Enighet om gränsstaket vid östgränsen för hundratals miljoner euro: ”Alla vet hur ett stängsel ser ut”

Det har blivit dags för beslut om ett nytt gränsstängsel mellan Finland och Ryssland.

På tisdagen samlas riksdagspartierna under statsminister Sanna Marins (SDP) ledning för att debattera planerna på ett bygge som kan bli dyrt, invecklat och politiskt känsligt.

Om riksdagspartierna bara ska diskutera byggandet av ett gränsstängsel blir man klar på några minuter, så pass eniga är partierna om behovet av en mer stängd gräns mot Ryssland.

Men både Samlingspartiet och Sannfinländarna vill gå längre i debatten och diskutera hur östgränsen ska stängas helt.

Mötet har framställts som en säkerhetspolitisk diskussion, bakom stängda dörrar. Förutom stängseldiskussionen kan statsministern informera om aktuella hot mot Finlands säkerhet och eventuella beredskapsåtgärder.

Högt, dyrt och långvarigt

Gränsbevakningsväsendet har gjort en detaljerad plan för byggandet av ett hinderstängsel vid gränsen. Planen är sekretessbelagd, men delar av planerna är kända.

En visionsbild har också publicerats, av ett ungefär fem meter högt stängsel med rikligt taggtråd överst. På bilden finns det dessutom övervakningskameror, lampor och en bred väg där en finländsk gränspatrullbil står beredd.

Enligt Gränsbevakningsväsendet är det klart att det behövs ett stängsel längs en del av östgränsen, på grund av förändringen i Finlands säkerhetsmiljö. Stängslet skulle inte byggas längs hela gränsens längd på 1300 kilometer, utan på mer riskabla områden som vid gränsövergångsställen och deras närområden.

Största delen av stängslet skulle byggas i det som kallas gränsövervakningens fokusområde i sydöstra Finland. Gränsbevakningsväsendet hänvisar till situationen vid andra delar av Europeiska unionens östra landgränser, där hinderstängsel redan har byggts. Bland annat i Estland pågår byggandet som bäst.

Projektet är ytterst vittgående och dyrt, byggandet tar tre till fyra år. Kostnadsuppskattningen rör sig ”kring hundratals miljoner euro”, skriver Gränsbevakningsväsendet. Därför måste beslutet om byggandet fattas på politisk nivå.

Harkimo: ”Det brådskar”

Riksdagsledamot Harry Harkimo från Rörelse nus riksdagsgrupp ska delta i tisdagens möte i riksdagen. Han säger sig inte känna statsministerns agenda, eller varför det behövs ett möte. Liksom den övriga oppositionen vill han få igång stängselbyggandet så snabbt som möjligt. Det har han sagt sedan länge.

– Nu tar det för lång tid igen. Man funderar och man funderar om man ska bygga. Man borde sätta igång byggandet genast enligt Gränsbevakningsväsendets planer, säger Harry Harkimo till Svenska Yle.

Han är överraskad över informationen om att det skulle ta tre år att bygga stängsel vid östgränsen.

– Det kan inte tre år att bygga ett stängsel. I Polen byggde man ett på ett halvår. Man borde sätta igång med det samma, och det kommer jag att säga på dagens möte, säger Harkimo.

Styrd massinvandring ska stoppas

När den nya gränsbevakningslagen debatterades i riksdagen gav risken för hybridpåverkan vid gränserna den stora oron.

Tidigare har man befarat massinvandring på grund av krig, konflikter, pandemier eller plötsliga miljökatastrofer som gör att många människor på en gång söker sig till gränsen mot Finland. Men händelser under de senaste åren har visat att styrning av migration också kan användas som sätt att utöva påtryckning mot andra stater.

Byggandet av hinder är möjligt vid eventuella hot som äventyrar gränssäkerheten. Hindren ska effektivisera upprätthållandet av gränssäkerheten under normala förhållanden, vid störningar och i undantagsförhållanden. Samtidigt förbättras övervakningen och tryggandet av den territoriella integriteten samt beredskapen för situationer med militärt försvar.

Situationer i anknytning till olaglig massinvandring nämns också, i synnerhet när de är förenade med en främmande stats hybridpåverkan. Hindren gör att eventuella personer som korsar gränsen utan tillstånd kommer in i landet långsammare, vilket ökar sannolikheten för att de kan gripas i närheten av riksgränsen.

Parlamentariskt möte behövs enligt Marin

Det var riksdagsledamot Harkimo som fick statsminister Sanna Marin för första gången att uttrycka sitt stöd för gränsbevakningsväsendets förslag om ett stängsel.

Vid riksdagens frågestund i slutet av september var hon färdig att sätta igång ett pilotförsök på förslag av gränsbevakningsväsendet. Saken hade varit uppe i regeringens aftonskola och hon hade redan talat med finansminister Annika Saarikko om saken.

Men det kräver en parlamentarisk diskussion med riksdagspartierna så snabbt som möjligt, sa hon. Det är det mötet som nu hålls. Harry Harkimo förstår inte vad det finns för behov av ett pilotprojekt.

– Jag förstår inte ens vad det egentligen betyder. Det steget borde man redan vara förbi. Nog vet ju alla hur ett stängsel ser ut, säger Harkimo.

En tanke bakom statsministerns möte med riksdagsgrupperna är att få alla partier bakom byggandet så att de också förbinder sig vid kostnaderna. Det borde inte vara något problem, enligt Harkimo. Han har fått uppfattningen att stängslet kostar 1 miljon euro per kilometer att bygga. Det anser han inte vara dyrt.

”Stoppa för mycket flyktingar”

– Ett sånt där stängsel kan inte kosta så mycket att det skulle fälla projektet. Alla partier är överens om att det måste byggas, då kan man knappast bromsa kostnaderna, enligt Harkimo.

Hundra miljoner euro ger hundra kilometer stängsel. Det är ungefär tillräckligt, det behövs inte stängsel längs hela gränsen, påpekar Harry Harkimo. Han litar på att Gränsbevakningsväsendet vet var stängslet behövs för att behärska läget, om det kommer för mycket flyktingar över från Ryssland.

Harkimo har ingen klar uppfattning om vad som är ”för mycket flyktingar”. Det kan vara tiotusentals, men också en är en för mycket om han kommer över på fel ställe, vid sidan om de officiella gränsövergångarna, säger Harry Harkimo.

Han säger sig understödja Sannfinländarnas tanke om att stoppa också asylsökande vid gränsen.

– Det är förstås lite beroende på vad det är för människor som kommer. Men vi kan inte ta emot alla som kommer därifrån och jag ser inte vad det finns för orsak att ta emot dem, säger Harry Harkimo.