Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ekonomen Roger Wessman varnar för inflationschock i Finland nästa år: ”Reell risk för djup lågkonjunktur”

Roger Wessman
Bildtext Roger Wessman har bland annat varit chefsekonom för bankerna Nordea och Evli.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Räntorna på Finlands statslån har stigit snabbt. Tills vidare anses situationen vara under kontroll. Men det handlar om en kortvarig glädje för snart väntar svårare tider, enligt Roger Wessman som är ekonom och konsult.

Räntan på Finlands 10-årsobligationer har stigit snabbt och nu får staten räkna med att betala över tre procent på de lån som nästa gång auktioneras ut. Det är högre än på många år.

Men ekonomen Roger Wessman talar hellre om realräntan, som ligger på en lägre nivå än på mycket länge. Realräntan räknas ut genom att subtrahera inflationstakten från den nominella räntan.

– Realräntan är den relevanta siffran att titta på om man vill veta hur lånekostnaderna påverkar ekonomin, säger Wessman som är privat konsult med bakgrund som bland annat chefsekonom för bankerna Nordea och Evli.

Inflationen och den ekonomiska tillväxten har dessutom bidragit till att statsskulden i förhållande till bnp har minskat en del de senaste 18 månaderna. Wessman bekräftar att det just i denna stund ser ganska bra ut ur budgetperspektiv.

– När räntorna på statens gamla lån är närapå noll och vi har haft en inflation på uppemot åtta procent så är realräntan i princip minus åtta procent. I reella termer har statsskulden nu sjunkit tack vare inflationen

Kan en politiker som tycker att skuldtakten inte är ett stort problem nu få vatten på sin kvarn, med tanke på det här resonemanget?

– På längre sikt kan vi inte räkna med det här. På längre sikt kommer räntorna upp, och statens budgetutgifter stiger på grund av alla indexjusteringar som träder ikraft. Och när man ändå vill upprätthålla samma offentliga service så kostar den mera i takt med inflationen.

När kommer den tillfälliga inflationshjälpen att vara över?

– Den börjar mattas av redan nästa år. Kostnaderna för de högre räntorna kommer att stiga gradvis de kommande åren.

Du har talat om risken för en negativ inflationschock. Vad menar du med det?

– ECB vill nu bromsa upp inflationen med att höja räntor, vilket i sin tur leder till att tillväxten stannar upp. Då kan det i värsta fall bli lågkonjunktur och priserna på våra finska exportvaror kraftigt komma ner. Och skatteintäkterna som har stigit kraftigt de senaste åren kan i stället börja kraftigt sjunka.

Då måste ju ECB göra en U-sväng igen och börja sänka räntor. Finns det en risk att centralbanken inte agerar i tid om det nu skulle gå mot en lågkonjunktur?

– Här har vi centralbankens centrala problem. Deras åtgärder påverkar ekonomin med fördröjning. Deras räntehöjningar nu kommer att ha en inverkan på tillväxten först långt in på nästa år. Då kan det sedan i det läget hända att man märker att centralbanken bromsade för mycket. Och börjar ECB då sänka räntorna har det också fördröjd effekt. Risken är att vi hinner gå in i en ganska djup lågkonjunktur först.

Finns det någon lösning på det här? ECB behöver agera nu.

– Det måste agera, men de tvingas göra det med en osäker framtid framför sig. Kan man eliminera osäkerheten, hade vi till exempel en Nostradamus som ser in i framtiden så kunde vi lösa problemet. Men så är det ju inte, framtiden är osäker.

– Nu kan vi tillexempel med facit i hand säga att ECB kanske borde ha bromsat mera för ett år sedan. Det är alltid lätt att säga så i efterskott.

Hur stor är sannolikheten för en lågkonjunktur nästa år som du talar om?

– Jag skulle säga att risken är stor för en betydande, brant lågkonjunktur. Jag baserar det på de här räntehöjningarna, men också det pågående kriget.

I går sa Finansministeriet till Svenska Yle att Finland ändå inte är i klistret på grund av räntehöjningarna, trots att de svider. Håller du med?

– Att finska staten skulle råka ut i en akut skuldkris och inte kunna finansiera sina utgifter, det verkar nog ganska fjärran. Men det att de högre räntekostnaderna tär på möjligheten att ha lika stora utgifter som nu, eller att de tvingar oss till skattehöjningar, den risken är betydande.

Diskussion om artikeln