Modern skrotanläggning på väg till Horsbäck: Företaget intygar att verksamheten inte kommer att störa, men grannarna är skeptiska

Företaget Romu Keinänen lägger grunden för en ny tekniskt avancerad anläggning i Horsbäck. Den ska hantera nästan 100 000 ton metallskrot om året. Det skrämmer grannarna.

Sedan förr har företaget en anläggning i Karis, Bäljars, en i Esbo och en i Vanda.

– Orsaken till att vi ville etablera oss just här, är att Horsbäck ligger logistiskt bra till. Det är nära till hamnarna i Hangö och Ingå och stamväg 51, förklarar företagets vd Toni Keinänen.

Han säger att företaget tittade på flera platser i Västnyland, men att det här var den bästa för dem.

Horsbäck är ett etablerat industriområde där marken är förhållandevis jämn och därmed enkel att bygga på.

– Här finns färdiga vägar och vi behöver inte börja utvidga rakt ut i skogen, påpekar produktionschef Ralf Björklund.

Noggranna förberedelser

I våras (23.5) godkände stadsstyrelsen en detaljplaneändring för den tre hektar stora tomten. Företaget har beviljats ett åtgärdstillstånd av Raseborg, som gör att de är i full fart med att bereda marken på tomten.

Bland annat har man grundkonstruktionen för den våg som kommer att väga lasterna vid porten klar och tomten är till stora delar asfalterad.

Företaget har också låtit bygga en bassäng där det ytvatten som rinner från området kommer att genomgå en första filtrering innan det rinner vidare till kommunens vatten - och avloppsnät.

Det är med andra ord inget litet projekt som företaget investerar i – detta innan man ens fått miljötillstånd eller bygglov för de tre hallar som senare skall resas.

Vi har till och med planerat verksamheten så att värden och försiktighetsåtgärder är lite i överkant för att vara på den säkra sidan

Toni Keinänen, vd

Vd Toni Keinänen är medveten om att det är en stor ekonomisk satsning förknippad med vissa risker.

– Det är liksom företagarens vardag.

Han är ändå rätt förvissad om att de kommer att få sina lov så att verksamheten kan köra i gång.

– Vi har till och med planerat verksamheten så att värden och försiktighetsåtgärder är lite i överkant för att vara på den säkra sidan, förklarar han.

Produktionschef Ralf Björklund visar på sin dataskärm en bullermätningsanalys, som illustrerar hur långt ljudet når under vilka omständigheter, med utgångspunkt i att verksamheten kör på maxkapacitet.

- Här ser du att det inte når till de närmaste grannarna ens under de mest intensiva skedena. Men de är också bara teoretiska, säger Björklund.

(Ralf Björklund är ersättare i Byggnads- och miljönämnden i sin hemkommun Kyrkslätt där han representerar Vänsterförbundet.)

Många frågetecken för grannarna

Just bullret när metallskrot krossas är en sak grannarna fruktar. Andra saker är ökad tung trafik till området, att den känsliga naturen eller vattnen runt omkring ska ta skada.

De ser också att verksamheten kan komma att störa de övriga näringarna som finns i närheten.

Det finns flera stall i närheten, en kennel, jordbruk och inte minst den känsliga Dragsviksfjärden. Utöver det utgör ängarna, åkrarna och skogen en viktig rekreationsplats för dem som bor i närheten av Horsbäck industriområde, till exempel för invånarna i Langansböle småhusområde.

Rabbe Kajander på Langansböle gård, som gränsar till Romu Keinänens tomt, talar om ”en grön lunga”.

En annan granne, Carita Wallgren-Lindholm talar om ”ett existentiellt hot mot all nu existerande verksamhet”.

De som bor i närheten tycker helt enkelt att verksamheten är för tung och omfattande för att passa in i det annars ganska småskaliga verksamheten som hittills funnits i Horsbäck.

– Just nu finns det många frågetecken

Rabbe Kajander, talesman för Langsböle gård

Carita Wallgren-Lindholm bedömer att den nya verksamhetens påverkan kommer att sträcka sig långt utanför tomtgränsen och närområdet.

– Det kan hända att jag talar annorlunda om ett år när verksamheten kommit igång, men just nu finns det många frågetecken, säger Kajander.

Invånarna i närområdet har därför gått samman och anlitat juridisk hjälp för att lämna in en anmärkning till Regionförvaltningsverket (RFV). Verket är den statliga myndighet som ska bevilja miljötillståndet för anläggningen.

