Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Finlands miljöcentral: Gips på åkrarna minskar avrinningen av fosfor i Östersjön och är inte skadligt för odlingarna

Uppdaterad 19.10.2022 17:53.
traktor som strukturkalkar
Bildtext Arkivbild.
Bild: Arash Matin / Yle

Finlands miljöcentral har undersökt hur gipsbehandling påverkar avrinningen från åkrarna. Resultatet visar att behandlingen har minskat utsläppen av fosfor och organiskt kol. Studien utfördes i Savijoki i Egentliga Finland.

Forskningen visar att gipsbehandling har störst nytta på åkrar som är erosionskänsliga och innehåller rikligt med fosfor. Att sprida ut gips på åkrar görs främst för att skydda vattendragen, men gipset kan också förbättra markstrukturen.

– Gipsbehandling minskar utsläppet av fosfor och organiskt kol från åkrarna under minst fem års tid. Gipsbehandlingen bör omfatta en tillräckligt stor yta för att ha en betydande inverkan på belastningen och därmed tillståndet i Östersjöns kustvatten, säger forskare Petri Ekholm från Finlands miljöcentral i ett pressmeddelande.

Gips lämpar sig inte lika bra överallt

Forskningen visade att gipset inte minskar utsläppen på samma sätt överallt. Inom ramen av pilotprojektet i Savijoki testade man effekten av gips på två platser som låg bredvid varandra, och man märkte att det hade en betydelse om gipset spreds uppströms eller nedströms. Dessutom visade forskningen att det kalcium som finns i gipset kan leda till att magnesium sköljs bort, och det lönar sig inte heller att använda gips vid insjöar. På områden där man inte kan använda gips kan man skydda vattendragen med hjälp av strukturkalk.

Skyddskommissionen för Östersjön HELCOM listar Skärgårdshavet som ett av de områden som belastar Östersjön mest, och därför försöker man i Finland minska fosforbelastningen. Jordbrukare erbjuds också gratis och skattefritt gips.

I Finland har man undersökt gipsning av åkrar sedan 2006.

Läs mer om forskningen här.

”Gips är bara ett verktyg som jordbrukaren har”

En del åboländska jordbrukare har varit skeptiska till att ha gips på sina åkrar. Thomas Lindroth, ordförande för SLC i Åboland, säger att gips kan vara ett bra alternativ för att minska miljöpåverkan, men att det också kan skapa problem för jordbrukaren.

– Om man har fel kalcium-magnesium-balans finns det en aktuell risk att man orsakar problem med sin markstruktur. Jorden kan slamma igen, och jorden kan bli svårare att bruka, vi brukar säga att den blir som betong. Det förstår man ju att inte är ändamålsenligt, säger Lindroth.

Thomas Lindroth framför en stor åker.
Bildtext Thomas Lindroth, ordförande för SLC i Åboland.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Det går inte att använda gips på alla åkrar, säger Lindroth. Det går till exempel inte att gipsbehandla nära vattendrag, och inte heller inom ekologiskt jordbruk. Det här begränsar användningen ganska mycket i närheten av Skärgårdshavet, eftersom många åkrar ligger intill havet eller nära vatten.

– För några år sedan kallade man gipset ett mirakelmedel som skulle rädda både Östersjön och det finländska jordbruket, och det var nog en överdrift. Det här är bara ett verktyg i paletten som vi jordbrukare har.

Enligt Lindroth är det allra viktigaste för att minska avrinningen att se till att grundtorrläggningen av åkern fungerar.

– En halvtorr tvättsvamp ger inte ifrån sig något vatten, men en heldränkt tvättsvamp rinner det ju ifrån, och då rinner näringen med ut i vattendragen. Så om torrläggningen är i skick har vi tagit ett betydligt större steg än om vi skulle sprida ut gips på en åker som inte har torrläggningen i skick.

Artikeln uppdaterades klockan 17.51 med kommentar av Thomas Lindroth.

Diskussion om artikeln