Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

En stor del av Finlands yta behöver ”återställas” enligt EU-förslag – Sverige sade nej

Träd och blåbärsris i en skog.
Bildtext EU tar sig in på den nationellt viktiga skogspolitikens område via bestämmelser om biodiversitet.
Bild: Mostphotos

Sveriges riksdag fällde förslaget. Men i Finland verkar det inte finnas en politisk enighet om lagen som kan göra det obligatoriskt att restaurera olika typer av ekosystem.

EU-kommissionen lade i juni fram ett lagförslag om att förbättra naturens mångfald genom att återställa den till sitt naturliga tillstånd.

Enligt förslaget blir det obligatoriskt för medlemsländerna att restaurera olika typer av ekosystem som till exempel torvmarker, jordbruksmark, skogar, hav och insjöar.

Åtgärderna handlar om att täppa till myrdiken, återställa flod- och bäckfåror till naturtillstånd, återinföra betesgång i områden som traditionellt används som betesmarker och avlägsna granar från lundar.

Förordningen är en viktig klimatåtgärd för att öka den biologiska mångfalden som är en del av EU:s biodiversitetsstrategi och EU:s gröna giv.

För Finlands del är speciellt åtgärderna som gäller torvmarker viktiga med tanke på klimatmålen, framhöll jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen (C) i ett pressmeddelande när förslaget lades fram för riksdagen för några veckor sedan. Kurvinen var ändå kritisk till till kostnaderna och vill att Finland ska få mera makt över resursanvändningen och hur miljömålen ska genomföras.

Samma dag sade miljöminister Maria Ohisalo (Gröna) i ett pressmeddelande att regeringen stöder förslaget, och kallade det ett ändamålsenligt initiativ från kommissionen.

Skarp kritik från oppositionen

Förslaget väckte livlig debatt under riksdagens frågetimme i torsdags. Regeringens motstridiga budskap lämnade öppet mål för oppositionen, och speciellt Sannfinländarna tog tillfället i akt och kallade regeringens ståndpunkt diffus.

Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra jämförde naturvårdens kostnader med energibolaget Fortums Uniper-affär.

Statsminister Sanna Marin sade att regeringen utgår från att skogspolitiken är i Finlands egna händer och att regeringen förhåller sig kritiskt och försöker påverka förslaget.

Aktuell fråga

Regeringen meddelade den 22 september att Finland stöder EU-förordningens målsättningar om naturskydd.

Finland har berett sin ståndpunkt under miljöministeriets ledning.

Regeringen skickade en skrivelse om ärendet till riksdagen.

Just nu behandlas restaureringsförordningen av utskotten och därefter i riksdagen.

Marko Mäki-Hakola som är skogsdirektör vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK efterlyser en tydlig ståndpunkt i frågan för att ha en chans att påverka förslaget inom EU.

– I Finland håller vi fortfarande på att bilda en nationell ståndpunkt i den här frågan. Ohisalo och Kurvinen hade helt olika budskap, vilket betyder att Finland inte tagit ställning.

Sveriges riksdag har redan röstat nej till förslaget och Mäki-Hakola tycker att Finland borde göra likadant.

Tio miljoner hektar

Restaureringsåtgärderna skulle omfatta minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till år 2030, och senast 2050 för alla ekosystem som är i behov av restaurering.

För Finlands del uppges det handla om mer än tio miljoner hektar land- och vattenområden.

Enligt förslaget ska medlemsländerna säkerställa den biologiska mångfalden i alla skogar – också i ekonomiskogar – och följa med den biologiska mångfalden med mätare som är gemensamma för alla medlemsländer.

Restaureringsbehovet är enormt och speciellt vården av torvmarker, lundar och åsar är så pass omfattande att det kommer att omfatta både statlig och privatägd skogsmark. Producentorganisationen MTK befarar att skogsägarna får bära den ekonomiska förlust som uppstår om verksamheten begränsas.

– EU säger att man kan använda EU-pengar för jordbruket, men inga nuvarande verktyg är lämpliga att använda i Finland, säger Marko Mäki-Hakola.

0,9 eller 1,8 miljarder varje år

Kommissionen uppskattar att de totala kostnaderna inom EU för restaureringen skulle bli 7-8 miljarder per år till 2050. Finlands andel är tredje störst efter Frankrike och Spanien.

Enligt EU-kommissionen kommer restaureringsåtgärderna för Finlands del att kosta 900 miljoner euro i året, medan åtgärdernas nytta uppskattas vara 10 miljarder.

Hälften av de årliga kostnaderna gäller restaurering av insjöar, en femtedel gäller skogsmark och en sjättedel gäller torvmarker.

Naturresursinstitutet (Luke) gjorde i mars en bedömning av lagsförslagets konsekvenser för Finland där man räknade att de årliga kostanderna kan vara mellan 1,5 och 1,8 miljarder euro.

Marko Mäki-Hakola är kritisk till EU-kommissionens beräkningar.

– De har inte beräknat kostnader. Jag skulle säga att de har gjort rena gissningar. Enligt kommissionen skulle fördelarna vara mycket större än kostnaderna, men det är ingen som vet det. De är inga riktiga beräkningar, säger Mäki-Hakola.

Direkt bindande

En EU-förordning är direkt bindande. Det kan jämföras med ett direktiv, som ger mera utrymme för nationellt beslutsfattande.

EU har ingen formell kompetens när det gäller skogspolitiken, men kan ändå komma åt att påverka skogen via bestämmelser om miljö, klimat och energi.

Artikel 10 i lagförslaget innehåller 6 punkter om skogen.

– Där har EU gått för långt då de berättar hur mycket död ved, hur mycket stående ved, hurdana fåglar vi bör ha i skogen och så vidare, säger Mäki-Hakola.

Marko Mäki-Hakola tycker att man till exempel inte ska vidta åtgärder i alla skogar utan hitta de bästa områdena där man kan förbättra biodiversiteten. Framförallt vill han att regeringen kräver bättre analyser om förslagets kostnader och fördelar.

De konkreta naturvårdsåtgärderna bestäms senare i de nationella restaureringsplanerna.

– I praktiken måste beslut om nationella planer fattas i medlemsländerna och inte av kommissionen. Det gäller alltså var, när och hur man ska återställa naturen. EU bör göra det som är nödvändigt, men inte mera, säger Mäki-Hakola.