlig form i dessa granna figurer. Deras krävande personligheter ställer gång på gång till problem för den stillsamt anarkistiska Muminfamiljen, men innan handlingsspåret hinner följas till sin upplösning introduceras nya vändningar och karaktärerna försvinner tyvärr ur berättelsen.

Till sist närmar sig den stora katastrofen då Mumindalen drabbas av en gruvlig hetta, invånarna grips av en allmän oro och börjar ge sig av i stora skaror. Mumin och Snorkfröken ger sig iväg för att reda ut vad som står på och upptäcker den väldiga kometen som störtar rakt emot Mumindalen…

En skådespelare iförd hatt och en liten docka som föreställer Snusmumriken.
Bildtext Snusmumriken vill bygga en brygga. Men den berömda Mumin är alltid för upptagen ...
Bild: Otto-Ville Väätäinen

Värdig fortsättning på traditionen

Kris och katastrof i Mumindalen är en visuellt imponerande föreställning där dockorna stjäl showen. De ger en utomordentligt livfull gestaltning åt de utmanande karaktärerna men lyckas också fånga en säregen aspekt av Tove Janssons Muminberättelser, nämligen leken med fysiska proportioner där somliga är mycket stora och andra väldigt små.

Med denna uppsättning återvänder mumintrollen till Lilla Teaterns scen för första gången sedan 1958, då en ensemble med bland annat Lasse Pöysti och Birgitta Ulfsson i rollerna spelade Troll i kulisserna i regi av Vivica Bandler. Kris och katastrof i Mumindalen är en värdig fortsättning på den stjärnspäckade traditionen.

Lilla Teatern: Kris och katastrof i Mumindalen. På scenen: Lumi Aunio, Pia Runnakko, Joachim Wigelius, Ulriikka Heikinheimo, Robert Kock, Alexander Wendelin, Ursula Salo, Reetta Moilanen, Elena Rekola, Riina Tikkanen.

Regi och koreografi Jakob Höglund. Scenografi och skådespelarnas kostym Sven Haraldsson. Dockornas design och tillverkning, karaktärernas kostym och rekvisita: Heini Maaranen. Ljusdesign Ville Aaltonen. Ljuddesign Antero Mansikka. Komponist Robert Kock. Mask Maija Sillanpää.

Dramatisering och sångtexter Annina Enckell. Regi- och koreografiassistent Soile Ojala. Music supervisor Markus Fagerudd.