Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Nya checklistor ska hjälpa Vasa övningsskola att ta emot elever med annan språklig bakgrund: ”Skolan här bryr sig om barnen”

En flicka och en kvinna som båda ler och visar tummen upp. Båda bär hijab. I bakgrunden skolmatsal.
Bildtext Massa Akras drömmer om att en dag bli läkare och jobba med kvinnliga patienter. En av dem som hejar för att drömmen ska gå i uppfyllelse är mamma Manal Baiera.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Det är utmanande för grundskolan att nå ut till familjer med annan språklig bakgrund. På Vasa övningsskola håller man årligen föräldramöten riktade särskilt till dessa familjer. Yle Österbotten fick följa med på ett av höstens möten.

Svenska, finska och engelska. Men också kinesiska, arabiska och albanska. Matsalen i Vasa övningsskola fylls av ljudet av kaffekoppar som klirrar och röster som talar olika språk.

Det är föräldramöte för familjer från annan språklig och kulturell bakgrund och vid så gott som varje bord sitter även en tolk.

Massa Akras, elev i årskurs 7, fungerar som tolk för sina föräldrar. Familjen kommer ursprungligen från Syrien och hemspråket är arabiska. Massa har fem år bakom sig i Vasa övningsskola och hennes svenska löper redan strålande. Språkmuren är däremot än så länge ett större hinder för föräldrarna.

– Språket är svårt, men lite börjar jag nu kunna prata, säger Manal Baiera som är Massas mamma.

Via dotterns tolkning berättar hon att familjen är mycket nöjd med skolan. Vasa övningsskola månar mycket om sina elever säger hon.

– Skolan här är bra, den ser efter barnen och bryr sig om dem.

Föräldrarna är stolta över dottern som har siktet högt ställt och drömmer om att en dag lyckas ta sig in på läkarutbildning.

– Jag vill bli doktor för kvinnor. För kvinnor som föder barn och som hjälper kvinnor med deras sjukdomar, säger Massa Akras.

Hon är själv hittills mycket nöjd med att hon valt en svenskspråkig skola.

– Först ville jag gå i finskspråkig skola, men jag ändrade mig. Svenska är lättare än finska.

Checklistor till hjälp då nya elever börjar i skolan

Vasa övningsskola har i årskurserna 1–9 en relativt stor andel elever med annan språklig och kulturell bakgrund än finländsk. Redan för något år sedan var andelen 20 procent, uppger ledande rektor Bernt Klockars.

Klockars är en av dem som inleder tisdagskvällens föräldramöte och berättar med några korta ord om vad som är kännetecknande för finländsk skola och för Vasa övningsskola.

– Vi är snabba med att ta kontakt till hemmen, så ni behöver inte bli nervösa om vi hör av oss, säger Klockars.

Mansperson står intill träshusfasad, blicken riktad in i kameran.
Bildtext Bernt Klockars är ledande rektor vid Vasa övningsskola.
Bild: Yle/Moa Mattfolk

Föräldrarna svarar med leenden och skratt. Familjerna är överlag mycket engagerade, berättar skolcoach Anna Österberg. Nästan alla som skolan har bjudit in är på plats, bara ett fåtal har hört av sig och sagt att de inte kan närvara.

Man har märkt att de här föräldramötena behövs och numera hålls de årligen vid skolan, uppger Österberg. Nytt för i år är att man på skolan tagit fram ett par checklistor att utgå ifrån då en ny elev anländer. En lista över basuppgifter som skolan behöver veta om eleven och en lista med basuppgifter som föräldrarna behöver veta om skolan.

– Tanken är att det ska vara så lätt som möjligt både för lärarna och för eleven, så att eleven får bästa möjliga start.

Läraren ska så fort som möjligt ta reda på elevens hemspråk, livsåskådning, skolbakgrund och hur länge familjen bott i Finland. Men listan innehåller också annat som om eleven har allergier, om hen kan simma och hurdant nätverk och eventuellt stöd familjen har omkring sig.

Den andra listan riktar skolan till hemmen.

– Vi informerar om allt vi erbjuder. Allt från det stöd som kan fås från speciallärarna till elevvården och att vi har en skolhälsovårdare bland annat, säger Österberg.

Varför tog ni fram de här checklistorna?

– Det här verktyget saknades. Det ska vara enkelt att ta emot barnen, oavsett vilken ålder de är i och vilken årskurs de börjar i.

Språket stor utmaning

Språket är i de här fallen helt naturligt en stor utmaning i kommunikationen mellan hem och skola konstaterar Österberg.

Det gäller att kunna förklara sig så gott det går med hjälp av tolk i de fall där ett gemensamt språk helt saknas. Kommunikationskanalen Wilma, som även Vasa övningsskola använder som länk mellan hem och skola, fungerar inte optimalt alla gånger.

– Vi märker att många har problem med Wilma, just på grund av språket. Föräldrarna kommer inte in på Wilma och kan inte använda det. Vi märker att kommunikationen snarare går från skolan till eleven och via eleven vidare till föräldrarna.

Kvinna som ser in i kameran och ler brett. I bakgrunden skolmatsal.
Bildtext Skolcoach Anna Österberg stortrivs med att varje dag möta skoleleverna. Det ska vara så lätt som möjligt för barn och familjer med annan bakgrund att orientera sig i skolan, tycker hon.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

I många fall fungerar det bättre att lärarna har kontakt med hemmen via andra kanaler, som exempelvis Whatsapp.

– Och såklart sker det kulturkrockar, säger Österberg.

Skolcoachens roll är ändå en där Österberg upplever att hon har alla möjligheter att knyta fina band till eleverna och fungera som en brygga mellan de olika kulturerna som möts i skolan. Hennes glädje är stor då något av barnen kommer springande för att genomföra en hälsningsritual som blivit speciell eller berätta vad de har på gång.

– Det är det bästa som finns att möta de här eleverna i skolkorridoren. Jag älskar att vi har så många språk här, jag lär mig jättemycket om deras kulturer och traditioner. Mitt mål är att varje dag kunna hälsa på varje elev med namn och se dem i ögonen, det tycker jag är viktigt.

Diskussion om artikeln