Hur skulle en rysk kärnvapenattack kunna se ut? Militära analytiker ser flera möjliga scenarier men hur Ryssland agerar är ”väldigt svårt att förutsäga”

Både Ryssland och USA besitter såväl strategiska som taktiska kärnvapen. Om Ryssland skulle sträcka sig till ett kärnvapenkrig skulle det troligtvis handla om så kallade taktiska kärnvapen, men experter ser det som osannolikt.

Sedan kalla krigets slut har frågan om kärnvapen diskuterats allt mindre i den allmänna debatten. I flera årtionden ansågs kärnvapen inte längre utgöra samma existentiella hot som under kalla kriget, även om det funnits återkommande orosmoln kring såväl Nordkoreas kärnvapenarsenal som Irans kärnvapenprogram.

Men det är först nu, i samband med kriget i Ukraina, som kärnvapenfrågan blivit aktuell för den stora allmänheten i framför allt Europa och USA igen.

Plötsligt är det många som undrar hur stor risken är för en eventuell kärnvapenattack i närmiljön och även för ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Olika slags kärnvapen

Det finns olika slags kärnvapen, men de kategoriseras generellt i två övergripande grupper: strategiska och icke-strategiska (taktiska) kärnvapen.

– Väldigt förenklat kan man säga att strategiska kärnvapen är vapen som man kan använda för att skjuta mellan kontinenter, säger Johan Norberg, militär analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Strategiska kärnvapen är således avsedda för att angripa strategiska mål så som militära anläggningar, städer eller andra mål som ligger långt ifrån avfyrningsområdet.

Icke-strategiska kärnvapen, även kallade taktiska kärnvapen, är i jämförelse begränsade till att avfyras inom relativt korta avstånd (cirka 500 kilometer).

– Dessa vapen kallas för slagfältskärnvapen och ursprungstanken är att man kan använda dem för att skjuta mot militära mål.

Strategiska kärnvapen har också betydligt större sprängkraft än taktiska. Strategiska kärnvapen kan ha en sprängkraft mellan 100 och 1000 kiloton, medan taktiska har en sprängkraft på mellan 1 och 170 kiloton.

För att sätta det här i perspektiv kan det nämnas att atombomben i Hiroshima, som omedelbart dödade runt 70 000 människor, hade en sprängkraft på 15 kiloton.

Strategiska kärnvapen var i synnerhet viktiga under Kalla kriget. Dessa vapen utgjorde grunden för den militära doktrinen ”Mutually Assured Destruction” (MAD, det vill säga ”ömsesidig garanterad förstörelse”), som USA och Sovjetunionen utgick från. Denna doktrin innebar att båda länderna kunde avfyra kärnvapen som skulle innebära massförstörelse på den andres territorium.

När det gäller kriget i Ukraina är det däremot taktiska kärnvapen som diskuterats mer bland säkerhetsexperter. I detta fall är det mer troligt att Ryssland skulle kunna använda taktiska kärnvapen för att slå ut lokala mål i Ukraina.

Hur många kärnvapen har Ryssland?

Nio länder i världen anses i dag ha kärnvapen. Dessa är USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. Endast de fem första av dessa har rätt att besitta kärnvapen enligt fördraget om ickespridning av kärnvapen (NPT).

Frågan gällande hur stort antal kärnvapen länderna har är däremot mer osäker. Detta är en fråga som berör nationell säkerhet och därmed redovisas siffrorna inte nödvändigtvis öppet. Här beror det också på hur man räknar.

Federation of American Scientists (FAS) uppskattar att Ryssland har 5977 och USA 5428 kärnstridsspetsar, men det är en betydligt mindre andel, 1588 respektive 1644 kärnstridsspetsar, som är utplacerade och redo att bli avfyrade på kort varsel.

Johan Norberg säger ändå att uppskattningarna som berör strategiska kärnvapen borde stämma ganska bra.

– Dessa vapen är reglerade av olika avtal och det finns kontrollmekanismer på plats.

Uppskattning av antalet kärnstridsspetsar som olika länder besitter

Osäkert antal taktiska kärnvapen

Antalet taktiska kärnvapen som länderna besitter är däremot mer osäkert, eftersom dessa inte är reglerade i avtal.

I samband med att Sovjetunionen började kollapsa år 1991 kom USA:s dåvarande president, George H.W. Bush, med ett initiativ om att eliminera såväl USA:s som Sovjetunionens taktiska kärnvapen.

Det här resulterade i att man under kommande år minskade på dessa vapen, men det är osäkert med hur mycket. USA uppskattas enligt organisationen Arms Control Association ha minskat sin taktiska kärnvapenarsenal mer än Ryssland.

Enligt SIPRIs årsbok 2022 hade Ryssland 1912 taktiska vapen, medan motsvarande antal i USA är 200.

– Jag tror att Ryssland har fler taktiska kärnvapen än USA eftersom dessa inte är reglerade på samma sätt som strategiska kärnvapen. Jag tror också att Ryssland valde att behålla många taktiska kärnvapen för att man ansåg att man hade en underlägsenhet i förhållande till Natos konventionella stridskrafter, framför allt under 1990- och 2000-talet, säger Norberg.

Vilka kärnvapen skulle Ryssland använda vid en eventuell attack?

