Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hur sannolikt är det att Ryssland attackerar med kärnvapen? Nio frågor och svar om kärnvapenhotet

Uppdaterad 20.10.2022 08:00.
En rysk kärnvapenrobot på en vapenutställning utanför Moskva.
Bildtext Kriget i Ukraina har återaktualiserat diskussionen om kärnvapen i världen. Men enligt professor Erik Melander är risken liten att Ryssland kommer att använda sig av dem.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Sedan andra världskriget har vi litat på att kärnvapen skapar en terrorbalans som förhindrar ett tredje världskrig. Men i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina har diskussionen om användning av kärnvapen igen aktualiserats.

Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet just nu? Svenska Yle har diskuterat saken med Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

1. Hur stort är kärnvapenhotet just nu och har hotet vuxit under krigets gång?

Enligt Melander har hotet om ett kärnvapenkrig vuxit i och med att hotet upprepats så många gånger och på grund av att kriget i Ukraina går så dåligt för Ryssland. Putin och den ryska ledningen har målat in sig ett hörn, vilket kan göra dem beredda att ta till riskfyllda åtgärder.

– Ryssland har gått ut så hårt med att de annekterade områdena i Ukraina är en del av det ryska territoriet och då kan det vara svårt att acceptera att de målsättningar som man satt upp för kriget inte kan uppnås med konventionella medel. Då skulle någon form av användning av kärnvapen kunna vara lösningen på det här, ur Putins perspektiv. Men det finns väldigt mycket som pratar emot det.

2. Vad talar emot ett kärnvapenkrig?

Melander tror att en rysk användning av kärnvapen skulle leda till mycket hårda diplomatiska, militära och ekonomiska motåtgärder. I och med det skulle risken för att konflikten eskalerar öka, och i värsta fall skulle det sluta i ett totalt kärnvapenkrig.

– Jag tror i stället att en mer en realistisk möjlighet skulle vara att Putin erkänner att kriget inte gått som han tänkt sig och att han sedan skulle hitta på en berättelse om varför Ryssland förlorade, sannolikt genom att skylla på Nato. Därefter skulle han bita sig fast vid makten med hjälp av propaganda och repression. Det här skulle vara mycket mindre riskfyllt för Putin och hans krets än att eskalera kriget med kärnvapen.

Marko Eklund framför dataskärmar med kartor.

Videor på påstådda ryska kärnvapentåg spreds på sociala medier – Yle utredde uppgifterna

Yle har utrett hur påståendet att Ryssland transporterar kärnvapen med tåg spred sig från uppdateringar på sociala medier till internationell media. Enligt expert kan man inte dra slutsatsen att Ryssland tänker använda kärnvapen i Ukraina.

3. Är ett kärnvapenkrig något som vi borde oroa oss över?

Melander säger att det finns orsak att vara väldigt bekymrad över det som händer i världen just nu och över det fruktansvärda kriget i Ukraina. Han tror att situationen där kan bli värre innan det blir bättre och hotet om kärnvapen är en del av det.

– Men det är väldigt svårt att bedöma hur stor risken för användning av kärnvapen är, det blir väldigt lätt spekulativt. Jag tror att risken är ganska låg. Det hjälper inte heller att ha ångest över situationen, i stället lönar det sig att försöka hålla huvudet kallt och göra det bästa enligt läget.

4. USA säger att risken för världens undergång inte har varit så här stor sedan Kubakrisen för exakt 60 år sedan, då Sovjet stod redo att avfyra sina kärnvapenmissiler mot USA. Hur bra är den här jämförelsen?

Enligt Melander är det en bra jämförelse, eftersom möjligheten att använda kärnvapen i krig faktiskt diskuteras på allvar just nu.

– Risken för att ett kärnvapenkrig skulle bryta ut var ganska stor vid flera olika tillfällen under kalla kriget, bland annat på grund av misstag som begicks. Men jag tror risken för kärnvapenkrig var mycket större under Kubakrisen än den är nu, eftersom situationen då hade eskalerat mer.

Ilmakuva merellä. Yhdysvaltain sota-alus seilaa neuvostoliittolaisen rahtialuksen vierellä. Ilmassa lentää yhdysvaltalainen lentokone.
Bildtext Bild från Kuba år 1962. På bilden syns sovjetiska fartyg som eskorteras av USA:s marin. Fartyget är antagligen lastat med missiler.
Bild: Courtesy Everett Collection/All Over Press

5. Sänks ribban för att ta till kärnvapen i hela västvärlden i och med att Vladimir Putin hotar med dem?

Melander säger att all diskussion om kärnvapenanvändning riskerar att normalisera kärnvapen till ett vapen bland andra och därmed urholka det tabu som finns kring att använda sig av dem. Enligt honom kan hotet också bli mindre trovärdigt av att det upprepas många gånger utan att något händer.

