Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommunerna ska ta över alla tjänster för arbetssökande och TE-centralerna läggs ner om drygt två år

Arbets- och näringsbyrån i Vasa har flyttat in i Förvaltningshuset-
Bildtext I Vasa har arbets- och näringsbyrån sina nya lokaler på Wolffskavägen.
Bild: Sebastian Björklund / Yle

Många kommuner har redan nu skött en stor del av TE-centralernas uppgifter i och med ett kommunförsök. Erfarenheterna är för det mesta goda, men kommunerna har svårt med finansieringen.

Arbets- och näringsminister Tuula Haatainen (SDP) har presenterat hur det ska gå till då kommunerna tar över arbets- och näringsbyråernas (TE-centralernas) uppgifter från och med 1.1.2025.

TE-centralernas personal flyttar över till kommunerna som gamla anställda och har kvar sina semestrar och andra förmåner.

– Målet är inte att få till stånd personalminskningar, säger regeringsrådet Jan Hjelt från ministeriet.

Staten ska också efter 2024 ha ansvar för sysselsättningen. Kommunerna blir till exempel tvungna att fortsätta använda webbplatsen Jobbmarknad.

Regeringen har gett över lagförslaget till riksdagen som ska behandla det inom kort.

Kommunerna ska kunna erbjuda mera individuell hjälp

Arbets- och näringsminister Tuula Haatainen säger att reformen görs för att kommunerna är närmare de arbetssökande än TE-centralerna. Rent konkret blir avstånden dessutom kortare.

Kommunerna känner sina invånare bättre. De är mera insatta i det lokala näringslivets behov av arbetskraft och möjligheterna att para ihop arbetssökande med företag som behöver ny personal.

- Vi måste kunna svara på allt mera specifika arbetskraftsbehov, säger minister Haatainen.

Kommunerna vet också vilken utbildning som finns i området och hur det går att röra sig till exempel med allmänna samfärdsmedel från punkt A till punkt B.

Arbets- och näringsminister Tuula Haatainen, med korslagda armar, iklädd en klarröd kavaj.
Bildtext Arbets- och näringsminister Tuula Haatainen säger att både arbetssökande och kommunerna själva vinner på att kommunerna tar över servicen.
Bild: Markku Rantala / Yle

Kommunerna har själva önskat sig en mera aktiv roll i sysselsättningsfrågor. De ska också få mera ekonomisk vinning ju flera de sysselsätter.

Reformen är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder. Regeringen skrev in i regeringsprogrammet att sysselsättningen ska höjas till minst 75 procent.

De stora städerna kritiserar kommunförsöket

Ministeriet har redan gjort flera försök med att överföra en del av arbets- och näringsbyråernas tjänster till kommunerna.

Det senaste försöket startade för ett år sedan. I det deltar över hundra kommuner.

Landets sex största städer skrev i slutet av september en gemensam vädjan till staten om mera pengar.

Städerna skriver att de under försöket har fått ta över en allt större del av arbets- och näringsbyråernas kunder, medan pengarna och personalen till stor del fortfarande finns hos byråerna. De kräver en snabb ändring på det här.

Städerna har inte heller fått mera pengar för att sköta sysselsättningen av invandrare och långtidsarbetslösa. Det är grupper som behöver mycket konkret hjälp för att hitta ett jobb eller en utbildning som passar dem.

Å andra sidan säger cheferna för sysselsättningstjänsterna i Esbo, Vanda och Helsingfors till tidningen Helsingin Sanomat att det också har varit fördelar med att kommunerna har tagit hand om sysselsättningstjänsterna.

Städerna nämner liksom minister Haatainen att de har bättre kontakter till det lokala arbetslivet och bättre koll på de utbildningsalternativen. Det här gör att det är enklare att hitta jobb eller studieplats för de arbetssökande.

Minister Haatainen svarar stadsdirektörerna i de stora städerna att den ekonomiska kompensationen blir betydligt bättre efter reformen. Då delar inte kommunerna och TE-centralerna längre på anslagen.

Raseborg ger kommunförsöket både ris och ros

Raseborg och Hangö i Västnyland hör också till de städer som har varit med i kommunförsöket.

Projektchef Stefan Fri ser en klar fördel i att Raseborg deltar. På det viset behöver Raseborg inte starta från noll för att bygga upp tjänsterna till år 2025.

Men de system som Raseborg och Hangö har byggt upp under ett års tid duger inte som sådana då arrangemangen blir permanenta om drygt två år.

En man i blå kavaj och skjorta, han heter Stefan Fri.
Bildtext Projektchef Stefan Fri säger att kommunerna i Västnyland kommer att ansöka om ett speciallov för att kunna bilda ett område med färre än 20 000 arbetssökande.
Bild: Marica Hildén / Yle

Raseborg och Hangö är inte tillräckligt stort som område. Det förs redan nu preliminära förhandlingar om att ta med Ingå i helheten.

Stefan Fri är också missnöjd med att kommunerna inte har fått bygga upp och testa i lugn och ro under försökets gång, utan det har kommit lagändringar.

Arbets- och näringsministeriet beslöt att från och med maj i år ska arbetssökanden oftare söka jobb och träffa TE-byråns personal mera än förr.

– Därför måste vi rekrytera mera personal och börja med tidsbokningar även i Ekenäs. Vi behövde med kort varsel mera lokaler för bland annat tidsbokningen, säger Stefan Fri till Yle Västnyland.