Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Tidigare rörjobbare i Hangö om Nord Streams gasläcka: ”Det är väldigt synd att man förstör något som byggts av naturresurser, massor av energi och pengar”

Uppdaterad 10.10.2022 05:11.
En man står vid ett cirka tolv meter långt stålrör beklätt av betong. Diametern är drygt en meter. Röret finns i Hangö, liggande på cementpelare.
Bildtext Hangöbon Fredrik Rantala var en av många Hangöbor som jobbade med de rör som bildade den dubbla naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Det känns ekologiskt fel att medvetet förstöra gasledningar säger Hangöbon Fredrik Rantala som varit projektanställd när både Nord Stream 1 och Nord Stream 2 byggdes.

Nord Streams naturgasledningar har sysselsatt många Hangöbor eftersom många av rören kom till Koverhar hamn innan de fraktades vidare med båt till Östersjön. Fredrik Rantala var en av dem.

– Jag var med åren 2017 till 2019 och jag var också med på Nord Stream 1, det vill säga det gasrör som sattes ner åren 2010 till 2011.

Fredrik Rantala tog emot rör, granskade och flyttade dem.

– Jag var en slags allround man, vi lastade också rör på båtar som fördes vidare till fartyg som sedan svetsade och kopplade ihop rören mitt på Östersjön.

Ett cirka tolv meter långt stålrör beklätt av betong. Diametern är drygt en meter. Röret finns i Hangö, liggande på cementpelare.
Bildtext Det här röret är cirka tolv meter långt och har en diameter på drygt en meter. Ett enda rör väger 24 ton, det vill säga 24 000 kilogram.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Det här röret går inte att få sönder så där bara. Det består av flera centimeter tjock stål och mellan fyra och tio centimeter betong beroende på modell, en väldigt bastant konstruktion, säger Fredrik Rantala och klappar nästan gasröret.

Rantala är väldigt engagerad i det han pratar om. Han har ingen ingenjörsutbildning, men har läst på en hel del. Han är också chockad över att gasledningarna har förstörts.

Tidigare rörjobbare i Hangö upprörd över de förstörda gasledningarna i Östersjön

6:34

– Jag tycker det är väldigt synd att man förstör något som med möda byggts av naturresurser; järnmalm som man har förädlat till ett stålrör och sedan lagt på betong, massor med arbete att tillverka röret, energi som lagts ner, arbetskraft och pengar, räknar Rantala upp.

– Nu har man sedan förstört tre av fyra rörledningar, åtminstone delvis. De går säkert att reparera men det här var en väldigt onödig sak.

Nord Streams naturgasledningar i siffror

Längden på de dubbla rörledningarna genom Östersjön: 1 200 km

Antalet rör i de dubbla rörledningarna: 200 000

Vikten av ett rör med betongbeläggning: 24 000 kg

Antal rör som lagrades i Koverhar hamn i Lappvik: 54 300 enskilda rör

Antal rör som lagrades i Västra hamnen i Hangö: 36 000 enskilda rör

Rörledningens beräknade drifttid: 50 år

Källa: Hangö hamn

Fredrik Rantala är också bekymrad över gasen som läcker ut i Östersjön.

– Det är illa när vi redan nu har problem med alger och andra utsläpp i Östersjön. Jag är väldigt orolig. På kort sikt dödar gasen fisk och andra sjödjur i närheten, men vad händer på längre sikt, frågar sig Rantala?

Finns det inga kranar på flera ställen där man kunde stänga av gasen så den inte läcker ut i havet?

– Jag har själv försökt forska i det. Vi hade åtminstone inga andra anläggningar än rören (i Hangö, red:s anmärkning). Vi hade inget att göra med anläggningarna i vardera ändan, något slags pumpstationer. Jag har förstått att det finns kranar som kan stänga av gastransporten i båda ändor.

Fredrik Rantala har också hört att det finns något slags serviceanläggning mitt i Östersjön. Om det stämmer är osäkert.

– Det är i så fall på tiotals, kanske hundra meter, så det är inte praktiskt att gå dit för att stänga av, åtminstone inte på kort varsel.

Fredrik Rantala tycker det hela verkar lite märkligt.

– Det finns servicemaskiner som kan köras in i röret och kanske också något annat som kunde fungera som någon slags propp eller avstängningsventil, men jag tror inte det är så enkelt.

Gastrycket i ledningen varierar, Rantala har läst att trycket kan gå upp till 150 bar, vilket är 50 till 60 gånger mer än trycket i ett bildäck.

– Trycket har sjunkit och vad jag läste senast var det nere i sju bar. I något skede, om man inte matar in mera gas i röret så sjunker trycket så lågt att det börjar komma in vatten i röret och då blir det också ett problem eftersom röret börjar rosta inifrån.

Röret invid Hangö torg har väckt diskussion

Inne i centrum av Hangö, nära torget, finns det cirka tolv meter långa, betongbeklädda stålrör som rests som ett slags monument eller minne över att Hangö varit delaktig i Nord Stream-projekten.

På sociala medier har det varit diskussion om Hangö ska ha kvar det här röret på synlig plats eftersom Nord Stream har ryska företaget Gazprom som majoritetsägare.

Ett cirka tolv meter långt stålrör beklätt av betong. Diametern är drygt en meter. Röret finns i Hangö, liggande på cementpelare.
Bildtext Tummen upp eller tummen ner för gasröret i Hangö? Röret finns inte på speciellt framträdande plats och var till exempel en helt ny sevärdhet för artikelförfattaren som trots allt besökt Hangö många gånger.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Jag tycker att det här röret är ett monument som minner oss om att Hangöbor och Hangöföretag har fått vara med om att leverera de här rören. Det är en fin sak att vi fått vara med i projektet, det har hämtat massor med arbete, inkomster och skattepengar.

Fredrik Rantala hoppas att människor visar respekt för hans åsikter, såsom han respekterar att andra kan tycka annorlunda.

– Väldigt positiva saker, dock med en del minus som vi har konstaterat.

Är naturgasröret i Hangö ett ryskt monument som borde tas bort?

2:51

Rantala vill inte heller se Nord Stream som enbart ryskt eftersom konsortiet också ägs av företag från andra länder, bland annat Tyskland.

– Man kan klart koppla röret till Ryssland och ryska saker, det är hur man vill vrida till det. Jag ser det inte som ryskt utan 50 procent ryskt.

Ett liknande stålrör, men kortare, finns också i Koverhar, som minne av Hangö hamns andel i det stora europeiska energinätet, naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland.

Diskussion om artikeln