Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Ingå kommun bygger nytt och förbättrar – men smakar det så kostar det

Två grävmaskiner på larvfötter arbetar bland krossgrus och stenbumlingar men att jämna marken.
Bildtext Ingå kommun låter bygga en ny brandstation strax intill infarten till Dal. När jordbyggnadsarbetena är klara börjar byggandet av själva brandstationen. Den nuvarande brandstationen från 1989 ska sannolikt säljas eller hyras ut eller i sista hand rivas.
Bild: Maria Wasström / Yle

Brandstation, skola, vårdcentral, kommungård, parkeringsplatser, vägar och en hel del andra byggprojekt är på väg att förverkligas i Ingå just nu eller inom de närmaste åren.

På listan över aktuella kommunala investeringar i Ingå finns över femtio objekt. En del är miljonprojekt som tar år att förverkliga, andra är något eller mycket mindre.

En röd skolbyggnad under byggnadsskedet.
Bildtext Kyrkfjärdens skola får ett nytt skolhus som beräknas stå klart våren 2023 och ta emot nya elever nästa höst. Den gula byggnaden till vänster i bild ska rivas.
Bild: Maria Wasström / Yle

Tekniska chefen i Ingå, Peter Bergman, är alltså en upptagen man. Fyrtiotre av projekten är sådana som hans avdelning har hand om.

– Utöver det har vi en massa små projekt både gällande vatten och fastigheter som inte är uppräknade som egna investeringar, säger Bergman.

En man bakom ett stökigt skrivbord.
Bildtext Tekniska chefen Peter Bergman har jobb upp över öronen – nästan helt bokstavligt.
Bild: Maria Wasström / Yle

Också tekniska nämndens ordförande Kaj Karlstedt (SFP) har fullt upp med att hålla reda på alla projekt som han och hans politikerkolleger i fullmäktige har gett grönt ljus för.

Orsaken till att det nu görs stora investeringar har att göra med att renoveringsskulden vuxit sig stor under årens lopp då det gjorts ganska lite investeringar, menar Karlstedt.

– Under många år hade vi en försiktig investeringspolitik. Nu får vi delvis äta upp det underskottet. Det måste repareras och byggas till för att vi ska klara oss och upprätthålla den verksamhet vi behöver.

Om gemene man är mest orolig över hur pengarna räcker till så får jag nog som tekniska nämndens ordförande vara orolig för hur vår personal ska klara av alla utmaningar

― Kaj Karlstedt

En brun tegelbyggnad i höstskrud.
Bildtext Kommungården, och särskilt den del där tjänstemännens arbetsrum finns, anses vara i behov av en ordentlig renovering. Den har funnits med bland kommunens lista över renoveringsobjekt redan i flera år men alltid fått ge plats åt något annat projekt som fått förtur. Karlstedt hoppas att den nu får grönt ljus i budgeten för nästa år.
Bild: Maria Wasström / Yle

Bland invånarna finns det en och annan som oroar sig över kommunens ekonomi. Lånebördan växer stadigt och räntorna stiger.

Det byggs som aldrig i förr i Ingå – projekten har hopat sig

11:46

I fjol var kommunens lånebörda drygt 2 800 euro per invånare medan den väntas landa på knappt 4 300 euro per invånare i slutet av detta år. Ökningen är ändå något mindre än man förutspådde vid den här tidpunkten i fjol. Nästa års budget sammanställs som bäst och behandlas i de politiska organen under de kommande veckorna.

En man i ett höstlandskap.
Bildtext Kaj Karlstedt anser att kommunens tekniska avdelning borde få tilläggsresurser för att klara av mängden byggprojekt som är på gång.
Bild: Maria Wasström / Yle

– Om gemene man är mest orolig över hur pengarna räcker till så får jag nog som tekniska nämndens ordförande vara orolig för hur vår personal ska klara av alla utmaningar, säger Karlstedt.

Tekniska nämnden har föreslagit att kommunen anslår tilläggsresurser för den tekniska avdelningen, som i dag består endast av fyra personer.

Liten med effektiv teknisk avdelning

– Nog har vi ju haft fullt upp, inte kan man förneka det, säger för sin del Peter Bergman.

Han säger att den goda arbetsgemenskapen ändå gör att arbetet går undan.

– Tills vidare har det gått. Vi har ett bra team och jobbar bra ihop. Det är säkert en orsak till varför man orkar. Vi har lite olika bakgrund inom det tekniska och kompletterar varandra bra, säger Bergman.

