Skogsbruket het fråga också i Sverige – Sofia Olsson vill rädda den svenska skogen
Kan vi både bruka skogen och ha den kvar? En lösning kunde vara att skapa en marknad som gör det lönsamt för skogsägare att satsa på biologisk mångfald. För nu minskar skogens tillväxt.
Skogen, och hur vi ska bruka skogen är ett ämne som väcker känslor.
I veckan nåddes vi av oroväckande rapporter om att allt fler växter och djur är hotade, och skogsavverkning är en av orsakerna.
Finland och Sverige är de länder i EU som har mest skog. Det finns skillnader i hur länderna förhåller sig till skogen. Det som nu fått känslorna hos bland annat skogsägarna att gå heta är ett nytt förslag från EU som gör att det blir obligatoriskt för medlemsländerna att restaurera olika typer av ekosystem som till exempel torvmarker, jordbruksmark, skogar, hav och insjöar.
Här har Sverige sagt nej, medan Finland har sagt ja, men regeringen är inte enig.
Svenska Yles reporter Anna Dönsberg besökte Stockholm för att träffa några experter på skogsbruk och höra mer om hur svenskarna vill bruka eller rädda skogen
Sofia Olsson vill att svenska gammelskogar ska skyddas
En som kämpar för att bevara skogen i Sverige är Sofia Olsson. Hon är med i Skogsupproret, en gräsrotsrörelsen som kämpar mot skogsmissbruk och stödjer samers rättigheter genom civil olydnad.
Hon har tillbringat natten i tält i Hammarbyskogen i södra Stockholm där 120 - 150 årig gammelskog hotas av exploatering. Skogen är viktig för de som bor i närheten, men också en viktig ekologisk spridningsväg för djur mellan naturreservaten Årstaskogen och Nackareservaten i Stockholms län.
Där har Rädda Hammarbyskogen, tillsammans med lokalbor, ett läger för att hindra byggarbetena från att börja. Vanligtvis kämpar Sofia Olsson för skogar i Sápmi, Norrland, där bland annat Sveaskog vill avverka skogar som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Enligt Olsson är det mycket som står på spel och skogsindustrin och miljövännerna står långt ifrån varandra.
– Det är många skogsbolag som missköter och driver på förstörelsen av skogsekosystem.
Olsson menar att vi måste förstå att vi lever på en planet med ändliga naturliga resurser som kan ta slut, vilket forskningen också visar. Hon vill att minst 30 procent av de svenska skogarna ska skyddas.
– Den skog vi ska bruka, den borde vi sköta enligt principen om naturnära skogsbruk, vilket betyder att man försöker efterlikna naturens processer och återställer dem ifall de skadats. Men det vi gör just nu är att vi går in och fundamentalt förstör och ändrar om, säger Olsson.
Trä ska ersätta fossilt så mycket som möjligt
Skogen förväntas bidra med kolsänkor som ska göra det lättare att ställa om till koldioxidneutralitet. Samtidigt förväntas skogens trä ersätta material som kräver fossila bränslen vid tillverkning.
En av Sveriges tongivande experter på skog, med nära band till skogsindustrin, är Tomas Lundmark, professor i skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Enligt Lundmark borde Sverige bruka så mycket skog som möjligt för att kunna använda trä istället för material som kräver fossila bränslen vid tillverkning.
Lundmark använder begreppet substitution, som alltså betyder att ersätta fossilt med trä.
Tanken är att eftersom träd upptar koldioxid så borde vi så långt som möjligt ersätta fossila bränslen med trä. Koldioxid från trä återgår till atmosfären efter bränning som så kallad biologisk koldioxid. Den tillför ingen ny koldioxid till atmosfären till skillnad från fossil koldioxid som kommer från marken och därför fyller atmosfären med extra koldioxid. Här kan du läsa vad Skydda skogen anser om det
Professor Lundmark menar alltså att vi kan bränna upp skogen, bara det minskar på användningen av kol och olja.
