Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kärnvapenhot och attacker mot infrastruktur – Natos försvarsministrar möts med Finland och Sverige som observatörer

Uppdaterad 12.10.2022 08:50.
Flaggor som vajar i solen utanför Natos högkvarter i Bryssel.
Bildtext Natos försvarsministrar möts den 12–13 oktober i militäralliansens högkvarter i Bryssel.
Bild: Robert Ghement / EPA

Kommer Natoländernas försvarsministermöte att vara ett rutinmöte eller överskuggas agendan av Rysslands senaste attacker mot Ukraina? Vi listar de viktigaste frågorna som försvarsministrarna ska diskutera.

Finland och Sverige är första gången med som observatörer under det två dagar långa mötet vid Natohögkvarteret i Bryssel. Det ger de bägge länderna rätt att komma med inlägg men inte vara med i beslutsprocessen.

Mötet väntas kretsa framför allt kring den egna försvarsdoktrinen och situationen i Ukraina.

Ratificeringen av Finlands och Sveriges medlemskap är inte officiellt på agendan, men det kommer att finnas chanser till bilaterala träffar och diskussioner om den process som fortfarande förhalas av Turkiet.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg
Bildtext Natochefen Jens Stoltenberg säger att Putins kärnvapenhot är oansvariga och farliga.
Bild: NATO

Natos försvars- och avskräckningsdoktrin i fokus

Generalsekreteraren Jens Stoltenberg upprepade under en internationell pressträff på tisdagen att Natos kärnvapenpolicy alltid har gått ut på att bevara fred och motverka angrepp.

Hans hälsning till Ryssland var att kärnvapenkrig inte kan vinnas och ska därför inte heller utkämpas.

– Vi övervakar noga Rysslands kärnvapenarsenal. Vi har inte sett några förändringar i Rysslands ställning, men vi är fortsatt på vår vakt, sa Stoltenberg.

Förutom kärnvapenfrågan, som diskuteras utan finländsk eller svensk närvaro, ska försvarsministrarna också följa upp de beslut som gjordes vid Natos toppmöte i Madrid, och framför allt truppförstärkningarna vid den så kallade östra flanken

En pansarvagn med två soldater
Bildtext Natos nya stridsgrupp i Slovakien är en del av förstärkningen av alliansens östra gräns.
Bild: NATO

Mera luftvärnssystem till Ukraina

Läget i det krigshärjade Ukraina är givetvis en av de viktigaste frågorna och diskussionerna kommer att handla om allt från behovet av krigsmateriel till en utvärdering av de senaste ryska attackerna.

Kiev har redan i flera veckors tid bett om en förstärkning av sitt luftförsvar och efter måndagens ryska attacker lovade USA:s president Joe Biden avancerade luftvärnssystem till Ukraina. Också Tyskland snabbade upp sitt bidrag och det första av fyra högteknologiska tyska luftvärnssystem har nu levererats till den ukrainska armén.

Både Natoländerna och den allians som ingår i den så kallade kontaktgruppen för Ukraina, som likaså möts i Bryssel under onsdagen, förväntas visa stark solidaritet med Kiev.

Ett luftvärnssytem av typen IRIS-T, monterad på en lastbil.
Bildtext Det tyska luftvärnssystemet Iris-T SLM ska förstärka Ukrainas luftförsvar.
Bild: ullstein bild/ All Over Press

Hur ska man skydda kritisk infrastruktur?

Efter de misstänkta sabotagen av Nordstream gasledningarna har frågan om utsatt infrastruktur blivit en allt viktigare fråga också för den västliga militäralliansen. Enligt Natochefen har man jobbat med det i åratal redan, men trappar nu upp övervakningen på olika sätt såväl på Östersjön som på Nordsjön.

– Avsiktliga attacker mot allierades kritiska infrastruktur kommer att mötas av ett enigt och beslutsamt svar, sa Stoltenberg.

Han gav ändå inget direkt svar på frågan om det skulle kunna aktualisera artikel 5 i Natofördraget, som går ut på att ett angrepp mot ett medlemsland är ett angrepp mot alla.

– Vilken typs åtgärd vi tar till beror på attackens karaktär. Vi kommer aldrig att ge våra potentiella motståndare privilegiet att exakt definiera var tröskeln för artikel 5 går.

Antti Kaikkonen.
Bildtext Försvarsminister Kaikkonen under den presskonferens i maj där man gav beskedet att Finland ansöker om Natomedlemskap.
Bild: Silja Viitala / Yle

Försvarsminister Kaikkonen träffar sin turkiska motpart

För Finlands del inleds mötet med en arbetsmiddag onsdag kväll. Vid sidan av de sessioner som den nya observatörsställningen ger rätt till, kommer försvarsminister Antti Kaikkonen (C) att träffa såväl den turkiska försvarsminister Hulusi Akar som den ungerska motparten Kristóf Szalay-Bobrovniczky.

Finland deltar också tillsammans med Sverige i ett trepartsmöte med USA.

Ännu i början av veckan fanns det ändå inga tecken på att Turkiet hade ändrat sin inställning i ratificeringsfrågan.

Ungern, som är det andra landet som inte heller har ratificerat medlemskapen, har hittills menat att det enbart handlar om egna parlamentariska procedurer som tar tid.

Uppdaterat kl 8.45 med nyaste uppgifterna om leverans av tyskt luftvärnssystem till Ukraina.