Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sanna Marin lyfte upp kritik mot centralbanker – Kommer det att behövas stödpaket för att hushållen ska klara av högre räntor också, Heidi Schauman?

Uppdaterad 05.10.2022 08:16.
Ekonomen Heidi Schauman står ute på en regnig gata i Tölö i Helsingfors, ler och tittar in i kameran.
Bildtext Heidi Schauman, analyschef på Danske Bank, säger att räntorna historiskt sett inte är speciellt höga men att många hushåll byggt sin ekonomi kring låga räntor. Tillsammans med högre energipriser och lägre bostadspriser kan situationen bli tuff för många.
Bild: Niklas Evers

Syftet med räntehöjningar är att bromsa in ekonomin så att också inflationen avtar. Men är inflationen så farlig om alternativet är stigande arbetslöshet och höga räntor på enorma bostadslån?

Statsminister Sanna Marin skapade nyligen viss uppståndelse då hon valde att citera en kritisk kolumnist.

Kolumnisten är samhällsvetaren Antti Ronkainen i Suomen Kuvalehti, och citatet lyder på svenska ungefär så här: Det är något allvarligt fel i de rådande idéerna om penningpolitik när centralbankerna, bara för att försvara sin trovärdighet, kör ner ekonomier i lågkonjunktur.

Ronkainen syftar på att ECB vet att räntehöjningarna kan bidra till att euro-områdets länders ekonomi hamnar i lågkonjunktur, men ändå kör man igenom dem för att bekämpa inflationen.

Ronkainen skriver om annat också, inte minst regeringarnas egna finanspolitiska bekymmer, men det var alltså den här meningen som statsministern ville citera.

Varför är det här så uppseendeväckande? Jo, för att de flesta politiker – åtminstone i Finland – är överens om att centralbanker själva ska få besluta vad de gör, utan att regeringar eller utomstående experter ska kunna påverka dem.

Politiker försiktiga

Det finns mer eller mindre skrämmande exempel på vad som händer om centralbanker tvingas dansa efter politikers pipa.

Turkiet är ett exempel. Där har värdet på den turkiska liran på fem år sjunkit till en femtedel gentemot euron. En månadslön som 2017 var 3000 pengar skulle alltså numera vara värd 600 pengar. Orsaken anses vara att president Erdogan lägger sig i den turkiska centralbankens räntepolitik.

Därför är också de politiker som Svenska Yle talar med mycket försiktiga med att säga något som kan tolkas som att de vill blanda sig i centralbankens penningpolitik.

Matias Mäkynen politiker.
Bildtext Matias Mäkynen, SDP
Bild: Yle/Kalle Ranta

Matias Mäkynen, riksdagsledamot för SDP, vad tycker du om citatet som Marin skrev på Twitter, finns det ett allvarligt fel i penningpolitiken?

– I normala förhållanden fungerar penningpolitiken bra, men i ett sådant här läge då energipriserna driver inflationen behöver vi andra åtgärder. Regeringen och EU har tagit till åtgärder men vi behöver fler.

Önskar ni inom regeringen att ECB skulle vänta med räntehöjningar så man inte skapar ekonomiska problem?

– Nej, regeringen börjar inte prata om hur centralbankerna ska göra. Hellre talar vi om hurdan politik vi själva ska göra för att undvika den här lågkonjunkturen. Och det är det som Sanna Marin menade: vi behöver inte acceptera att det blir recession efter de här kriserna.

Hur gör ni det?

– Vi vet hur centralbanken tänker göra. Nu ska vi koordinera vår övriga ekonomiska politik så att den överensstämmer med ECB:s planer.

Men hur ska finska regeringen hindra den här recessionen som hotar?

– Finska regeringen kan inte ensam göra det i Europa. Till exempel Tyskland har en väldigt viktig roll. De stöder energiföretag och konsumenter. Alla länder borde göra på samma sätt och ta hand om konsumenter och företag som spelar en strategisk roll.

Din lösning är alltså att fortsätta på stödlinjen till hushåll och företag?

– I det här akuta läget, jo, säger Mäkynen.

Heidi Schauman: Inflationen förstör dynamiken i ekonomin

De som först märker av ECB:s räntepolitik är de hushåll som har stora lån, i första hand bolån.

Historiskt sett är räntenivån ändå inte speciellt hög i dag. Före finanskrisen 2007–2008 låg 12 månaders euriborräntan i regel mellan 3 och 5 procent. Visserligen var euriborräntan förhållandevis ny då. Hela räntan introducerades år 1999.

Taloustieteilijä Heidi Schauman kuvattiin Kansallismuseolla.
Bild: Silja Viitala / Yle

Heidi Schauman, analyschef på Danske Bank, om man ser på räntenivåerna ligger ECB:s styrränta på 1,25 procent och 12 månaders euriborräntan kring 2,5 procent. Varför är man redan nu orolig för att räntorna är för höga?

– Det är så många som inte minns högre nivåer än så här. Faktum är att många hushåll och också företag har kalibrerat sin ekonomi kring väldigt låga räntenivåer, trots att bankerna gjort så kallade stresstester på sina kunder, säger Schauman.

– Vi har också de höga energipriserna, och det tillsammans med högre räntor blir ett dubbelslag på konsumenterna. Om vi ännu börjar se att bostadsmarknaden reagerar så kan det bli ett trippelslag, och det svider förstås.

Men vad svarar du när den vanliga bolånetagaren undrar varför man inte kan vänta med räntehöjningar, att lite inflation väl inte är värre än galopperande räntor?

– Inflation är jätteproblematiskt. Man vet inte vad de egna pengarna räcker till i morgon eller nästa år och det blir otroligt svårt att planera. Nu tänker kanske många att det där inte låter lika jobbigt som höga räntor och de andra plågorna.

– Men jag tycker att inflationen på lång sikt förstör dynamiken i ekonomin och gör det svårt för till exempel företag att planera och investera. Och tänk på låginkomsttagare och dem som redan nu har det tajt. Inflationen gör deras liv väldigt svårt och surt.

Regeringar över hela Europa har infört stödpaket till hushållen för att klara elräkningar. Kommer det att behövas stödpaket för att hushållen ska klara av högre räntor också?

– Jag tror att vi kommer att fortsätta tala om främst elräkningarna. De som har bolån har också möjlighet att betala flexibelt. Man kan ansöka om amorteringsfria månader och överlag diskutera med sin bank om hur man ska ordna med lånet. Dessutom ska vi komma ihåg att många människor inte har bolån, medan så gott som alla måste betala elräkningar, säger Schauman.

Diskussion om artikeln