Konsumtionen måste minska
Det är inte alla som delar Lundmarks tankar. En del av kritiken handlar om att det är en för långsam metod att minska koldioxidutsläppen. Det tar 20 - 30 år innan en nyplanterad skog börjar uppta koldioxid igen och ännu längre tid innan den har lagrat den mängd som tidigare funnits i marken.
Om man ersätter fossila produkter, men ökar mängden av det vi använder så blir slutsumman ingen skillnad.
― Linda Berglund WWF
Linda Berglund, tillförordnad chef Skog och Arter på Världsnaturfonden WWF, konstaterar till en början att det skulle vara viktigt att vi minskar vår konsumtion. Men också att vi lagrar koldioxiden i långlivade produkter som träbyggnader.
– För om man ersätter fossila produkter, men ökar mängden av det vi använder så blir slutsumman ingen skillnad, säger Berglund.
Ett argument skogsägare har lyft fram i debatten om skogen är att det finns risker med att lagra kol i skogen. Den kan brinna upp, blåsa omkull i storm eller drabbas av insektsangrepp.
Linda Berglund konstaterar att det är en viktig faktor att ta i beaktande, men vi kommer inte ifrån att vi på kort tid måste minska utsläppen innan vi når 1,5 graders uppvärmning. Och därför borde vi förlänga omloppstiden, alltså den tid som träd får växa innan de avverkas.
– Många äldre skogar har hög biologisk mångfald och det ger också en hög biologisk motståndskraft mot störningar, säger Berglund.
Skapa marknad för biodiversitet
Tillbaka till professor Tomas Lundmark vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.
För att hans vision om att vi genom att bruka skogen också ska kunna minska koldioxidmängden i atmosfären måste det vara möjligt att fånga in koldioxid och lagra den. Men han medger att den här tekniken ännu är på utvecklingsstadiet.
Om tio år kommer vi att vara förvånade över att det tog så lång tid att märka att det finns en mängd olika ekosystembaserade tjänster i skogen som inte har blivit marknadsprissatta än
― Tomas Lundmark
Frågan om biodiversitet borde ändå enligt Lundmark beaktas. Alla borde enligt honom få en möjlighet att vara med och skapa en rik biologisk mångfald. Istället för att som i dag kräva att skogsägarna ska bära hela ansvaret och hela kostnaden, menar Lundmark som tycker att det borde utvecklas en marknad kring det här.
– Då skapar man pengar som inte kommer från staten utan från näringslivet i övrigt och det ger hållbarhetsfördelar för sådana företag som vill ha hållbarhetsprofil. Om tio år kommer vi att vara förvånade över att det tog så lång tid att märka att det finns en mängd olika ekosystembaserade tjänster i skogen som inte har blivit marknadsprissatta än, säger Lundmark.
Låsningen, enligt honom, är 150 år av traditionell skogsindustri som gjort att vi inte ser de andra värdena i skogen som kommersiella värden.
Även svenska Skogstyrelsen menar att utvecklingen i skogen är negativ. De vill vända trenden med en ny affärsmodell där det ska bli lönsamt för skogsägaren med biologisk mångfald.
Skogsaktivister efterlyser mer demokrati
Under tiden bjuder Sofia Olsson och de andra som försvarar Hammarbyskogen fika för de hammarbybor som promenerar förbi på skogsvägen. Rädda Hammarbyskogen har satt upp ett bord med kaffe och bullar där folk gärna stannar upp för att prata en stund. Många ser oroade ut.
– Det vi ser och det forskningen visar är att vi är inne i eskalerande kriser, både ekologiska kriser och klimatkriser som kommer att påverka människors förutsättningar att leva på den här planeten. Beslut som tas om våra skogar påverkar många fler än de som idag får vara med och ta dessa beslut (skogsägare, skogsbolag och makthavare). Vi behöver utveckla våra demokratiska processer så att till exempel samers och andra lokalbors röst stärks, säger Sofia Olsson.
