Genushistoriker Charlotte Cederbom om #metoo: ”Nyckeln till långvarig förändring är att män ställer sig upp och står emot trakasserier”

Det har gått fem år sedan #metoo-rörelsen tog världen med storm. Rörelsen fick kvinnor att dela med sig om sina erfarenheter av sexuella trakasserier. Men har fenomenet lett till en verklig förändring?

Enligt genushistoriker Charlotte Cederbom är det svårt att ge ett entydigt svar på om #metoo-rörelsen skapat förändring.

– I vissa delar av världen har den haft en stor betydelse, och rörelsen har hjälpt till att bryta ner tystnadskulturen kring sexuella trakasserier. Men den generella strukturen i samhället är problematisk och de flesta kvinnor lever som de gjort tidigare.

Vi måste uppfostra flickor att förstå sitt eget värde, men framförallt måste vi lära pojkar hur man behandlar sina medmänniskor.

― Charlotte Cederbom, genushistoriker

En av de viktigaste saker som rörelsen åstadkommit är enligt Cederbom att män fått upp ögonen för hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är.

– Den viktigaste nyckeln till långvarig förändring är att män ställer sig upp och står emot trakasserier.

"Män är dåliga lyssnare och pratar sällan om det svåraste med andra män" – ny samtalsgrupp vill att män tar itu med klimatet på jobbet och #metoo

Vad behöver män ändra på efter #metoo är en central fråga.

Tweet resulterade i ett globalt fenomen

Rörelsen fick sitt genombrott år 2017, när skådespelaren Alyssa Milano bad kvinnor som varit med om sexuella trakasserier att svara på hennes tweet med orden ”me too”, alltså jag också.

Hon gjorde det efter uppgifter om Hollywoodproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp mot kvinnor.

Ursprungligen fick rörelsen sin början redan 2006. Det var människorättsaktivisten Tarana Burke som skapade en kampanj riktad till unga svarta kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Den viktigaste nyckeln till långvarig förändring är att män ställer sig upp och står emot trakasserier.

― Charlotte Cederbom, genushistoriker

Dammen brast i Svenskfinland

Också i Finland fick rörelsen stor spridning. Enligt Charlotte Cederbom hade vi i Finland ändå kommit längre med jämställdhetsarbetet än i USA, där rörelsen fick sin början.

– Här behövs inte riktigt girl-powern på samma sätt. Vi behöver specifika strukturella förändringar.

Den finlandssvenska #metoo-rörelsen, som kallades #dammenbrister, blev en del av rörelsens etablering i Finland. #dammenbrister började med en sluten Facebookgrupp.

I Svenskfinland skapades också lokala upprop som #övistoo där 200 elever vid Vasa Övningsskolas gymnasium gick ut och berättade om sina upplevelser vid skolan. Nu fem år senare jobbar gymnasiet aktivt för ett gott klimat för studerande och personal. Studerande Ellen Pellfolk och Oscar Jakobsson berättar tillsamman med Prorektor Diane-Christine Blusi hur de upplever skolan idag.

Fem år sedan #övistoo - gymnasiet jobbat aktivt med frågor kring jämlikhet

6:14

Genushistoriker Charlotte Cederbom säger att #dammenbrister hade en särskild funkition i just Svenskfinland.

– Eftersom kretsarna är små och alla känner alla leder det till att tystnadskulturen blir stor och man kanske inte vågar berätta om sexuella trakasserier.

Fem år efter att #metoo-rörelsen slog igenom anser Cederbom att den fortsättningsvis har en viktig plats i samhället.

Hon betonar vikten av medier och sociala medier för att hålla konversationen vid liv - men för att skapa förändring behövs också andra åtgärder.

– Vi måste uppfostra flickor att förstå sitt eget värde, men framförallt måste vi lära pojkar hur man behandlar sina medmänniskor.

”Det var äntligen okej och dags att säga som det är, att sluta tiga och ta skit” – vi frågade vad #metoo har betytt för er, här är en del av de svar vi fick

"Det viktigaste som hänt mig under hela mitt vuxna liv".