Delgeneralplanen beaktar mycket bättre naturvärdena och den känsliga miljön

Carita Wallgren-Lindholm, granne

Vidare känner de att planeringsprocessen inte varit helt transparent.

Wallgren-Lindholm tycker också att den senaste detaljplaneändringen där stadsstyrelsen godkände att tomten skulle planeras så den passade företagets behov inte är förenlig med den senaste delgeneralplanen.

– Delgeneralplanen beaktar mycket bättre naturvärdena och den känsliga miljön.

Också Rabbe Kajander säger att han har svårt att få ihop den långsiktiga planeringen där man strävar efter nya invånare på landsbygden med industriverksamhet av det här slaget.

– I något skede talades det om tomter för datacentraler, men aldrig om den här typen av tyngre industriell verksamhet.

Att livsrummet naggas i kanterna med tiderna, vilket bland annat det lokala jaktlaget känt av, kan han acceptera, det är en ”normal urban utveckling”.

– Jag är ingen som suktar efter gångna tider eller är särskilt nostalgisk, men jag får inte den här balansen att gå ihop.

Stadsarkitekten: ”Tror allt blir bra”

På frågan om det är kutym att ett företag får göra så omfattande markberedningsarbeten som Romu Keinänen nu gör, utan att ha miljötillstånd eller bygglov, svarar Raseborgs stadsarkitekt Johanna Backas att det som görs är i enlighet med företagets miljöåtgärdstillstånd för anläggningsarbete.

Ett dylikt tillstånd kan beviljas på tjänstemannanivå och det är Backas som utfärdat det.

Hon säger att staden får följa upp vad som görs, men att staden också måste ge Romu Keinänen ansvar att göra de beredande arbeten som behövs så länge man är beredd att återställa det som gjorts i fall bygglov av någon orsak inte beviljas.

Sedan måste man ju komma ihåg att det både enligt delgeneralplanen och detaljplanen är en industritomt och då finns det saker som till en viss gräns tillåter vad som får göras där

Johanna Backas,Raseborgs stadsarkitekt

Beträffande grannarna säger hon att det är beklagligt men också förståeligt att det kan finnas en rädsla där.

– Sen måste man ju komma ihåg att det både enligt delgeneralplanen och detaljplanen är en industritomt och då finns det saker som till en viss gräns tillåter vad som får göras där.

I sista hand är det miljötillståndet som slår fast vad som får göras, hur och vilka tider på dygnet.

Men överlag säger hon att hon litar på att Romu Keinänens egna uträkningar ska visa att verksamheten inte kommer att åstadkomma buller eller störa utöver vad riktvärden för bullernivåer tillåter.

Företaget önskar direkt respons

Såväl Romu Keinänens vd Toni Keinänen och produktionschef Ralf Björklund är medvetna om grannarnas farhågor och strävar efter att föra en öppen dialog.

Det här är ett redskap för att förbättra våra processer i framtiden

Ralf Björklund, produktionschef

Bland annat kommer det att finnas ett system på företagets webbplats där grannarna kan ge elektronisk feedback direkt åt företaget.

– Det här är ett redskap för att förbättra våra processer i framtiden till exempel om vi söker om nya lov eller kompletterar befintliga, förklarar Björklund.

Behärskar cirkulär ekonomin

Det som gör den här anläggningen till en modern enhet för cirkulär ekonomi, alltså en plats där material tas till vara, behandlas och förädlas för att användas på nytt, är att processen kommer att ske under tak.

- Det inte bara dämpar bullret utan också damm, genom att vi separerar material från varandra och tar dem till vara, förklarar Björklund.

Till det yttre kommer hallarna att se ut som vanliga hallar, men invändigt finns modern teknik som tillsvidare är en företagshemlighet.

Att processen sker under tak gör också att företaget har bättre koll på sitt material. Mer övergripande handlar det också om att minska transportsträckorna genom att processen är så mångsidig, förklarar Björklund.

– Den här branschens belastas av att det är många transporter för olika aspekter skrothanteringen. Här försöker vi minimera det genom att optimera återanvändningsprocessen.

Toni Keinänen säger också att de varit länge i branschen och strävar efter att ständigt lära sig mer och stödja sig på den erfarenhet de har för att bli bättre.

– Vi gör allt för att hitta en medicin mot buller och andra olägenheter.