Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

S:t Karins tampas med problem som orter i glesbygden drömmer om – antalet invånare ökar så snabbt att stadens tjänster har svårt att hänga med

Från 2022

Under fjolåret steg befolkningsmängden i S:t Karins med 2,4 procent, alltså med nästan 700 personer. Det här har lett till belastningar inom småbarnspedagogiken, utbildningen, byggandet och stadsplaneringen.

I fjol steg invånarantalet i S:t Karins med nästan 700 personer och siffrorna ser liknande ut enligt prognosen för i år och nästa år.

Ökningen kom som en överraskning för S:t Karins stadsdirektör Harri Virta.

– En delorsak till befolkningsökningen var säkert coronapandemin. Folk gick i skola och jobbade på distans och många märkte då att de behövde mera utrymme. Då de tittade på alternativ såg de att det fanns ett utbud i S:t Karins.

Att nativiteten ökade kom också som en överraskning för stadsdirektören.

– I fjol var nativiteten i S:t Karins väldigt hög. Nu har den sjunkit lite, men inte till samma nivåer som innan coronatiden, säger Virta.

Redan i fjol somras förutspådde konsultbyrån MDI att huvudstadsregionen och andra stora stadsregioner är de stora vinnarna när det gäller befolkningsutvecklingen. I Åboregionen gynnar det här till exempel kranskommuner som S:t Karins.

I S:t Karins har det här lett till att exempelvis skolor och daghem ställvis är proppfulla med barn. S:t Karins nämnd för fostran och utbildning bestämde nyligen att ta i bruk tillfälliga lokaler i Piispanlähde. S:t Karins ska också utreda behovet av nya skolor de närmaste åren.

S:t Karins nya stadshus
Bildtext S:t Karins stadhus.
Bild: Arash Matin/Yle

S:t Karins har en plan fram till 2035

S:t Karins är ändå inte den enda staden i Egentliga Finland vars befolkningsmängd har ökat. Också Resos och Lundos invånarantal har kraftigt ökat de senaste åren, och bägge städerna har behövt fundera på tilläggslokaler inom exempelvis småbarnspedagogiken.

När befolkningen växer ökar behovet av att satsa på daghem och utbildning, och också inom markanvändningen, byggnadssektorn och den tekniska sidan ökar trycket, säger Virta.

– Och det måste göras något åt det här. På våren beslöt vi att binda vår planering till befolkningstillväxtprognosen som gäller fram till 2035. Tanken är att planera markanvändingen så att tillväxten skulle hålla sig i stort sett till 1,6 procent. På så sätt kan vi erbjuda de tjänster som behövs.

I fjol steg ändå befolkningen med 2,4 procent och inte med 1,6 procent som är S:t Karins mål. Kan man alltså tala om att begränsa befolkningstillväxten?

– Man kan inte tala om någon begränsning. De här första åren kommer befolkningen säkert öka med mer än 1,6 procent, alltså närmare 2 procent. Men i det långa loppet är de nya bostadsområdena ändå planerade enligt att befolkningstillväxten saktar ner, säger Virta.

Artikeln är en översättning av Yle Turkus artikel ”Varsinaissuomalainen Kaarinan kaupunki painii syrjäseutujen haaveileman ongelman kanssa – väkiluku kasvaa niin, että palveluilla vaikeuksia pysyä perässä”, skriven av Johanna Lehtola.