Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Stor utredning: Utslagning oroar 12–24-åringar mest just nu före världsläget och klimatfrågor

Fyran flickor dansar i en gymnastiksal.
Bildtext Ungas välbefinnande djupdök när coronapandemin slog till.
Bild: Jarmo Nuotio / Yle

Unga som befinner sig mellan barndomen och vuxendomen bör stödas bättre vid kommande undantagslägen. Det är ungdomsforskarnas slutsats efter coronapandemin och under pågående världsläge.

En undersökning om hur ungdomar upplevt coronatiden presenterades i dag vid seminariet som avslutar den riksomfattande ungdomsarbetsveckan.

Utslagning oroar unga allra mest just nu. På andra plats kommer läget i världen och tredje mest oroar sig finländska ungdomar för klimatet.

Forskarna Alix Helfer och Joel Manner, som jobbar för forskningscentralen Nuorisotutkimusseura, utredde hur coronapandemin påverkat 12–24-åringars liv, deras vardag, fritid, välbefinnande, förhållande till andra människor och vilka tjänster de anlitat eller försökt anlita.

Fritiden är näst efter skolan den viktigaste faktorn för ungas välbefinnande, säger forskarna. Därför borde man framöver riktigt noga fundera innan man stänger ner barnens hobbyverksamhet.

Många ungdomar kände stor ensamhet under perioderna med distansundervisning, men en del tyckte mer om det än om närundervisning.

Efter coronan kom Ukrainakriget

Ungdomars välbefinnande djupdök våren 2020 när coronarestriktionerna kom. Särskilt svårt var det för unga i huvudstadsregionen och Nyland samt andra större städer där det plötsligt blev omöjligt att hänga med kompisar på bibliotek, caféer och i köpcentra, säger forskarna.

Samtidigt tyckte majoriteten att Finland gjorde helt rätt när det infördes samhälleliga restriktioner, visar ungdomarnas svar till forskarna.

Det finns också unga som tycker att pandemin gjorde dem gott på så sätt att de hann stanna upp och fundera på viktiga saker. En del säger att de fick mer tid med familjen när allting plötsligt stängdes.

Helhetsvälbefinnandet bland åldersgruppen hann repa sig en del efter att restriktionerna har slopats.

Det borde bli lugnare på krigsfronten och det borde skrivas mindre skrämmande nyhetsrubriker, till exempel om kärnvapenkrig.

― Kvinna, 24 år, i ett öppet svar till forskarna

Men nu orsakar det världspolitiska läget med Ukrainakriget i spetsen oro och ångest hos många igen. Många känner uppgivenhet över läget och framtidstron prövas.

Flickor mer stressade än pojkar

Undersökningen bekräftar tidigare resultat om att flickor och unga kvinnor i det stora hela farit mer illa av pandemitiden än pojkar och unga män. Coronatiden har internationellt, men också nationellt, ökat på ojämlikheten i exempelvis arbetslivet.

Flickor kände sig mer oroade, stressade och ensamma. Åldern hade i detta fall stor betydelse - i den yngsta åldersgruppen var flickor mer nöjda och lugna än äldre.

När jag blir stor vill jag flytta in i ett eget hus och äta Nutella direkt ur burken

― Flicka, 12 år, i ett öppet svar till forskarna

Över hälften av de unga männen svarade att de inte känner stress eller oro, oberoende av ålder.

Också det nyaste undersökningsområdet gällande ungas förhållningssätt till det världspolitiska läget avspeglar samma sak. Unga kvinnor känner återigen mer ångest och nedstämdhet sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Bland kvinnor i det äldsta undersöka ålderssegmentet, 20–24 år, finns den största andelen som inte är nöjda med livet.

Många unga säger att de känt sig ensamma under pandemin. Mest ensamma har de som flyttat hemifrån känt sig, likaså personer som hade flyttat till Finland lite före den första coronavågen.

Illa för dem som skulle ha behövt hjälp

Forskarna konstaterar att det är stor skillnad på ungdomar och att man inte kan dra alla över samma kam. För till exempel unga i riskgrupp kan verkligheten ha varit mycket annorlunda än för en som inte har behövt tänka på att skydda sig själv.

Också åldern har stor betydelse för hur en person har upplevt pandemitiden. En 12-åring är ett barn som eventuellt mist sina hobbyer medan en 24-årig ung vuxen kanske miste sitt jobb.

De som redan från början inte mådde så bra hamnade mest i kläm när coronaviruspandemin slog till. Det blev ännu svårare än tidigare att få tillgång till mentalvårdstjänster och det blev svårt att få tid till exempelvis hälsocentralläkare.

Forskarnas hälsning till beslutsfattarna är att personer i utsatt läge bör få riktade tjänster vid framtida undantagstillstånd.

Och vad gäller alla unga: det är viktigt att stärka ungas framtidstro, tilltron till att det kommer att gå bra. Det är också viktigt att myndigheter riktar sin information direkt till unga vid kriser.

Materialet samlades in via telefonintervjuer i fyra omgångar med början hösten 2020. Resultaten har jämförts med intervjuer gjorda före pandemin. Undersökningen är finansierad av Undervisnings- och kulturministeriets ungdomsenhet.