Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Snart börjar en ny hybridfärja köra mellan Nagu och Korpo – Finferries: Trafiken kommer löpa mycket smidigare

Uppdaterad 20.10.2022 09:54.
Färja mellan Pargas och Nagu
Bildtext Den nya färjan ökar kapaciteten och ska leda till smidigare trafik i skärgården.
Bild: Arash Matin / Yle

Vid årsskiftet överlämnas en ny hybridfärja till Finferries. Färjan kommer att öka kapaciteten på rutten mellan Nagu och Korpo. Enligt VD Mats Rosin är den dessutom nästan utsläppsfri jämfört med den tidigare färjan.

Den nya färjan fungerar med hjälp av liknande teknologi som färjorna Elektra och Altera, som trafikerar rutten mellan Pargas och Nagu.

Hybridfärjorna drivs i första hand med batteripaket som laddas med landström och har dieselelektrisk drift som reservkraft. Den miljövänliga färjan är utrustad med den senaste tekniken och har avsevärt lägre koldioxidutsläpp än den nuvarande färjan Prostvik 1.

Elektra och Altera har 40 procent större fordonskapacitet än Sterna, den äldre dieselfärjan som används på samma rutt, medan koldioxidutsläppen för hybridfärjorna är 85 procent mindre än Sternas.

Det finns ännu inte färdiga uträkningar för den nya färjan, men koldioxidutsläppen kommer sannolikt att vara på samma nivå som för Elektra och Altera.

– Den nya färjan betyder ganska mycket ur ett trafikperspektiv. Den nya färjan har plats för 52 personbilar, medan Prostvik 1 endast har plats för 30 personbilar åt gången. Skillnaden är avsevärd, säger Finferries verkställande direktör Mats Rosin.

Man i svart jacka ser rakt in i kameran.
Bildtext Finferries verkställande direktör Mats Rosin tror att den nya färjan kommer att ha en stor betydelse för skärgårdstrafiken.
Bild: David Fagerudd / Yle

De två nuvarande färjorna, Prostvik 1 och Nagu 2, har en gemensam kapacitet på 46 bilar. Prostvik 1 kommer också att stanna kvar på rutten Nagu-Korpo under sommarmånaderna och då kommer den totala kapaciteten att vara 82 bilar.

Trafiken har ökat år för år. Med den här ökade kapaciteten ska det hela löpa mycket smidigare, säger Rosin.

Vid årsskiftet levereras den nya färjan till Finferries och då ska testkörningarna börja på sträckan. Prostvik 1 finns kvar och sköter om trafiken ifall testkörningarna drar ut på tiden.

Det kommer inte att krävas några stora laddningstorn för färjan som på färjpasset Pargas-Nagu. Istället används en så kallad pantograf, som liknar elledningar man ser på tågtak.

Ett tåg i trafik.
Bildtext Arkivbild. Ett exempel på en sorts pantograf.
Bild: Jani Aarnio / Yle

– Lite spännande är det med ny laddningsteknologi. Men det är en beprövad teknologi som också använts på andra ställen i Finland och Europa, säger Rosin.

Rosin ser inte några större utmaningar angående den nya färjan. Finferries framtidsplaner för den åboländska skärgården ser också stabila ut.

– Vi har förverkligat våra nybyggnadsplaner för Skärgårdsvägen i ganska rask takt sedan 2012. Färdigt blir det väl aldrig, men under de senaste tio åren har det absolut skett en klar förbättring och vi ser fram emot en fin sommar 2023, säger Finferries verkställande direktör Mats Rosin.

En skiss av en färja.
Bildtext En skiss av färjan som ska börja trafikera rutten mellan Nagu och Korpo.
Bild: David Fagerudd / Yle

NTM-centralen är redo för den nya färjan

Vägingenjör Tapani Jaakkola vid Närings- trafik- och miljöcentralen bekräftar att förberedelserna vid färjfästena både på Nagu- och Korposidan kommer vara färdiga för att ta emot den nya färjan vid årsskiftet.

– Det finns inget behov av flera åtgärder vid platsen. Finferries installerar visserligen ännu laddningsteknik vid färjfästena, men det finns alla förutsättningar för att trafiken i skärgården ska löpa den här sommaren, säger Jaakkola.

Jaakkola nämner också några andra förändringar som kommer att ske i skärgårdstrafiken. Färjan Aura kommer att ersätta Mergus på rutten Korpo-Norrskata, vilket skulle öka kapaciteten för trafiken till Houtskär. Sterna kommer i sin tur att trafikera rutten mellan Gustavs och Iniö.

Arbetet vid Prostvik pågår fortfarande och ska vara klart i december 2022.

Diskussion om artikeln