Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Somrarna i Centraleuropa på väg att bli allt torrare – på konstgjord väg lagrat vatten kan vara en del av lösningen

Kuiva golf-kenttä.
Bildtext Torrt gräs på golfplanen. Arkivbild.
Bild: Jari Mäkinen / Yle

I många delar av Syd- och Centraleuropa var sommaren 2022 en av de varmaste och torraste i modern tid. I Tyskland märktes torkan tydligast vid stora floder som Rhen där vattnet sjönk till rekordlåga nivåer. Man befarar att torkan kan bli återkommande.

Ett ihållande regn sipprar ner genom det fortfarande delvis gröna lövverket. För många tyska skogar har september och oktober varit uppfriskande månader.

Efter en, på sina håll, extremt torr sommar har början av hösten varit rätt blöt och det märker man genast då man vandrar genom skogen.

Samtidigt ser man i Tyskland ändå ut att gå mot en framtid där vattnet, i synnerhet under somrarna, kan komma att bli en bristvara. Sommaren 2022 var ett bra exempel på hur det kan att se ut.

– Sommaren var nog exceptionellt torr. Vi hade många veckor helt utan nederbörd. Därtill var det mycket varmt och blåsigt, vilket ytterligare bidrog till torkan.

– Man kan nog säga att det var extremt, säger hydrogeologen Johannes Barth vid Friedrich-Alexander universitetet i Erlangen.

Rekordlågt grundvatten

Under de senaste veckorna har det alltså regnat en hel del, men enligt Johannes Barth är regnets verkan hittills rätt begränsad.

– Lyckligtvis har det nu regnat en aning, men det här betyder ändå att det bara är de översta skikten av marken som har fått lite fukt. Djupare ner är det lika torrt som förut och för att grundvattnet igen ska börja stiga behövs betydligt mer nederbörd.

– Vi börjar vara oroade över att det inte längre finns tillräckligt med grundvatten för industri, jordbruk och hushållen, fortsätter Barth.

Enligt honom mäter man till exempel på vissa håll i Bayern så låga nivåer på grundvattnet som man aldrig tidigare har haft.

För att fylla på behövs inte bara stora mängder regn utan också snö, då långsamt smältande snö enligt honom ger betydligt mer nytt grundvatten.

Professor Johannes Barth i ett av universitetets laboratorier.
Bildtext Professor Johannes Barth i ett av universitetets laboratorier.
Bild: Johnny Sjöblom / Yle

Uttorkade floder

Förutom torkande åkrar och skogar och ständigt återkommande skogsbränder var det mycket låga vattenståndet i floder som Rhen de synligaste tecknen på den torra sommaren.

På Rhen var man tvungen att begränsa fartygstrafiken ännu mer än efter den redan torra sommaren 2018. Vid sidan av de ekonomiska följderna har lågvattnet också en stor inverkan på flodens ekosystem.

I grannlandet Frankrike ledde torkan och sommarhettan till att man tvungen att köra ner elproduktionen vid en del av landets kärnkraftverk då flodernas vatten var för varmt för att användas för kylning av reaktorerna.

– Man hoppas förstås att det här inte var ett exempel på hur framtida somrar alltid kommer att vara. Men också under 2018 och 2015 var det nästan lika torrt och under de senaste tio åren har vi sett allt högre temperaturer.

– Man måste nog räkna med att utvecklingen fortsätter att gå i den här riktningen, säger Barth.

Mer grundvatten på konstgjord väg

Till professor Johannes Barths forskningsområde hör också att fundera ut lösningar för hur man kan förebygga torka och eventuellt begränsa dess följder.

– Det handlar här om en hydrogeologisk fråga, det vill säga hur man på konstgjort sätt kan lagra vatten i marken under de tider av året då det faller mer regn. Man talar på engelska om MAR, säger Barth.

Enligt honom är det ändå många saker man måste ta i beaktande om man på konstgjord väg vill fylla på grundvattnet. Det handlar till exempel om var man gör det och hur man ser till att vattenkvaliteten förblir god.

– Man måste fundera över om man kan göra det i områden där man tar dricksvatten. Det är alltså inte så enkelt, men till exempel i Australien gör man redan det här i större skala.

Enligt Barth finns det också i Tyskland projekt där man planerar att leda en del av vattnet från floderna ut i skogsområden för att där låta det sippra in i marken under vintern.

Här måste man förstås veta hur områdets geologi ser ut och hur mycket vatten skogarna tål.

Såväl torka som översvämningar måste tas i beaktande

Ett annat sätt att under torra somrar få vattnet att räcka till är att återanvända så kallat gråvatten, det vill säga renare avloppsvatten för till exempel bevattning.

Därtill måste man i all samhällsplanering se till att det vatten som faller inte genast leds ut i floderna utan att det har en möjlighet att sippra ner i marken.

– Vi bygger mycket och har stora ytor där vattnet inte kan tränga ner i marken. Det här måste man åtgärda genom att öppna ytor eller med hjälp av modern teknik.

– Det finns till exempel redan asfaltsorter som tillåter vattnet att sippra igenom, säger Barth.

I Tyskland har det hört till normaliteten att man ofta har haft för mycket vatten och att översvämningar har varit ett större problem än torkan. Enligt professor Barth måste man nu leva med båda problemen.

– Så groteskt det än låter så hänger fenomen ihop. Vi ser inte bara långa perioder av torka utan också extrema störtregn, som till exempel vid floden Ahr ifjol. Ofta hänger översvämningarna dessutom ihop med att den uttorkade marken inte är kapabel att ta upp de mängder vatten som plötsligt faller.

– Man måste i framtiden alltså ta både torka och översvämningar i beaktande, säger professor Johannes Barth.