Proffs som arbetar med unga i Åbo skeptiska till sänkt straffbarhetsålder: "Det låter inte som en vettig lösning"

Experter som arbetar med ungdomar i Åbo gillar inte tanken på att allt yngre skulle bli straffrättsligt ansvariga. Det är Sannfinländarna som i sitt kriminalpolitiska program lagt fram förslaget om att sänka straffbarhetsåldern.

För att ta tag i ungdomsbrottsligheten har Sannfinländarna i sitt kriminalpolitiska program lagt fram ett förslag om att sänka det straffrättsliga ansvaret med ett år, det vill säga från 15 till 14 år. Sannfinländarna motiverar sitt förslag med att unga i dagens läge ofta blir helt utan straff då det enligt lagen inte är möjligt att döma en person under 15 år till straffrättsliga följder ens om det gäller grövre brott.

Därutöver vill partiet skärpa straffen när det gäller vissa brott, exempelvis brott mot liv och sexualbrott.

Men hjälper det att sänka åldern för när ett barn kan få ett juridiskt straff för vad hen gjort om man vill komma åt ungdomsbrottsligheten?

Brottspåföljdstjänsteman Heidi Lindevall i Åbo, arbetar med att stödja och rehabilitera unga som uppvisar symtom genom att begå brott. Målet är att den unga ska upphöra med sin brottsliga verksamhet.

Som medlem i Åbo stads ROKKI-team arbetar hon främst med unga i åldern 12-29. Lindevall är inte helt övertygad om att en sänkning i straffbarhetsåldern är rätt väg att gå för att ta tag i ungdomsbrottsligheten.

– Jag tycker inte att det låter som en vettig lösning. Ungdomar utvecklas ännu i 14-års åldern, deras personlighet, hur de tänker och moraluppfattningen har inte utvecklats ordentligt ännu. Dessutom skulle det här kräva ganska mycket mera resurser inom polisen, åklagarmyndigheten och brottspåföljdsmyndigheten, säger Lindevall.

Inte oproblematiskt enligt socialarbetare

Socialarbetare Harri Kerola är inne på samma spår som Lindevall. Kerola är projektkoordinator för ROKKI-verksamheten, och han säger att det skulle vara viktigt att fundera över varför ungdomarna överhuvudtaget begår brott.

Inom ROKKI-teamet arbetar man med utgångspunkten att de unga uppvisar symtom genom att begå brott, och då är det viktigt att tänka över varför de unga uppvisar de här symtomen från första början.

– Varje ungdom har individuella behov, men å andra sidan finns det bland annat forskning som visar att unga i mångt och mycket behöver liknande typ av stöd, säger Kerola.

Det handlar bland annat om att unga behöver trygga vuxna i sitt liv och att de finns där under en längre sammanhållen period. Med andra ord, att det inte hela tiden kommer nya trygga vuxna i barnets liv. Dessutom är det viktigt att hela familjen får stöd och att den får det i ett så tidigt skede som möjligt.

Därutöver poängterar Kerola en annan möjlig problematik med att sänka åldern för det straffrättsliga ansvaret.

– Bland unga förekommer det till viss del också tyvärr att man idealiserar den kriminella livsstilen. Då tänker jag att vi som samhälle åtminstone inte ska bidra till att förstärka den här idén om att unga skulle ha en kriminell identitet, säger Kerola.

Unga kan stå till svars för sina handlingar på andra sätt

Kerola säger att han inte kan komma på en enda 15-åring han arbetat med som skulle ha dragit nytta av att vara straffrättsligt ansvarig, och därför ser han inte heller att det skulle vara nyttigt för ännu yngre barn.

– Det är viktigt att unga lär sig att stå för sina handlingar, men det är möjligt att ta det här ansvaret på många olika sätt, inte enbart juridiskt, säger Kerola.

Under den senaste tiden har det skett flera våldsbrott i Åbo, och frågan om ungdomsvåld är något som har uppmärksammats även tidigare av Yle Åboland.

15-åring döms till villkorligt fängelse för knivhuggning av 17-åring i Åbo centrum

Egentliga Finlands tingsrätt har dömt en 15-åring till ett år och fem månader villkorligt fängelse för en knivhuggning av en 17-årig man vid Aura å i somras.

Överkommissarie Toni Sjöblom vid Polisinrättningen i sydvästra Finland säger att polisen måste kunna lita på att den som i tiden stiftat lagen om straffrättsligt ansvar, har utrett och bedömt att 15 år är den rätta åldersgränsen.

– Ibland funderar jag på om åldersgränsen borde vara någon annan, men å andra sidan ser jag inte ett stort problem med att den är 15 år, säger Sjöblom.

Viktigt att personen förstår varför den blir straffad

Sjöblom säger att det är viktigt att den som döms för ett brott är tillräckligt mogen att förstå att det handlar om ett straff, vilket blir problematiskt ju längre ner i åldern man kommer.

– Det är inte en enkel fråga då vi pratar om att förändra den straffrättsliga ansvarsåldern, säger han.

Sjöblom, Kerola och Lindevall är alla överens om att det vore vettigare att satsa på rehabilitering och förebyggande åtgärder för att ta tag i problemet med unga som begår brott.

– Jag tycker att det är bra att tidigt ha möjligheten till stöd, för oftast handlar det ändå om missbruk eller mental ohälsa och att inte kunna hantera sina känslor i tonåren. Att få hjälp med allt det här skulle vara det viktigaste för att inte behöva bli dömd för någonting, säger Heidi Lindevall.