Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

WWF-rapport slår larm om vilda djur – populationerna har minskat med nästan 70 procent på 50 år

Utrotningshotad noshörning som ligger på en savann i Kenya.
Bildtext Noshörningar tas ofta upp som exempel för den minskade artrikedomen. På bilden syns en nordlig trubbnoshörning på en savann i Kenya. Det finns endast två individer av arten kvar och de båda är honor. På bilden syns en av dem.
Bild: Luke Dray

Enligt Världsnaturfonden WWF har bestånden av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent under de senaste 50 åren. Det globala medeltalet visar ändå inte hela sanningen – i Sydamerika har populationerna på vissa håll minskat med upp till 90 procent.

Populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat anmärkningsvärt under de senaste årtiondena, uppger WWF. Utvecklingen ser inte ut att ha gått mot en mer positiv riktning sedan den senaste Living Planet -rapporten som publicerades för två år sedan.

Nu visar WWF:s nya rapport att populationerna av vilda ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 69 procent globalt under åren 1970–2018. Det gäller däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur.

Rapporten grundar sig på Living Planet-indexet som granskar nästan 32 000 populationer av sammanlagt 5 230 olika vilda djurarter runt om i hela världen.

Materialet för indexet är större än tidigare och innehåller mer information om i synnerhet hur läget ser ut i Brasilien. I rapporten år 2020 granskades 20 811 populationer av 4 392 arter.

Avskogning, ohållbart jordbruk och överkonsumtion ligger bakom

Avskogning, ohållbart jordbruk och överkonsumtion av naturresurser gör att bestånden av vilda ryggradsdjur krymper.

Det mest kritiska området för förlusten av den biologiska mångfalden är Sydamerika, där populationen av vilda djur i snitt minskat med 94 procent under de senaste 50 åren.

I Sydamerika och i Amazonas regnskog är det speciellt avskogningen som lett till att artrikedomen minskat.

Invasiva arter, föroreningar och klimatförändringen påverkar också arternas mångfald världen över.

”Om man inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader är klimatförändringen sannolikt den största orsaken till att arter försvinner i framtiden”, säger Liisa Rohweder som är generalsekreterare för WWF Finland.

Rapporten betonar att klimatkrisen och krisen som gäller den biologiska mångfalden måste lösas på samma gång.

”Vi har ingen tid att förlora. Världens länder måste förbinda sig till att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden före år 2030 och få naturen att återhämta sig. I Finland kan regeringen skydda gamla statsägda skogar”, säger Rohweder.

WWF uppger ändå att det inte räcker att man skyddar naturen, utan större förändringar i produktion och hur vi konsumerar naturresurser och mat måste ske.

WWF:s tre sätt för att skydda artrikedomen:

1. Naturen måste skyddas mer. Det är viktigt att upprätthålla naturskyddsområden och rekonstruera områden som människan gjort svagare.

2. Vid sidan av skyddandet behövs också en mer heltäckande förändring. Om användningen av naturresurser inte minskar och produktionen inte utvecklas kan naturen inte återhämta sig.

3. Livsmedelsindustrin och konsumtionen måste göras mer hållbar, vilket kan göras genom en ökning av växtbaserade livsmedel.

Källor: WWF:s pressmeddelande och rapport, Yle Uutiset