Hälsovårdscentralen i Ingå.
Bildtext Hälsovårdscentralen i Ingå anses vara för liten och oändamålsenlig för att möta framtidens behov. Därför funderar politiker och tjänstemän nu på hur den kunde byggas till eller kompletteras för att bättre säkerställa att Ingåborna får vård i hemkommunen också i fortsättningen.
Bild: Maria Wasström / Yle

En del av byggprojekten är sådana som kommunen själv tagit initiativ till, som skola och brandstation, medan andra är sådana som aktörer utifrån egentligen sköter men som samtidigt kräver en hel del av kommunen. Ett sådant är till exempel den flytande LNG-terminalen i Joddböle.

– Det betyder att kommunen snabbt måste planera och göra investeringar. Sådant höjer också våra investeringskostnader, säger Karlstedt.

En gångväg som slutar i en vassrugg.
Bildtext Promenadstråken i kyrkbyn förverkligas etappvis under flera års tid. På sikt är det tänkt att ett promenadstråk ska löpa längs strandlinjen hela vägen från Skatudden till Lilludden och kring åmynningen vid kyrkan.
Bild: Maria Wasström / Yle

Kommunen har också de senaste åren satsat miljoner på att bädda för att utomstående projekt ska kunna förverkligas. Det har byggts infrastruktur i form av vägar, gator och kommunalteknik bland annat på företagsområdet Ingåport och bostadsområden både utanför centrum och vid småbåtshamnen. På sikt är det tänkt att dessa projekt ska återbetala sig i form av nya företag och nya invånare. Och kanske också gladare Ingåbor.

Jordmassor som bretts ut för att så småningom bli en parkeringsplats.
Bildtext Deponerade muddringsmassor på området mellan småbåtshamnen och Lilluddden ska bli underlag för en ny parkeringsplats. Den byggs på västra sidan av småbåtshamnen, strax bakom båthallarna och den nuvarande ekopunkten.
Bild: Maria Wasström / Yle

Peter Bergman säger att både små och stora investeringar kan vara arbetsdryga för kommunens anställda. Han tror att gränsen börjar vara nådd för hur många projekt kommunen har resurser att klara av, både när det gäller arbetsmängden och den ekonomiska bördan.

– I år handlar det om nästan 8 miljoner och i nästa år planeras investeringar för 13 miljoner. Nog blir det ju en hel del. Över 20 miljoner är mycket för en liten kommun som Ingå, säger Bergman.

Karlstedt räknar med att kommunens ekonomi håller för de aktuella investeringarna men tillstår att skatteintänkterna från och med i nästa år minskar radikalt eftersom en stor del av skatteintäkterna flyttas över till välfärdsområdet.

Bra men dyrt

Bland Ingåborna får de stora byggprojekten både ris och ros. Många upplever att det ger en bra bild av kommunen när det byggs nytt och finns framtidstro.

– Det är riktigt fint. Det piggar upp hela Ingå med ny brandstation och grejor, säger Erling Sandström.

Man i blå keps.
Bildtext Både hälsostationen och brandstationen är viktiga saker, säger Vassbölebon Erling Sandström.
Bild: Maria Wasström / Yle

Ingåbon Minnie Vane-Tempest hör till dem som önskar att politikerna noggrant överväger hur stora lån man lyfter.

– Först tyckte jag det var bra att kommunen utvecklas men nu när alla priser har gått upp funderar man nog om vi har råd med allt. Vad händer om vi inte har råd? undrar Vane-Tempest.

Leende kvinna.
Bildtext Minnie Vane-Tempest är orolig för att kommunens lånebörda växer när kostnaderna stiger.
Bild: Maria Wasström / Yle

Hon applåderar ändå särskilt brandstationen och skolbygget.

– Om vi har en bra skola kommer unga familjer med barn hit och då får vi nya Ingåbor, säger Vane-Tempest.

Delade åsikter bland Ingåborna angående den stora mängden byggprojekt

4:02

Också Peter Grönroos tycker det är bra att det byggs en ny, fin skola.

Man i blå vindtygsjacka.
Bild: Maria Wasström / Yle

– Nog är det bra att det kommer folk hit. Nästan alla skolor har ju försvunnit härifrån så det är bra att det byggs en ny skola.

Lite måttlighet efterlyser han ändå av beslutsfattarna för att hålla lånekostnaderna i schack.

För den som vill se hela listan med investeringsprojekt går det att hitta den i kommunfullmäktiges mötesprotokoll från den 11 november 2021 under rubriken Budget 2022 och ekonomiplan 2022-2024. Investeringslistan börjar på sid 101. Inom kort ska beslutsfattarna behandla investeringarna för nästa år.

Diskussion om artikeln