Medan kärnvapen i regel primärt använts för avskräckning, det vill säga för att säkra att ett land inte utsätts för en attack från ett annat, finns en risk att kärnvapen kan användas för att se till att en lokal eller regional konflikt inte eskalerar eller utvecklas på ett sätt som inte är i en kärnvapenmakts intresse.

Hoten om användning av kärnvapen som Rysslands president Vladimir Putin kommit med sedan Ryssland invaderade Ukraina verkar exempelvis inte handla om att avskräcka andra länder från att attackera Ryssland, utan är snarare ett maktverktyg.

”Det tydligaste är att Putin använder kärnvapenavskräckning inte för att skydda Ryssland, utan för att få sin vilja igenom i Ukraina”, skrev Nina Tannenwald, författare och forskare vid Brown University, i en artikel i Scientific American i mars i år.

FOI:s Johan Norberg poängterar också att de ryska militärpolitiska beslutsprocesserna nu görs under stor press.

– Man kan konstatera att de har varit väldigt högljudda och lite ovarsamma i sin signalering gällande kärnvapen den sista tiden. Det är helt klart ett annat tonläge.

De flesta säkerhetsexperter bedömer fortfarande det som osannolikt att Ryssland i det här skedet skulle använda kärnvapen. Men om landet skulle göra det är många överens om att det är taktiska kärnvapen man primärt skulle använda sig av.

Resonemanget är att taktiska kärnvapen i det här sammanhanget skulle skapa mindre förstörelse i jämförelse med strategiska kärnvapen och därmed kunna avskräcka Ukraina och väst utan att väcka allt för många fördömanden från omvärlden.

Olika scenarier för kärnvapenanvändning

FOI:s Johan Norberg vill inte spekulera i hur Ryssland skulle kunna gå tillväga om de i nuläget bestämde sig för att använda kärnvapen.

– Vi måste acceptera att det här är väldigt svårt att förutsäga och svårt att veta. I slutändan handlar det om beslutsfattande i en väldigt liten krets i Ryssland.

Men i internationella medier har journalister och analytiker beskrivit olika scenarier för hur Ryssland skulle kunna gå tillväga.

The Atlantic listar fyra potentiella händelseförlopp: 1) en detonering i Svarta havet som inte skulle leda till offer, men som skulle demonstrera att man faktiskt är beredd att ta till kärnvapen, 2) en detonering som skulle ta ut det ukrainska ledarskapet, det vill säga döda Ukrainas president Volodymyr Zelensky och hans medarbetare, 3) en kärnvapenattack mot ett ukrainskt militärt mål så som en flygbas, där målet inte är att skada civila och 4) en attack mot en ukrainska stad som skulle leda till många civila offer och skapa terror, i försök att få Ukraina att ge upp.

Det sistnämnda scenariot har liknande mål som USA hade när de bombade Hiroshima och Nagasaki år 1945.

Säkerhetsanalytikern och författaren Joseph Cirincione tillägger i en opinionstext i The Washington Post att Ryssland kan använda sig av kärnvapen med varierande sprängkraft.

Han påpekar att det också finns en risk att Ryssland skulle slå till mot ett NATO-land, men ser denna risk som den minst sannolika.

Skadezoner vid detonering av ett 100 kilotons kärnvapen

Hur skulle väst svara på rysk kärnvapenanvändning?

En annan fråga är hur väst och framför allt USA skulle svara på dessa potentiella scenarier.

När man gjort olika simuleringar i USA gällande hur olika länder skulle svara om ett land använde sig av taktiska kärnvapen har resultatet oftast visat att det är väldigt lätt för situationen att eskalera.

Flera analytiker, däribland Joseph Cirincione, tror att USA och NATO därför skulle undvika att svara med kärnvapen och i stället använda konventionella vapen i första hand för att svara på en rysk kärnvapenattack. Men sättet USA skulle svara på beror på hur stor kärnvapenattack det handlar om.

Enligt Cirincione skulle en detonering i Svarta havet inte kräva något militärt svar från USA, men däremot skulle det sannolikt leda till fler hårda sanktioner och att världssamfundet, inklusive Kina och Indien, snabbt skulle distansera sig från Ryssland.

Om Ryssland använde kärnvapen mot ett militärt mål tror Cirincione att USA skulle öka sitt militära stöd till Ukraina och eventuellt anfalla de ryska baser som avfyrat kärnvapen från luften. Om Ryssland använde taktiska kärnvapen med större sprängkraft för att slå till mot civila mål i Ukraina skulle USA slå till mot ryska trupper med konventionella vapen.

Tidigare CIA-chefen David Petraeus uttalade sig också nyligen i ABC News:

– För att ge ett hypotetiskt exempel, vi skulle svara genom att leda en NATO- – det vill säga en kollektiv – insats som skulle ta ut varje konventionell rysk styrka som vi kan se och identifiera på slagfältet i Ukraina och även på Krimhalvön och varje skepp i Svarta havet, sade Petraeus.

Hur ska den ryska kärnvapendoktrinen tolkas? Hotet är ett viktigt maktmedel för Ryssland, säger experter

Den ryska politiska ledningen har framhållit möjligheten att använda kärnvapen i försvarssyfte flera gånger under de senaste veckorna. Men vad säger egentligen den ryska kärnvapendoktrinen?

Uppdatering 7.10 kl 08:55: Bilden på uppskattningen av antalet kärnstridsspetsar som olika länder besitter uppdaterad.