”Agerar vi på det europeiska sättet, tillsammans”? – EU balanserar mellan att stå upp mot Ryssland utan att energikrisen skadar ekonomin och folket

Europas akuta energiläge står på nytt i centrum när EU-ledarna samlas till toppmöte i Bryssel. Nu väntas svåra förhandlingar om kommissionens senaste förslag till att trygga energiförsörjningen i medlemsländerna.

– Vi ska inte glömma vad grundorsaken är, det vill säga det grymma krig som Ryssland har startat och det faktum att Ryssland systematiskt har försökt utpressa oss med energi, sa kommissionsordförande Ursula von der Leyen när hon vid en presskonferens igår fick frågan om svårigheterna att enas om åtgärderna.

EU-ländernas mycket olika energipalett är fortfarande en orsak till meningsskiljaktigheter, samtidigt som reglerna för den inre marknaden inverkar på vilka åtgärder som kan tas i bruk.

Att mötas för överläggningar och för att sammanjämka de olika åsikterna är å andra sidan unionens sätt att arbeta, framhåller man ofta från Bryssel när kompromisser och utdragna processer kritiseras.

Frågan om pristak är inte helt förkastad ännu

Det som regeringscheferna nu ska ta ställning till under toppmötets första dag är kommissionens senaste utkast till åtgärder för att trygga energiförsörjningen också efter vintern.

Så här vill EU-kommissionen trygga gastillgången: prisreglering, solidaritetsavtal och gemensamma inköp

Senaste förslaget kommer efter veckor av dödläge.

Utgångspunkten är diskussionerna under det informella toppmötet i Prag för några veckor sedan, som resulterade i ett dödläge.

Förslagen handlar om att försöka reglera marknadspriset på naturgasen utan ett regelrätt pristak, om att trygga tillgången genom gemensamma inköp och solidaritetsavtal mellan EU-länderna, och också genom en systematisk sänkning av gaskonsumtionen.

Den svåra frågan om pristak på gasen – som stöds av många – är ändå inte undanstökad, utan kommer att diskuteras intygade Europeiska rådets ordförande Charles Michel på onsdagskvällen.

Från kommissionens håll vill man gärna framhålla allt som redan gjorts sedan det ryska anfallskriget startade:

– Vi har kompenserat två tredjedelar av den ryska naturgasen, påminde kommissionsordförande von der Leyen och underströk hur man har lyckats hitta andra, mera pålitliga, distributörer och kunnat fylla gaslagren till 92 procent.

Finland är inte lika beroende av naturgasen som en mängd andra EU-länder, och har redan ett avtal med Estland om samarbete kring flytande LNG-gas. Men från finländskt håll säger man sig vara öppen för de olika förslagen att pressa ner energipriserna och trygga tillgången.

Oron över den inre marknadens funktion

– Agerar vi på det europeiska sättet, tillsammans och med ett gemensamt intresse? Eller agerar vi ensamma?

Europeiska rådets ordförande Charles Michel varnade för frestelsen att ta till nationella lösningar för att tackla krisen, eftersom det skulle skada den inre marknaden som enligt honom gagnar alla inom EU och är unionens styrka.

Det är fortfarande det enorma tyska stödpaketet på 200 miljarder euro som ses som ett exempel på avhopp från den gemensamma linjen. Ett drag som fattigare medlemsländer inte kan göra i samma utsträckning.

Den enade fronten mot Ryssland står på prov när vintern och energikrisen drabbar både hushåll och företag, med risk för social oro. Samtidigt som den inre marknadens spelregler finns i den andra vågskålen.

Blickarna riktas mot Kina – det är inte enbart gentemot Ryssland som Tyskland har byggt upp ett farligt beroende

Kina har länge varit Tysklands viktigaste handelspartner.

Samarbetet med Italien ett frågetecken?

Blickarna riktas också mot EU:s tredje största ekonomi Italien, där ytterhögerns Giorgia Meloni tar över premiärministerposten när den nya regeringen installeras inom kort.

Toppmötet blir det sista för den avgående premiärministern Mario Draghi, men inte utan frågor om vilken landets kommande linje blir.

Den italienska politiken skakas som bäst av utspel från den tidigare ledaren Silvio Berlusconi, som säger sig ha återupptagit sin vänskapliga kontakt med den ryska presidenten Vladimir Putin, och uppges ha antytt att Moskva för ett berättigat krig mot Ukraina.

Hans parti Forza Italia försökte senare distansera sig från Berlusconis uttalanden, men det hela väckte reaktioner också i Bryssel. Kommissionens talesperson Nabila Massrali konstaterade att EU-länderna får ha kontakter med Moskva, men att dessa ska hållas på en miniminivå.

– Kontakterna ska förstås återspegla EU:s ställning när det gäller den illegala invasionen och aggressionen mot Ukraina, med uppmaningen till den ryska parten att stoppa den och följa internationell lag, sa Massrali.