Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

EU:s nya mathjälp dröjer och brödköerna växer – 87-åriga Eila: ”Det kommer mycket människor hit, fler än förr”

Eila besökte brödkön vid Andreaskyrkan i Helsingfors.
Bildtext Eila besökte Andreaskyrkans mathjälp. Hon var nöjd då hon fick mjölk med sig.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Behovet av mathjälp ökar stadigt på grund av inflationen och kriget i Ukraina. Samtidigt är EU:s mathjälp på paus och det nya systemet med betalkort blir försenat.

En lång kö med människor ringlar sig längs med Högbergsgatan i Helsingfors mot Esplanaden i det regniga höstvädret. Matkassar delas ut till hjälpbehövande i Andreaskyrkans utrymmen. Det är många som är i behov av mathjälp i samhället i dag.

De fyllda matkassarna står prydligt radade i och utanför byggnaden. En gäst frågar efter mjölk, en annan undrar om det finns grönsaker.

– Här finns alltid mjölk, bulle och mycket mat. Jag är tacksam för allt, säger 87-åriga ingermanländaren Eila, som har bott i Finland i 20 år.

En matkasse som delas ut vid mathjälpen innehåller bland annat sallad och frukt.
Bildtext Den här gången innehöll matkassen bland annat grönsaker och frukt.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Eila tycker att hon klarar sig förhållandevis bra. Hon har ändå lagt märke till att kön till matutdelningen har blivit längre den senaste tiden.

– Det kommer mycket människor hit, fler än förr. Nu är det många ukrainska flyktingar som står i kön.

Fler hjälpbehövande ska dela på mindre hjälp

Arbetet med att samla ihop maten som delas ut är tidskrävande. Det är många samarbetspartners och frivilliga som bidrar och hjälper till med logistiken så att matkassarna ska finnas till handa.

– Här har vi olika slags bröd och croissanter. Vi har packat det vi hade och talat svenska, skrattar Kirsi, som är i början på sin bana som frivillig.

Veteranen Tore Ahlgren har varit efter bröd med sin bil. Denna morgon besökte han fem bagerier som donerar av sina produkter till mathjälpen.

Kirsi och Tore hjälper till med att bära in mat till mathjälpen vid Andreaskyrkan.
Bildtext Kirsi bär in varor från Stadin safkas bil. I bakgrunden Tore, som också hjälper till.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Det är inte bara de hjälpbehövande som har det sämre ställt på grund av inflationen och kriget i Ukraina. Företagen drabbas också av stigande kostnader och försöker minska på sitt matsvinn.

– Jag har varit med från början, i tio år. Mycket har förändrats. Vi har färre produkter att dela ut och fler gäster. Det är fler hjälpbehövande och från butikerna får vi mindre av varor som köttvaror, korv och färdigmat, berättar Ahlgren.

Glapp i utbudet då det inte finns någon EU-mat att dela ut

Enligt pastor Markus Österlund, som också är ordförande för styrgruppen för mathjälpen, tar Andreaskyrkan varje vecka emot omkring 600 personer.

I matkassarna finns allt från grönsaker och frukter till bakverk, torrvaror, bröd och färskvaror.

Markus Österlund fotograferad utanför Andreaskyrkan.
Bildtext Pastor Markus Österlund säger att det är synd att EU-mathjälpen är på paus. Ingen har dock blivit utan mat vid utdelningen.
Bild: Anders Karlsson / Yle

EU har tidigare bidragit till mathjälpen, främst med torrvaror. För tillfället syns ändå ingen EU-mathjälp till, vilket utgör ett glapp för många som har jobbat med att dela ut av den.

– Sedan juni har vi ingen EU-mat mer att dela ut, vilket är väldigt synd. Vi räknar med att 15–20 procent av innehållet i våra matkassar utgjordes av EU-maten, säger Österlund.

Andreaskyrkan och dess samarbetspartners är inte ensamma om att sakna EU-maten. Den har varit i stor roll då många organisationer, föreningar och församlingar delat ut mat.

Programbyte ledde till problematiskt uppehåll i EU-hjälpen

EU-mathjälpen är för tillfället på paus på grund av ett programperiodsbyte. Under åren 2014–2020 administrerades EU:s livsmedelsbistånd ur fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt.

