Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Svartholms sjöfästning i Lovisa behöver repareras för 8 miljoner euro – Forststyrelsen hoppas på pengar av riksdagen

Svartholm
Bildtext Svartholms fästning byggdes i mitten av 1700-talet som en sista utpost mot öster. Arkivbild från sommaren 2022.
Bild: Roosa Tuovinen / Yle

Ruinerna efter sjöfästningen på ön Svartholm utanför Lovisa är inte bara ett populärt turistmål om somrarna, det är också en kulturhistoriskt viktig fornlämning.

Fästningen har en renoveringsskuld på sammanlagt 8 miljoner euro, men pengarna saknas.

”För att genomföra fästningens renoveringsbehov skulle det behövas betydande tilläggsfinansiering. Entreprenaderna vid Forststyrelsens slotts- och fästningsobjekt förverkligas vanligtvis med tilläggsfinansiering beviljad av riksdagen”, skriver Forststyrelsens upphandlingsexpert Hilja Palviainen per e-post.

Fästningen sköts om av Lovisa stad men förvaltas av Forststyrelsens naturtjänster, som också har ansvaret för att den renoveras.

Svartholms sjöfästning är en stor helhet och skicket varierar mellan olika delar av fästningen, från hjälplig till god.

”I fästningen finns också kritiska strukturer som förutsätter snabbt ingripande”, skriver Palviainen.

Fästningens historia

Senast fästningen renoverades var sommaren 2021, innan det renoverades den sommaren 2016.

2021 reparerades tre stora ras i den södra strandmuren. I huvudfästningen renoverades bastionerna Röök och Schantz samt åsarna på bröstvärnen till kommendantshuset mellan dem. Med andra ord förbättrades huvudfästningens vattenisoleringslager och murens översta delar.

”Arbetet fokuserade för bastionernas del på väggmurarna vilket bara är en liten del av huvudfästningen. Innan arbetena började gjordes arkeologiska undersökningar, för fästningen är en fast fornlämning som skyddas av Fornlämningslagen”, berättar Palviainen.

Arkeologerna undersökte marken vid de tre rasställena i strandmuren samt stället där man grävde upp mår, en sorts humus, som användes till att vattenisolera de reparerade murdelarna. Man redde ut vad jordlagret ovanpå muren bestod av och konstaterade att den inte vattenisolerats i byggskedet.

Sjöfästningen Svartholm i Lovisa
Bildtext Ön fotograferad från luften. Arkivbild från 2014.
Bild: Yle

Planerna klara för kommande reparationer

Enligt Palviainen är planerna för kommande reparationer redan ganska långt klara, men entreprenaderna och Museiverkets lovprocess förutsätter vissa tillägg.

”Bara finansieringen klarnar kan Forststyrelsen påbörja arbetet på Svartholm med snabb tidtabell”, skriver Palviainen.

En omfattande kartläggning av fästningens skador gjordes 2013. 2020 blev en åtgärdsplan för ras och reparationer av vattenisolering klar. Forststyrelsen vill fortsätta med åtgärderna som ska förbättra fästningens skick och fixa kritiska skador.

”Avsikten är att se till att fästningens skyddsvärden består och att området tryggt kan användas av besökare”, skriver Palviainen.

renoveringar på Svartholm
Bildtext Här fick man inte gå igenom sommaren 2022. Fästningen har en stor renoveringsskuld eftersom man länge saknat tillräcklig finansiering.
Bild: Roosa Tuovinen / Yle

I nästa skede är prioriteten att reparera murkonstruktioner som är i dåligt skick och att säkerställa säkerheten i huvudfästningen. Ras ska repareras och vattenisoleringslager lagas. Dessutom skulle man behöva förnya och förbättra kundbetjäningslokalerna.

2018 gjordes en utredning över renoveringsskulden för alla byggnader och byggnationer som Forststyrelsen förvaltar. Enligt den är renoveringsskulden för Svartholms sjöfästning 8 miljoner euro.

”Summan låter enorm, men man ska komma ihåg att Svartholm är en stor fästning med hundratals meter mur”, skriver Palviainen.

Summan påverkas också av att det krävs mycket förhandsarbete innan man reparerar ett historiskt viktigt objekt. För Svartholms del påverkas priset även av att objektet ligger på en ö och av att strukturerna som ska repareras kräver yrkeskunskap som det finns väldigt lite av i Finland.

Måsar på Svartholm
Bildtext Svartholm är en populär turistdestination i Lovisa. Måsarna spejade efter något ätbart sommaren 2022.
Bild: Roosa Tuovinen / Yle

Den osäkra finansieringen ses över

Palviainen konstaterar att man inte kan komma ikapp renoveringsskulden på ett år, det måste göras lite åt gången. Arbetet går vidare ett skede i taget och varje delmoment ökar på kunskapen om hur fästningen byggts och vilket skick konstruktionerna verkligen är i.

”Att renovera fästningen är en pågående process vars första skede kräver större tilläggsfinansiering så att man så småningom kan gå över från reparationer till underhåll. Liksom alla gamla byggnader kräver fästningen hela tiden små åtgärder, också då den är i gott skick enligt sin egen måttstock”, skriver Palviainen.

Svartholms betydelse för Lovisa

Just nu sitter alltså Palviainen och hennes kollegor och väntar på att få veta om riksdagen skjuter till några pengar för reparationerna eller inte. När beslutet kommer beror på vilken proposition saken tas med i. De sista av riksdagens beslut om tilläggsfinansiering kommer i mitten av december.

Svartholm
Bildtext Arkivbild från 2022.
Bild: Roosa Tuovinen / Yle

Reportern undrar vad det beror på att Forststyrelsen måste be politikerna om tilläggspengar för att kunna reparera slott och fästningar, varför finns det inte med i årsbudgeten från början? Det låter inte särskilt smidigt med tanke på att det är frågan om kulturhistoriskt viktiga objekt som kräver långsiktig skötsel för att finnas kvar för kommande generationer.

”Det är en bra fråga. Forststyrelsens naturtjänster sköter cirka 400 skyddade byggnader och 2 500 arkeologiska objekt”, skriver Palviainen.

Hon berättar att Forststyrelsen tog över Svartholm av Museiverket 2014 tillsammans med omkring 30 andra objekt, flera av dem massiva slotts- och fästningsobjekt.

”Finansieringen av objektens skötsel var bristfällig redan innan Forststyrelsen tog över och man fick det inte åtgärdat i samband med ansvarsöverföringen. Statens fastighetsstrategi görs om just nu och finansieringen av objekten är en av frågorna som arbetsgruppen funderar på”, skriver Palviainen.

Diskussion om artikeln