– Risken för att det blir ett stort kärnvapenkrig av misstag ökar ju mer man börjar hota med kärnvapen och ju mer man börjar sätta dem i ordning för användning, även om det bara är en bluff.

– Strategiska kärnvapen är något som båda sidorna vill undvika att använda, de är ett avskräckningshot som finns till för att den andra sidan inte ska tro att de kan komma undan med att slå till först. Och om båda tänker så här så ska de inte användas överhuvudtaget, det är det som är logiken med dem.

6. Vad är skillnaden mellan taktiska och strategiska kärnvapen?

Enligt professor Erik Melander ligger skillnaden i hur stor skada de gör och hur de används. Med så kallade taktiska kärnvapen är tanken att de skulle användas i någon taktisk situation på slagfältet för att slå till mot militära mål och för att påverka striderna. Det här i stället för att strategiskt slå till mot motståndarens hela civila resursbas.

– Men egentligen skulle all slags användning av kärnvapen ha strategiska effekter. Risken som hela tiden finns i bakhuvudet är att en användning av något slags kärnvapen snabbt skulle leda till en eskalering av situationen, vilket skulle ha fullkomligt katastrofala konsekvenser.

7. Kan Putin förverkliga andra skräckscenarier med kärnvapen än ett fullskaligt kärnvapenkrig?

En användning av kärnvapen i Ukraina skulle enligt Melander vara chockerande och exceptionellt på många sätt. Det skulle förändra den internationella politiken och hur vi tänker kring konflikter och kärnvapenanvändning.

– Det är som sagt osannolikt att Ryssland kommer att använda kärnvapen. Men idéer som till exempel diskuterats i rysk militärlitteratur är att Ryssland skulle börja med att skjuta kärnvapen över havet eller till glest befolkade områden, där syftet främst skulle vara att skrämmas och inte att förstöra så mycket som möjligt.

– Sedan finns det såklart värre och värre scenarier där kärnvapen till exempel skulle användas mot truppkoncentrationer, mot någon viktig logistisk knutpunkt eller mot flyg- och flottbaser, något som skulle vara mycket värre än det första scenariot. Men det absolut mest fruktansvärda skulle vara om det användes som terrorvapen mot civila för att tvinga fram underkastelse från något land, så som de användes i Japan år 1945.

Vladimir Putin tapasi Venäjän turvallisuusneuvostoa videoneuvottelun kautta Kremlissä 29. syyskuuta 2022.
Bildtext Enligt professor Erik Melander verkar Rysslands president Vladmir Putin vara rationell, men han har extrema målsättningar och han verkar ha varit väldigt dåligt informerad om många saker.
Bild: Gavriil Grigorov / Kremlin Pool / Sputnik / EPA

8. Kommer Putins växande kärnvapenhot på sikt att leda till ökad upprustning i världen?

För Ryssland kommer kärnvapen antagligen att vara väldigt viktiga framöver, säger Melander. Det här eftersom Rysslands konventionella militära styrka har visat sig vara lägre än många trodde och därmed har respekten för Ryssland som stormakt minskat.

– Men om det visar sig att Putin kan nå sina mål genom att med hjälp av kärnvapen hota resten av världen till underkastelse så kan det vara att många andra aktörer också skaffar kärnvapen. Det här skulle vara en farlig utveckling.

9. Har terrorbalansen och den så kallade kärnvapenfreden som hittills rått skapat en falsk känsla av trygghet i världen?

Risken för en stor militär konflikt i Europa har inte varit så här stor sedan kalla krigets slut och enligt Melander lever vi nu i en farligare värld än för tio år sedan.

– Men samtidigt har kärnvapen funnits där hela tiden och de har inte använts. Dessutom uttalade sig de stora kärnvapenmakterna i vintras om att ett kärnvapenkrig inte får inträffa, eftersom ingen kan vinna ett kärnvapenkrig.

Melander tror starkt på att en fredligare värld är möjlig.

– Det bästa vore att ha en värld där relationerna mellan länderna är så fredliga att det inte finns något behov av kärnvapen. Det är inte en utopi, utan det finns historiska exempel på det här och jag tror att det är möjligt att uppnå en djup fred som det går att lita på.