Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Bedrägeriförsök mot privatpersoner och cyberattacker mot nyhetsbyråer – så här syns Rysslands hybridstrategi i Finland

Närbild av händer som skriver på en bärbar dator.
Bildtext Den ryska hybridstrategin är extra tydlig när det gäller energifrågan som splittrar Europa och nu bidrar till ökad otrygghet i och med de potentiella attentaten mot gasledningarna i Östersjön.
Bild: Eleni Paspatis / Yle

Cyberattacker i Finland har varit på stadig uppgång redan i flera år. Nu försöker Ryssland påverka bilden av väst i länder utanför Europa och USA.

Strax efter Rysslands invasion av Ukraina i februari spekulerades det mycket om Ryssland skulle trappa upp eventuella cyberattacker och andra former av hybridhot mot länder som motsatte sig Rysslands ambitioner.

Enligt Hanna Smith, forskningschef vid Europeiska kunskapscentret mot hybridhot, är det inte fråga om en upptrappning i nuläget, utan att en del av de verktyg Ryssland sedan läge förberett först nu satts i spel i och med kriget i Ukraina.

Ryssland satte Europa på prov redan förra året

Till exempel har bostadsköp i Finland av ryssar, som vi först nu har begränsat, kunnat användas för underrättelseinsamling och påverkan.

Forskningschefen vid det Europeiska kompetenscentret för motverkandet av hybridhot, Hanna Smith.
Bildtext Vi blir successivt mera medvetna om de strategier Ryssland förberett under de år relationerna var bättre mellan dem och Europa, menar Hanna Smith, forskningschef vid Europeiska kunskapscentret mot hybridhot.
Bild: Toni Määttä / Yle

– Det kan ha varit folk som har flyttat in, bekantat sig med grannar och sedan när de känner dem kunnat påverka genom att ge dem sin version av det som händer i Ryssland, säger Hanna Smith.

Det är dock en mycket liten del, så man ska inte heller överdriva effekten av de här bostadsköpen, menar hon.

Det är en trend som har pågått i flera år, redan under coronapandemin, att personer och organisationer i Finland utsätts för flera attacker

― Kristian Silén vid Cybersäkerhetscentret i Finland

En annan, betydligt större del av den ryska hybridstrategin, som inte bara påverkar Finland är naturligtvis energiförsörjningen.

– Ryssland började redan förra året minska på den energi man levererade till Europa, men det var inte på sådana nivåer att man skulle misstänka att något var fel, säger Smith. Man testade hur Europa skulle reagera och var man skulle ha möjlighet att påverka. Man byggde upp det här gradvis, och det är först nu vi börjar se de verkliga effekterna.

Energifrågan är ett av Rysslands bästa hybridvapen, och trots att Europa och USA nu parerar en del av effekterna menar Smith att Ryssland fortfarande lyckas tvinga väst att agera reaktivt, även om man tappat initiativet på annat håll.

– Det här gör man genom att splittra fokus och skapa osäkerhet kring tryggheten för gas- och kommunikationsledningarna, och genom att manipulera oljepriserna via oljekartellen OPEC.

Cyberattacker allt vanligare överlag

När det gäller frågan om cyberattacker verkar farhågorna åtminstone delvis vara obesannade. Antalet cyberattacker i Finland är visserligen på stadig uppgång, men kan inte direkt sägas vara kopplade till kriget, säger Kristian Silén vid Cybersäkerhetscentret i Finland

– Det är en trend som har pågått i flera år, redan under coronapandemin, att personer och organisationer i Finland utsätts för flera attacker, men det går inte att se någon direkt koppling eller tydlig uppgång efter invasionen den 24 februari, säger Silén.

Attackerna handlar om allt från bedrägeriförsök mot enskilda personer till större angrepp mot organisationer, som exempelvis sommarens cyberattacker mot nyhetsbyrån STT och Wärtsilä.

– Det betyder förstås inte att man kan utesluta en koppling till kriget. Sådana här aktuella fenomen utnyttjas alltid, samma sak var det under coronapandemin, säger Silén.

Under början av konflikten i Ukraina cirkulerade det också aningen flera e-postmeddelanden som försökte locka folk att mata in privata uppgifter eller klicka på länkar till skumma sajter.

Propagandakanonen byter mål – tar sikta på länder utanför Europa och USA

En annan aspekt som det talats mycket om under åren är propaganda och påverkan av folks åsikter och politiska inriktningar via nätet – sociala medier, forum, olika bloggar och specialsajter och medier.

Här menar Hanna Smith att en del av den strategi som Ryssland satsat på nu flyttats till andra länder utanför Europa och USA. Man väljer i stället att försöka skapa tryck och lägga skulden på ett kollektivt ”väst” som bidrar till obalans i världen.

– Härigenom kan det sedan komma negativa konsekvenser för oss. Ryssland har varit duktig på att använda retoriken kring exempelvis det här med matbristen och få det att handla om västs ”kolonialism” och politik, hellre än att det är Rysslands krig i Ukraina som leder till att det är högre matpriser. Och det är många som tror på det, säger Smith.

Mediekanalen RT, som bannlystes i stora delar av Europa är fortfarande aktivt, eller har aktiva dotterbolag i länder i central- och sydamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika.

Den ryska tv-kanalen RT:s logo
Bildtext Mediebolaget RT, Russia Today, har motats ut från stora delar av Europa, men har lyckats etablera sig starkt i exempelvis latinamerika där man ger sin egen bild av vad som pågår i Ukraina.
Bild: Russia Today

Även utan ryska mediebolag kan Ryssland använda sig av andra krafter för att sprida sin version av händelserna. När medier till exempel rapporterar om vad ryska politiker sagt på Twitter gör man sig samtidigt potentiellt till en del av propagandan.

Risken kvarstår även om etablerade nyhetsmedier i väst lägger in brasklappar om den större bilden och varnar för att den ryska informationen kan vara skev.

Fox Newsin ankkureita mainoksessa, mm. Tucker Carlson, mies kävelee mainoksen ohi.
Bildtext Den konservativa programledaren Tucker Carlson når ut till en stor publik i USA.
Bild: JUSTIN LANE / EPA

Det finns också mindre återhållsamma aktörer, som exempelvis den amerikanska pratshowprofilen Tucker Carlson, som har en stor publik och som tydligt återger ryskinfluerade versioner av världshändelserna.

Även politiker som Marine Le Pen i Frankrike och Viktor Orbán i Ungern blir användbara som propagandamaskiner eftersom medierna på sätt och vis måste rapportera vad de säger.

Det är också värt att notera att bara för att vi blivit medvetna om hur vissa aspekter av den här propagandan fungerar, så är vi inte immuna. Det kan fortfarande sippra in lika mycket desinformation och propaganda via andra kanaler, framförallt via sociala medier som fortfarande tampas med en balansgång mellan yttrandefrihet för sina användare och ett krav att begränsa desinformation.