Kommentar: Rika stiftelser som inte delar ut bidrag sköter inte sitt uppdrag

Svenska Yles granskning av de finlandssvenska stiftelserna visar att flera stiftelser har antingen en anspråkslös utdelning eller till och med ingen alls.

Om jag skulle vara miljonär och tänkt grunda en stiftelse för att stödja mindre bemedlade skulle jag vara lite orolig nu.

Det säger jag efter att ha stiftat bekantskap med den finlandssvenska stiftelsevärlden.

Många stiftelser sköts på ett sätt som inte motsvarar grundarens avsikter, trots att laglighetskraven oftast uppfylls. Jag tänker då på stiftelser vars uppdrag är att dela ut bidrag.

Svenska Yle har granskat hundratals finlandssvenska stiftelser och stött på en hel del problem.

Ansvaret för att saker sköts ordentligt ligger hos stiftelsernas styrelser.

Ett tungt ansvar vilar också på revisorerna som ska övervaka styrelserna.

Övervakningen är inte speciellt sträng.

För det första sker en mängd affärer i närståendekretsen. Det kan till exempel innebära att en styrelsemedlems familj anställs för att göra ett jobb. Det finns stor risk för att en familjemedlem får nytta av stiftelsen. Det är inte meningen.

Man borde nämligen vara mycket noggrann med att de arvoden som familjemedlemmarna får, inte är för höga. Då borde styrelsen göra en koll på priserna på den fria marknaden, men om något sådant skrivs åtminstone inte i årsberättelserna. Och revisorerna skriver inte någonting om det här i revisionsberättelserna.

Ofta delar de finlandssvenska stiftelserna ut understöd och stipendier i så liten utsträckning att stiftelsens syfte blir oklar. Om man enligt stadgarna ska stödja till exempel synskadade, hur är det möjligt att inga stöd betalats ut? Varför finns stiftelsen om den inte betalar ut stöd?

Stiftelserna klagar på att det kan vara svårt att hitta förmånstagare, svårt att få in ansökningar. Det duger inte som svar. Styrelsen ska antingen marknadsföra stiftelsen och se till att det finns ansökningar, eller också ändra stadgarna, eller lägga ner stiftelsen. Detta enligt Patent- och registerstyrelsen.

Dessutom sker en hel del slarv inom förvaltningen av stiftelser i Finland. Patent- och registerstyrelsen skickar årligen ut hundratals brev för att få in handlingar eller för att rätta fel i handlingarna.

Om jag skulle vara miljonär och tänkt grunda en stiftelse för stödja någon utsatt grupp skulle jag vara orolig. Tänk om den stiftelse som jag skulle grunda, endast skulle betala arvoden till styrelsemedlemmar men inte bevilja ett enda understöd under ett verksamhetsår. Det är trots allt stora pengar det handlar om och tanken är att pengarna ska komma till nytta.