Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Inte nog med att vi är lyckligast, finländare är också världsbäst i mediekunskap - För att upprätthålla kunskapen krävs medvetna satsningar och ständig uppdatering

Helsingin tuomiokirkon portaat.
Bildtext Med mediekunskap avses förmåga att tolka både text och bild och se skillnad mellan sanning och lögn.
Bild: Matti Myller / Yle

Vi finländare toppar statistiken på mediekunskap. Det beror inte på en slump utan på medvetna satsningar för att öka finländarnas mediekunskap och tillit.

Våra myndigheter är också snabba på att identifiera desinformation och våra medborgare litar på att den information de får stämmer.

Det är inte en slump att ett land där folket är lyckligast också får goda poäng i mediekunskap. Folk tenderar att vara lyckliga när de lever i ett demokratiskt välfärdsland där de känner att de kan lita på att samhället fungerar. Då är folk inte heller lika benägna att falla för konspirationsteorier och propaganda.

Miljödemonstration i Helsingfors.
Bildtext I ett demokratiskt land har var och en rätt att uttrycka sin åsikt och demonstrera. Även fast det skulle leda till trafikbesvär.
Bild: Dominique Pashley / Yle

Open Society Institute jämför varje år mediekunskapsnivån i alla europeiska länder. I år kom Finland på första plats, Norge på andra, Danmark på tredje, Estland på fjärde plats och Irland och Sverige delar på femte platsen. Georgien klarade sig sämst.

Finland får beröm för våra satsningar i mediekunskap

Förra veckan konstaterade BBC att Finland verkar ha lösningen på hur vi ska motverka den ständiga strömmen av falska nyheter. Som exempel nämndes rysk propaganda som sprids på Twitter och som våra myndigheter är snabba att korrigera.

Berghälls kyrka bakom höstlöv
Bildtext En klar majoritet av finländarna litar på våra myndigheter och folkvalda beslutsfattare.
Bild: Photo by Tapio Haaja on Unsplash

Finland är ett land där vi litar på att vårt samhälle fungerar och där 71 procent av invånarna litar på regeringen. Och det här gäller inte bara regeringen utan också det övriga samhället. I Finland litar största delen av medborgarna på våra beslutsfattare, myndigheter, polisen och medierna. I andra länder är tilliten till regeringen i medeltal 41 procent.

En orsak till att medierna upplevs som pålitliga är säkert också att medierna i Finland samarbetar för att tillsammans upprätthålla den goda nivån. Alla etablerade mediebolag är medlemmar i Opinionsnämnden för massmedier. Där värnar mediebolagens representanter tillsammans om en journalistik där man följer de gemensamma journalistiska reglerna. De här reglerna handlar om yttrandefrihet, pressfrihet, källkritik och respekt för människan.

I Finland verkar också det Nationella audiovisuella institutet, Kavi. Institutet ger riktlinjer för mediefostran och samarbetar med skolorna.

Watt Nytts programledare på skolbesök
Bildtext Watt Nytts programledare på skolbesök.
Bild: Sandra Strömvall / Yle

Också Svenska Yle samarbetar med skolor: Nyhetsskolan erbjuder material och skolbesök för högstadier och andra stadiet och Watt Nytts programledare besöker lågstadieskolor. På finskt håll står Uutisluokka för en stor del av mediekunskapen, tillsammans med Yle Oppiminen.

En fungerande demokrati behöver medieläskunniga medborgare

En fungerande demokrati är beroende av medieläskunniga väljare som ser skillnad mellan sant och falskt och som därför inte så lätt blir vilseledda eller distraherade när de ska rösta.

Ockupanter inne i Kapitolium-byggnaden den 6 januari 2021.
Bildtext Efter sitt nederlag i presidentvalet agiterade Donald Trump sina anhängare att storma Kapitolium.
Bild: Jim Lo Scalzo / EPA

I USA har granskningskommittén som undersöker stormningen av Kapitolium 6 januari 2021 kommit fram till att Donald Trump var den centrala orsaken till händelsen och nu kräver man att han ska vittna under ed.

Samma vecka som granskningskommittén kom med sitt utlåtande om Trumps medverkan i stormningen av Kapitolium dömdes konspirationsteoretikern Alex Jones som i flera år spridit lögner om en skolmassaker för att tjäna vapenindustrins intressen.

Radiovärden och konspirationsteoretikern Alex Jones (i mitten) under en presskonferens i Washington i december 2018.
Bildtext Konspirationsteoretikern Alex Jones tjänade pengar på att sprida lögner om skolmassakern där 26 personer dog.
Bild: EPA-EFE/JIM LO SCALZO

Alex Jones påstod att massakern i Sandy Hook-skolan i staden Newton, Connecticut år 2012, där tjugo barn och sex anställda dödades, var iscensatt med hjälp av skådespelare. Hans anhängare trakasserade anhöriga till offren.

Mies katsoo metrossa Putinia kännykästään.
Bildtext I Ryssland kan det vara livsfarligt att ifrågasätta Putin.
Bild: Yuri Kochetkov / EPA-EFE / AOP

I Ryssland är de nationella nyheterna främst en propagandakanal som tjänar Putins intressen och den ryska befolkningen skyller sina problem hellre på USA än på Putin. Vad Rysslands attack i Ukraina beträffar är en stor del av befolkningen i Ryssland övertygade om att orsaken är den så kallade nazistiska regimen i Kiev och USA/Nato.

Exemplen på desinformation är många och orsaken till att lögner sprids är att någon vinner på dem. Fler klick i sociala medier ger mer annonsintäkter. Sociala medier har ingen chefredaktör och det är ingen som tar ansvar för om det som sprids är sanning eller lögn. Det är på vars och ens eget ansvar att veta vad man kan lita på i sociala medier.

När vi delar något i sociala medier gör vi det ofta på grund av en stark känsloreaktion. Men det är viktigt att tänka en stund innan man delar.

Här är sju frågor som var och en bör ställa sig innan man litar på att det som dyker upp i medieflödet stämmer.

På andra språk