Nu stiger priserna på bred front – maten har blivit 14,7 procent dyrare på ett år

Inflationen i Finland steg i september till 8,1 procent. Ännu i augusti var den 7,6 procent. På ett år hade många priser också stigit betydligt mera än så

Konsumentpriserna steg främst på grund av dyrare el, diesel, bensin och högre genomsnittlig ränta på bostadslån. När inflationen beräknas jämför man med situationen ett år tidigare.

Bensinpriset steg med 20 procent, men bensinens stora betydelse för vår ekonomi ger priset en stor tyngd när inflationen räknas ut.

Priserna på bensin och diesel följer världsmarknadspriserna. De varierar ganska mycket. För en tid sedan hade de kommit ner, men nu stiger de igen. De påverkas mycket av allt som påverkar den globala oljemarknaden.

Inflationen i EU var 10 procent

Inflationen i Finland är fortfarande lägre än i EU som helhet. Den var enligt preliminära uppgifter 10 procent i september.

Inflationen i EU som helhet mäts inte på ett lika omfattande sätt som inflationen i Finland. Därför kan man inte direkt jämföra de två inflationstalen med varandra. Mätt på samma sätt som i EU var inflationen i Finland i september 8,4 procent.

Europeiska centralbanken kämpar mot den här inflationen genom att höja sina styrräntor. Målet är att bromsa löneökningar i EU-området genom att försämra de ekonomiska utsikterna.

Det syns redan i finländska banklån där räntan har stigit på grund av redan gjorda och väntade höjningar i styrräntorna.

Alla berörs när maten blir dyrare

Kristiina Nieminen är överaktuarie på Statistikcentralen. Hon påpekar att också livsmedelspriserna nu stiger på bred front. Deras priser hade i medeltal stigit 14,7 procent.

– När alla baslivsmedel blir dyrare berör det hela folket. Därför har den prisökningen en stor effekt. Sedan september i fjol hade priserna på ägg, smör, kaffe och olika typer av mjöl och flingor stigit med över 30 procent. Nötkött hade blivit 25 procent dyrare.

Om man ser på kortare sikt har prisökningen inte varit lika stor. Men det finns produkter som hade stigit märkbart också under den senaste tiden. Pizzor och korvar hade blivit nästan 8 procent dyrare på bara en månad.

Köttpriset har en stor betydelse

Statistikcentralen beaktar olika produkters priser i förhållande till hur stor andel de utgör av vår konsumtion. Om man ser på vad som en viss månad har påverkat inflationen handlar det inte bara om prisökningen, utan också om hur stor betydelse en produkt eller tjänst har.

– Då kan förändringen vara stor som när det gäller äggen som har blivit 35 procent dyrare. Men när vi talar om hur mycket det påverkar hela inflationen måste man fundera på hur mycket folk faktiskt konsumerar ägg, säger Kristiina Nieminen.

Hon lyfter fram att det har en större betydelse att priserna på kött har stigit 22 procent.

– Jämfört med äggen verkar det inte så dramatiskt, men eftersom vi konsumerar så mycket kött påverkar köttpriserna oss mycket mera än äggpriserna. Därför syns de också i inflationssiffrorna.

Den sjunkande köpkraften kan ge oss produkter av sämre kvalitet

Prisökningarna syns nu i nästan all privat konsumtion. Den som tänker köpa nya bildäck inför vintern måste förbereda sig på ungefär 17 procent högre priser än förra hösten. Också sjukhusavgifterna har stigit med 11 procent.

Det är klart att alla priser inte kan stiga på det här sättet utan att konsumtionen minskar. Hushållens köpkraft ökar ju inte i samma takt som priserna. Därför finns det en klar press på marknaden att sänka priser samtidigt som stigande energipriser tvingar säljarna att höja dem.

Med tanke på det är det inte så överraskande att en del priser ser ut att sjunka. Till exempel har priserna på byxor för barn sjunkit med fyra procent.

Kristiina Nieminen bedömer ändå att det kan vara en följd av att butiker nu väljer att sälja billigare typer av byxor.

– Det är svårt att säga exakt vad som händer här. Det säljs så många olika typer av kläder att det är svårt få en klar bild av de faktorer som påverkar priserna. En del av prissänkningen kan också bero på olika typer av reklamkampanjer.

Samtidigt tror hon ändå att just konfektionsindustrin nu kan spela med kvalitet och pris för att producera kläder som konsumenterna har råd med.

– Då butikerna saluför billigare kläder behöver inte kvaliteten vara lika bra som tidigare. Folk behöver ändå kläder.