Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kritiserade Mustonen får stöd av spelare och lagledning: "År 2019 hade vi inte kommit så nära VM-guldet ifall något var på tok"

Pasi Mustonen med silvermedalj runt halsen, VM 2019.
Bildtext VM-silvret 2019 blev kulmen för Pasi Mustonens tid som Damlejonens huvudtränare.
Bild: Emil Hansson / All Over Press

Om och men har varit de centrala ingredienserna i den offentliga debatten kring tidigare Damlejonlotsen Pasi Mustonen och målvakten Noora Räty. Nu har Mustonen försvarats i ett öppet brev från spelare och lagledning.

Målvakten Noora Rätys färska självbiografi kritiserar landslagets tidigare huvudtränare Pasi Mustonen och hans metoder. Mustonen var tränare för Finlands damlandslag i ishockey från hösten 2014 tills februari i år.

Totalt har 16 spelare uttryckt kritik mot Mustonen och fallet utreds av det etiska centret för Finlands idrott (Fcei, eller Suek på finska).

Nu har fyra spelare och sex medlemmar av lagledningen undertecknat ett öppet brev som stöder Mustonen och hans ageranden. Dessutom ska ytterligare 16 spelare ha tagit del av innehållet men inte undertecknat det med sina namn.

Brevet föregicks av att Mustonen vädjat om offentligt stöd, skriver bland annat tidningen Ilta-Sanomat.

”En del av nyheterna har varit av ett slag som vi haft svårt att förknippa med det lag vi känner”, skrivs det i brevet som Yle Sporten läst.

Lejonikonen Riikka Sallinen är en av dem som undertecknat. Hon undrar i Yle Urheilus intervju hur det är möjligt att hon inte just märkt något av det påstådda under sina år i landslaget.

”Ansvarstagande och trygg omgivning”

En annan av spelarna som gått ut för att försvara Mustonen är Linda Leppänen (tidigare Välimäki). Hon avslutade sin landslagskarriär år 2019.

Leppänen känner inte igen det påstådda osakliga uppförandet. Hon säger också att det i landslagssammanhang alltid varit möjligt att reda ut dylika saker.

– Naturligtvis kan det finnas enstaka situationer då spelaren upplever att hon behandlas fel. Jag tror ändå att det alltid har tänkts på spelarens och lagets bästa. Pasi har hållit ledningsgruppen och spelarna up to date om allt och bett om respons för sitt eget och ledningsgruppens agerande, säger Linda Leppänen till Yle Urheilu.

Bland dem som undertecknat brevet finns bland andra före detta landslagsspelarna Tanja Niskanen och Sari Kärnä samt tränarna Kari Eloranta och Tommi Pärmäkoski.

Pasi höll oss i laget uppdaterade.

― Tidigare spelaren Linda Leppänen

Brevets budskap är att ”omgivningen i Damlejonen är ansvarstagande och trygg, att den baserar sig på en sund värdegrund och att laget har erbjudit en bra grogrund att växa och utvecklas”.

Damlejonikonen Riikka Sallinen säger att ett mål med brevet var att utvidga diskussionen.

– Vi vill framhäva att laget verkligen har strävat efter en öppen kultur. Det har funnits olika sätt att ta upp båda goda sidor och oangelägenheter, säger Riikka Sallinen till Yle Urheilu.

Ett steg mot öppenhet var spelarnas ledningsgupp, som grundades i augusti 2015 och som blev en länk mellan tränarstaben och spelarna.

Riikka Sallinen.
Bildtext Riikka Sallinen spelade för Damlejonen åren 1989-2003 samt 2013-2019.
Bild: Tomi Hänninen

Hänvisar till forskning

Brevet tar avstamp från resultaten i två avhandlingar på högskolenivå.

Vid yrkeshögskolan Haaga-Helia gjordes år 2017 en utredning om förändringen i Damlejonens verksamhet och kultur under Mustonens första säsonger som huvudtränare. Spelarna skulle föregå med gott exempel och verksamhetskulturen var viktig. Forskningen pekar på nöje mot Mustonen och hans agerande.

– Det har varit viktigt att bry sig om alla och att beakta dem. Också idrottslighet har varit av betydelse, vi talar ju trots allt om toppidrott, poängterar Leppänen nu.

En färskare avhandling behandlar upprätthållandet av verksamhetskulturen åren 2020 och 2021. Arbetet är ännu inte klart, men de anonyma enkätsvaren finns tillgängliga redan nu. De flesta som svarade ansåg sig ha kunnat påverka sin individuella utvecklingsplan.

Mustonen nästan en garanti för medalj

Med Mustonen vid rodret tog Damlejonen medalj vid fem av sex storturneringar. Innan han tog över hade laget missat medalj i tre raka storturneringar.

Den största bedriften för Mustonen – och hittills också för finländsk damhockey – blev hemma-VM i Esbo 2019. Det blev en historisk finalplats och ett bortdömt förlängningsmål i från guldmedalj.

– Knappast hade vi kommit så nära VM-titeln ifall något var på tok, funderade Linda Leppänen i Yle Urheilus intervju.

Noora Räty agerade levande mur i finalen mot USA och var en av Finlands främsta spelare också i den turneringen. Det redan tidigare knakiga samarbetet mellan Räty och Mustonen avbröts då målvakten petades från OS-truppen i vintras.

Mustonen lämnade laget efter första matchen på grund av sjukdomsfall i familjen. Andra tränaren Juuso Toivola tog över ansvaret och målvakten Anni Keisala såg till att laget bärgade hem ett OS-brons.

Diskussion om artikeln