Den gamla fonden ska nu ersättas av Europeiska socialfonden (ESF+). Det materiella biståndet till dem som har det sämst ställt är en del av EU:s regional- och strukturpolitiska program ”Ett förnyat och kompetent Finland 2021–2027”.

Påse som delas ut som EU-mathjälp.
Bildtext Mathjälpen som EU tidigare delade ut bestod främst av olika slags torrfoder. En aktör som Svenska Yle har talat med har räknat ut att EU-matkassens värde redan för länge sedan överskred 20 euro.
Bild: Juha Kivioja / Yle

Biståndet kommer i fortsättningen att vara projektbaserat och grundtanken är att de som behöver hjälp ska få ett betalkort via en mathjälpsaktör. Sedan ska de kunna köpa livsmedel och andra basförnödenheter med kortet.

Det ska inte gå att köpa tips, alkohol- och tobaksprodukter med kortet.

Projektstarten skjuts fram, vilket drabbar de hjälpbehövande

Det har tidigare varit tal om att projektansökningarna kan börja lämnas in i oktober-november i år, men enligt överinspektör Minna Talvitie vid Livsmedelsverket kommer starten att skjutas fram.

Ansökningsprocesserna till de första projekten kan som det nu ser ut komma igång i början av nästa år, då förvaltningen antas ha det digitala ansökningsförfarandet klart.

– Innan vi får de här medlen så är det nästa sommar. Det blir ett helt år utan för människor som behöver mat, säger en mindre munter Markus Österlund då han hör nyheten om att projektstarten igen skjuts fram.

Österlund tycker att byråkratin har varit för långsam. EU-kommissionen fattade beslut i frågan i maj.

Mat som delas ut vid mathjälpen vid Andreaskyrkan.
Bildtext Mathjälpens livsmedelsutbud är mångsidigt, men varierar från dag till dag.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Livsmedelsverket vill inte gå in på varför starten blir försenad, och Svenska Yle får inte svar på frågor om hur systemet med betalkorten ska fungera, hur stora summor som ska ingå och när korten i praktiken kan börja delas ut.

Fördel med betalkort är att systemet är mer människovärdigt

Enligt preliminära uppgifter ska projektaktörerna ”ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar” för att uppnå de mål som uppställts i projektplanen. De ska skaffa betalkorten och samordna stödåtgärderna.

Många aktörer tycker att grundtanken är god. En fördel med systemet är enligt Österlund att det är mer människovärdigt, då folk själva kan gå till en butik och handla mat.

– En nackdel är hur korten ska distribueras. Kanske det är därför man inte ha kommit till skott, då man inte riktigt vet.

Graf som visar hur stor inflationen varit på års- och månadsnivå.

Tabellen visar års- och månadsförändringar (%) av KPI-index enligt grupp. I augusti steg konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av dyrare el, bensin, diesel och ombyggnad av eget hus. Livsmedelspriserna var i augusti 12,2 procent högre än vid motsvarande tid ifjol. Källa: Statistikcentralen. September månads uppgifter klarnar i mitten av oktober.

Det har preliminärt varit tal om att betalkorten kan innehålla en engångssumma på cirka 20 euro. Med tanke på inflationen och hur mycket priset på livsmedel har stigit det senaste året frågar många sig hur långt det räcker.

Markus Österlund tycker att det behövs en begränsning för hur ofta en person kan få ett betalkort eller hur ofta hen kan få det laddat.

87-åriga Eila: ”EU-maten har varit riktigt bra, de brukade dela ut den här”

Minna Talvitie vid Livsmedelsverket uppger att Livsmedelsverket informerar om projektansökningarna då det är aktuellt. Då klarnar också de exakta detaljerna.

Det verkar inte vara realistiskt att tro att det nya systemet skulle vara i bruk och fungera förrän tidigast nästa sommar.

Eila besökte brödkön vid Andreaskyrkan i Helsingfors.
Bildtext Eila säger att hon klarar sig förhållandevis bra och är tacksam för all hjälp hon får.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Reporterns försök att diskutera betalkort med Eila faller på språkmuren. Däremot har hon tidigare tagit emot EU-mathjälp, som hon varit nöjd med.

– EU-maten? Visst brukar de dela ut av den också här. Nu kommer jag ändå inte ihåg när de senast haft av den. Den brukade vara riktigt bra, säger hon.

Diskussion om artikeln