Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nu blir Macrons europeiska forum verklighet – men vad handlar den politiska gemenskapen egentligen om?

Emmanuel Macron.
Bildtext President Emmanuel Macron presenterade tanken om en europeisk politisk gemenskap i Strasbourg i maj.
Bild: Ronald Wittek / EPA

Med ett brutalt krig i sydöstra Europa är behovet att ena de europeiska leden större än någonsin. Men kommer det stormöte som hålls i Prag idag att bli ett fungerande koncept?

När den franske presidenten Emmanuel Macron i maj presenterade sin tanke på ett nytt europeiskt forum var det många som avfärdade det hela som en grandios men något diffus fransk gest.

– Hur kan vi organisera Europa från ett politiskt perspektiv med en bredare omfattning än den europeiska unionen, löd Macrons retoriska fråga inför Europaparlamentet i Strasbourg. Svaret var enligt honom det som han kallade den europeiska politiska gemenskapen.

Det skulle vara ett sätt att bland annat knyta kandidatländerna närmare EU, eftersom medlemskapsprocessen kan vara mycket lång.

Kritikernas invändningar gick ut på att det franska förslaget var ett sätt att sidsteppa EU:s utvidgning. Att ta in en skara nya länder skulle i sin tur kräva mödosamma reformer för att bevara unionens handlingsförmåga.

Men frågan togs vidare av Europeiska rådets ordförande Charles Michel och fem månader senare samlas 44 länders statschefer till den nya gemenskapens första möte.

Och EU-aspiranterna har varit noga med att framhäva att forumet inte får ses som ett alternativ till ett fullvärdigt EU-medlemskap, vilket också har fått gehör från medlemsländerna.

Pragborgen
Bildtext Mötesplatsen är Pragborgen och mötet arrangeras av Tjeckien, som för tillfället är EU:s ordförandeland.
Bild: Mette Nordström / Yle

Fiender möts, men vid olika bord?

Det är i en vacker slottsmiljö i den så kallade Pragborgen som mötesdeltagarna får hämta inspiration till samtalen.

Förutom de nuvarande EU-medlemmarna och kandidatländerna deltar också länder som inte vill vara EU-medlemmar, dvs. Norge, Schweiz och Storbritannien.

Sex år efter den brittiska folkomröstningen om att lämna EU och den politik som gick ut på att ta skarpt avstånd från Bryssel är den brittiska premiärminister Liz Truss tillbaka vid de europeiska borden.

Det ska ha föregåtts av försäkran att EU-kommissionen inte har någon central roll i den nyfödda europeiska politiska gemenskapen.

Med finns också antagonisterna Serbien och Kosovo, liksom Armenien och Azerbajdzjan, och de likaså historiska rivalerna Turkiet, Cypern och Grekland.

Utmaningarna blir inte mindre av att det bland deltagarna också finns länder som har en annan syn på Ryssland än EU överlag.

Därför kommer diskussionerna att föras främst i mindre grupper och som bilaterala samtal, med fokus dels på fred och säkerhet och dels på energi och ekonomi.

Volodymyr Zelensky ja Denys Shmyhal
Bildtext Statsminister Sanna Marin har tidigare träffat sin ukrainska kollega Denys Sjmyha (till höger) i Kiev och Warszawa.
Bild: Ukrainan presidentin kanslia

Finland önskar starkare sammanhållning om Ukraina

Statsminister Sanna Marin deltar i de rundabordssamtal som handlar om Europas säkerhet, och bland hennes bekräftade bilaterala möten finns överläggningar med Ukrainas premiärminister Denys Sjmyha.

Finland vill att mötet bidrar till en starkare sammanhållning när det gäller åtgärder mot Ryssland och stöd till Ukraina. Men man vill inte att den europeiska politiska gemenskapen blir en officiell institution, utan att den uttryckligen hålls som ett diskussionsforum.

Det är ändå oklart vad mötet kommer att resultera i, och man väntar sig inga officiella slutdeklarationer.

Men värden för nästa möte sägs redan vara klar. Det är Moldavien, som i juni blev godkänd som kandidatland.