Passagerarsiffrorna sackar efter men HRT vill hellre ha mer klirr i kassan än spara pengar – passagerare: ”Höj inte biljettpriset”

Helsingforsregionens trafik har stramat åt servicen på grund av personalbrist och färre passagere. Men man får inte fler passagerare genom att skära ned, säger forskningschef.

Det går tungt för Helsingforsregionens trafik. Dyrare bränsle gör att kostnaderna stiger. Samtidigt är det betydligt färre som åker kollektivt nu än före pandemin.

Frågan är hur ekonomin ska fås på rätt köl. HRT vänder på de flesta stenar för att att hitta ett svar på den frågan. Ett förslag är att höja kontrollavgifterna, ett annat att rita om biljettzonerna, och ett tredje att höja biljettpriserna.

Men att höja priserna är ett förslag som många passagerare tackar nej till.

– Jag åker kollektivt de flesta dagar, ofta två gånger om dagen. Med studeranderabatt är priset okej, men att köpa engångsbiljett till nuvarande pris känns redan i plånboken. I den finns inget utrymme för prishöjningar, säger Miika Halttunen som står och väntar på tvåans spårvagn i Böle i Helsingfors.

På tians spårvagn sitter Elizabeth.

– Jämfört med andra europeiska storstäder fungerar kollektivtrafiken så bra att den är värd lite mer, säger hon.

Men smärtgränsen är nådd.

– Med låga inkomster är månadskortet redan en stor utgift för mig. Om det blir ännu dyrare kommer jag förmodligen att försöka åka mindre.

Efter årets åtta första månader ligger HRT:s underskott på 15 miljoner euro. Nästa år ser ännu mörkare ut.

Enligt bolagets vd Mika Nykänen handlar det om ökade kostnader på 100 miljoner euro. En stor del beror på investeringar, men de högre bränslepriserna innebär också att utgifterna ökar med 25 miljoner euro.

HRT i ekonomisk knipa – regeringens försök att sänka biljettpriset skulle göra saken värre

Helsingforsregionens trafik HRT är i ekonomiskt trångmål och vill därför inte stöda regeringens förslag att tillfälligt sänka momsen på persontrafikresor till noll under perioden januari–april nästa år.

Kan det bli aktuellt att skära ned på servicen för att spara in?

Mika Nykänen säger att målet är att HRT inte ska behöva skära i servicen. Speciellt med tanke på att dyrare bränsle kan leda till att fler väljer kollektivtrafik framför att ta egen bil.

– Några stora sparprogram har vi inte infört på grund av bränslepriserna. Och vi försöker öka intäkterna så att vi inte behöver skära i servicen.

Faktum är att HRT redan gjort vissa nedskärningar. Men det beror enligt bolaget på personalbrist och lägre passagerarsiffror, inte bränslepriserna.

Nykänen vill inte heller kalla det för nedskärningar. Han vill hellre prata om ett optimeringsprogram för resurserna.

I praktiken innebär det till exempel att metron avgår med sex minuters mellanrum i stället för fem minuter under rusningstid. Det gör att personalresurserna bättre räcker till och att färre avgångar ställs in med kort varsel. Servicen blir helt enkelt pålitligare.

Kollektivtrafikens stora svårigheter handlar inte bara om dyrt bränsle. I Helsingforsregionen hänger det också ihop med lägre passagerarantal.

Stort minus i antalet passagerare

Passagerarstatistiken för augusti i år visar att antalet passagerare fortfarande är kring 20 procent lägre än före pandemin. Under augusti i år gjordes det till exempel 1,4 miljoner färre resor med metron jämfört med samma månad 2019.

Men det lägger passagerarna nödvändigtvis inte märke till. Det är fortfarande rusning vissa tider.

– Framför allt i tåg- och metrotrafiken kan det vara riktig rusning. I spårvagnstrafiken har jag inte märkt av det lika mycket, säger passageraren Miika Halttunen.

På lång sikt ökade passagerarantalet stadigt fram till pandemin, säger Marko Vihervuori, forskningschef på HRT.

– Grovt räknat ökade antalet gjorda resor i takt med befolkningsutvecklingen fram till pandemin. Man kan säga att resorna ökade med det dubbla jämfört med befolkningsökningen.

Men trots att alla restriktioner nu har hävts, ligger passagerarsiffrorna långt under nivån år 2019. Totalt gjordes det sex miljoner färre resor i augusti jämfört med samma månad för tre år sedan.

De senaste åren har spårvagnstrafiken dessutom påverkats av alla vägarbeten.

– De ersättande rutterna brukar betjäna invånarna sämre än de ordinarie och det syns också i statistiken, säger Vihervuori.

Bolagets ekonomi ligger inte på Vihervuoris arbetsbord. Men han säger att nedskärningar är fel väg att gå, om HRT vill ha fler passagerare.

– Vi vill ha och behöver fler passagerare. Det får man inte genom att skära ned på servicen.

Regeringen vill hjälpa passagerare

Samtidigt som HRT funderar på om biljettpriserna borde höjas, så funderar regeringen på om de borde sänkas.

För att göra kollektivtrafiken billigare för invånarna föreslår regeringen att momsen på biljetterna ska sänkas under en period på fyra månader.

Det är ett förslag som HRT motsätter sig. En tillfällig prissänkning innebär att ett antal IT-program måste uppdateras två gånger. Enligt HRT för det med sig ytterligare kostnader på 6 miljoner euro. Mer än hälften av besparingarna som momssänkningen för med sig går alltså till omkostnader i så fall.