Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Partikelmätaren i Borgå visar att invånarna eldar på kvällar och helger – men luften är inte sämre än på andra håll

En kvinna och en man framför ett hus.
Bildtext Kira-Maria Laakso och Robert Andersson bor i Borgås gamla stad. De eldar varje dag.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Partikelmätaren i Borgås gamla stad känner igen när folk eldar i sina spisar, men halten småpartiklar i luften avviker inte från andra småhusområden där man gjort mätningar.

I Gamla stan i Borgå står en grå apparat som ser lite ufoaktig och modernistisk ut. Den har stått i den lilla parken invid Östra långgatan sedan början av år 2022.

När jag står och fotograferar apparaten gör en äldre dam mig sällskap. Vad är det egentligen för en grej, frågar hon. Hon har undrat ända sedan den dök upp och nu vill hon gärna ha svar på frågan om manickens funktion.

– Det är en grej som mäter mängden partiklar i luften, svarar jag, så man vet hur folk eldar i sina spisar.

– Den är ful, säger hon. Sedan tackar hon för svaret och går nöjd sin väg.

Men mera om apparaten och vad mätningarna visar snart.

På kvällen tänder man brasa

På andra sidan parken och apparaten ligger ett gult gammalt timmerhus. Där bor Hans Jern. Hos honom brinner det i kakelugnen varannan dag på hösten och varje dag på vintern.

Han har en kakelugn som lagrar värme. Den har funnits i huset så länge han bott där och längre, åtminstone i 22 år, och den är viktig för uppvärmningen.

– Blandved är min favorit, björk och gärna lite tall och gran. Det brinner bäst så, tycker jag, säger Jern om sitt favoritrecept för en bra brasa.

En man med skägg och mössa står på sin gård.
Bildtext Hans Jern har några tricks för att förorena så lite som möjligt. Han har sotade rökkanaler, eldar med varm vad och ger elden ordentligt med syre.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Kakelugnen värmer den ena delen av huset och luftvärmepumpen den andra. Dessutom har familjen Jern också elelement för extra värme.

– Det är viktigt att hålla kakelugnen jämnvarm så den inte kyls ner emellanåt, så har man jämn och skön värme inne, säger han.

I vedboden finns gott om ved. Hans Jern har laddat upp med ved för ett par vintrar, så det finns extra klabbar att ta till om vintern blir kall och elektriciteten dyr.

Är miljön något du tänker på, alltså att det förorenar luften när du eldar?

– Inte kan jag säga det inte, konstaterar Jern. Om man nu eldar någorlunda som man ska elda.

Jern räknar upp det han brukar göra för att förorena så lite som möjligt. Han ser till att sota rökkanalerna. Han använder varm ved och inte kall, då han börjar elda. Och han ser till att det finns tillräckligt med syre under brasan så att det brinner med fart.

En maskin som mäter partiklar i luften.
Bildtext Det här är en LDSA-apparat och den mäter partiklarnas yta och berättar om finpartiklar och småpartiklar i luften.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Manicken i parken mäter smuts från trafik och vedeldning

Manicken som står i parken bakom Hans Jerns staket är en LDSA-apparat och den mäter partiklarnas yta och berättar om finpartiklar och småpartiklar i luften.

– Halterna i Borgå har varierat såsom dom gör i småhusområden, men vi har inte märkt någonting ovanligt, säger Outi Väkevä.

Väkevä är luftvårdsexpert på Helsingforsregionens miljötjänster och det är de som placerat ut apparaten i Gamla stan i Borgå.

En likadan apparat fanns i småhusområdet Moisio i Lojo år 2021 och Borgåapparaten ska till Raseborg nästa år. Maskinen mäter partiklar som kommer från trafik, fjärrtransport och vedeldning.

– Det förekommer lite högre halter då folk eldar, men vi har inte märkt av någonting oroväckande i Borgå. Det har varit ganska lika som på andra områden där vi mäter partiklar i luften i huvudstadsregionen.

På samma plats mäter HRM också halterna av cancerframkallande PAH som uppkommer vid vedeldning. PAH står för polycykliska aromatiska kolvärden och ett känt sådant är benzo[a]pyrene som ökar risken för cancer.

Inte förbjudet att elda i spisen

Nu visar ju mätningen enligt Helsingforsregionens miljötjänster att ingenting ser oroväckande ut i Borgå tills vidare. Men vad händer om slutanalysen ger andra siffror?

– Vi kan, eller vill inte stoppa vedeldning.

Det här säger Tuuli Laukkanen, miljövårdsinspektör på Borgå stad.

Ett rosa hus med två skorstenar på taket.
Bildtext Mätaren visar att det finns mest partiklar i luften på kvällarna och helgerna då folk är hemma och har tid att elda. Det här rosa huset i Borgås gamla stad har två skorstenar.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Laukkanen säger att luftkvaliteten är ganska god i staden i genomsnitt. Föroreningshalten i luften är som störst under rusningstid på vardagar. En typisk tidpunkt då luftkvaliteten är sämre är sandsäsongen om våren.

– Vi märker av sämre luft då vinterns sand sopas bort från gatorna i Borgå, säger hon.

Laukkanen berättar att man från stadens sida ska ta del av resultaten som partikelmätaren i Gamla stan ger, men att man inte har tänkt desto mera på fortsättningen.

Vad ska ni göra med datan som kommer från HRM om småpartiklarna i Borgå?

– Jag vet ännu inte. Skulle resultaten visa sig vara jättedåliga skulle vi vara tvungna att fundera och diskutera vad det finns att göra tillsammans med HRM och andra nyländska kommuner.

Eldar för att spara pengar

På en sidogata till Östra långgatan bor Kira-Maria Laakso och Robert Andersson med sina två barn. Rök stiger inte ur det röda husets skorsten just nu, för det har eldats på morgonen.

I huset från 1750 finns två eldstäder, en spis i köket och en kakelugn i vardagsrummet. Vardagsrumsspisen är i daglig användning och köksspisen, som man kan använda för matlagning, tänds då det är riktigt kallt ute.

– Det här är en gammal pannugn, troligen från 50-talet, säger Andersson om den svarta eldstaden i vardagsrummet.

Han har eldat i ugnen på morgonen och den är fortfarande varm. Ugnen lagrar värme över natten och hålls varm ända till nästa morgon.

– Elpriserna har nog stigit, att ju mer vi orkar elda desto mer syns det i slutändan på elräkningen för oss, konstaterar han.

En svart pannugn fårn 1950.
Bildtext Den här pannugnen är kring 70 år gammal. Den värmer vardagsrummet i det flera hundra år gamla timmerhuset hos familjen Andersson och Laakso.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Laakso är inte så van med eldstäder, men hon berättar att familjen har köpt en kolmonoxidvarnare till huset eftersom de nu planerar att elda lite intensivare.

Familjen eldar en till två gånger per dag, beroende på vädret. Förutom eldstäder värms huset av elvärme.

– Vi tar den ved vi hittar, mest är det blandved som vi får eller köper, men vi har ingen egen skog att hugga i.

Nu är klockan kväll och kakelugnen får ta paus för att vardagsrummet inte ska bli för hett, men imorgon får den jobba igen.

– Troligen tänder jag nästa brasa imorgon, de har lovat kallare mot slutet av veckan, så man får nog elda flitigt för att hålla värmen uppe, säger Andersson.

Här hittar du några konkreta tips för korrekt vedeldning. Det är Helsingforsregionens miljötjänster som står för dom.

Diskussion om artikeln