Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Elbolagen förbereder sig för höststormar: “Det är ett dagligt jobb att avverka träd som hotar falla mot linjen”

Uppdaterad 14.10.2022 12:36.
En man med gul reflexjacka står intill ett dike där en grävmaskin lägger kabel.
Bildtext En högspänningslinje nergrävd i marken är säkrare än en luftburen. Problemet är om det blir avbrott under marken, för då tar det tid att fixa, säger Herrfors planeringschef Tommy Bäck.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Under höst och vinter ökar riskerna för strömavbrott, då stormar och snö riskerar fälla träd över linjerna. Elöverföringsbolagen garderar sig genom att både gräva ner kabel och trygga att linjerna hålls fria. Men helt avbrottssäkert blir det aldrig.

Vi står inför årstiden då riskerna för strömavbrott ökar. Stormar och snö kan stjälpa träd över linjerna och förorsaka omfattande störningar i elnätet. Elöverföringsbolagen garderar sig genom att både gräva ner allt mer kabel, men också se till att linjerna hålls fria från riskfyllda vindfällen. Men helt avbrottssäkert blir det aldrig.

I Maxmo färdigställs som bäst ett av årets jordkabelprojekt för Herrfors nät.

Det uppgrävda diket följs stabilt av grävmaskinen som rullar ut elkabeln längs med jordfåran. Jordkabeln ersätter den luftlinje som tidigare löpt fram till metallindustrin i Maxmo. Även om den gamla luftlinjen omges av en upphuggen gata genom vegetationen helt enligt reglerna, finns risk att träd faller över linjen om vinden är hård.

– Jordkablarna är mycket bättre ur driftssynvinkel. Problemet är om det uppstår något fel under marken. Då är det svårare att både lokalisera och reparera felet, säger Tommy Bäck som är planeringschef på Herrfors nät.

Bolaget ansvarar för eldistributionen i en stor del av de norra delarna av Österbotten. Det handlar om kring 2500 kilometer kabel. Bolaget räknar med att linjernas livstid är cirka 40 år, så årligen byter man ut 2,5 procent av kablarna. Årligen blir det tio kilometer.

– Nio av tio projekt är jordkabel idag. Så visst drar vi en del luftlinjer ännu, men det beror också på att man inte kan gräva ner kabel överallt, säger Tommy Bäck.

Prismässigt har jordkabel närmat sig luftkabel, men den senaste tidens utveckling har gjort jorddragning dyrare, vilket får Bäck fundersam kring vilket håll utvecklingen tar, om bolaget av ekonomiska skäl tvingas återgå till mera luftkabel.

– Vi har samma summa pengar för nya linjedragningar, och samma sträcka kabel som ska ersättas, så vi får se hur det utvecklas, säger Bäck.

Även om driftssäkerheten blivit bättre i de finländska elnäten i takt med att mera kabel går under jord, finns det ständigt risker som ohjälpligt förorsakar avbrott i strömförsörjningen. Då är det viktigt att både snabbt finna felen och få dem reparerade.

En man med gul reflexväst står på en grusväg med en skogshuggare med hjälm.
Bildtext Markus Backlund från Nykarleby kraftverk gör upp en plan över avverkning med linjeröjaren Lorenz Enström.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

En jordkabel kan kapas av en oförsiktig grävmaskin eller annat markarbete. Då vet man genast platsen som behöver fixas. Sker ett brott under jord utan mänsklig inverkan, kan det vara svårare att finna platsen.

Snabb utryckning vid strömavbrott

Vid Nykarleby kraftverk sitter driftschefen Markus Backlund i en övervakningscentral. Där ser man alla ellinjer på bolagets område. På skärmarna syns omedelbart om överföringen bryts på någon plats. Sker ett avbrott, får man alarm om felet och kan via monitorerna kartlägga vilka områden som berörs för att snabbt åtgärda felet.

– I vanliga fall hittar vi felet inom en timme och lite beroende på hur stor skada som skett får vi det fixat inom en timme till, säger Backlund.

Problemen kan uppstå om vädret gör det farligt för manskapet att ta sig ut i terrängen för att röja upp under en storm. Också Nykarleby kraftverk har hundratals kilometer ellinjer, vilket gör att ställena där problemen kan uppstå är många och ibland avlägsna.

– Då man rör sig i markerna, ser jag nog ställen där träd kan stå för nära och luta mot linjerna. Då gäller det att arbeta preventivt, så vi skickar ut huggare med maskiner som kan avlägsna sådana träd som hotar att fall mot linjen i en storm. Det jobbar vi med varje dag, säger Backlund.

En man med skogshuggarutrustning står i en skog vid ett fällt träd
Bildtext Lorenz Enström får dagligen rycka ut till platser som privatpersoner tipsar om, där träd står för nära linjerna.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Ute mot hamnen vid Bådan jobbar Lorenz Enström som linjeröjare. Med motorsåg i hand fäller han raskt tre björkar som står hotande nära lågspänningslinjen som löper ut till sommarstugorna längre ut i området.

– Varje år granskas ett av våra fem områden, så vart femte år blir allt genomgånget, säger Markus Backlund.

Han medger att det är svårt att hinna med då växtligheten snabbt skjuter upp. Enligt regelverket ska det finnas en tre meter bred frizon längs lågspänningslinjer och en tio meter bred gata längs högspänningsledningar. Står ett träd hotande nära, tas det bort.

Tips är välkomna

Nykarleby kraftverk tar liksom många andra kraftbolag gärna emot tips om farofyllda träd som står för nära linjen.

Markägare som noterar farolägen, ringer varje vecka åt Backlund för att upplysa om närgångna träd. Då rycker teamet ut för att fälla träden, medan markägaren får ta hand om virket och kvistarna.

– Det är mycket enklare och billigare att åtgärda träden som förebyggande åtgärd än att reparera felet om ett träd faller över linjen, säger Markus Backlund och uppmanar markägare att hålla koll på linjer som löper genom ens ägor, för att kunna meddela kraftbolagen om hotande vindfällen.