Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Analys: Sveriges beslut att slopa Miljödepartementet river upp gamla sår i Finland

Uppdaterad 20.10.2022 17:18.
Skogslandskap med en bild av reporter Magnus Swanljung
Bild: Karl Ander Adami / Alamy/All Over Press

Den svenska regeringens beslut att lägga ner miljödepartementet väcker en starkt ideologisk diskussion till liv även i Finland, skriver Magnus Swanljung.

I Sverige upprörs miljörörelsen av statsminister Ulf Kristerssons (M) beslut att lägga ner miljödepartementet. I den nya regeringen jobbar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i näringsdepartementet, som leds av närings- och energiminister Ebba Busch (KD).

Beslutet väcker diskussion även i Finland där Miljöministeriet länge varit en nagel i ögat på Centerpartiet.

Riksdagsledamoten Juha Pylväs (C) vädrar morgonluft och föreslår att Miljöministeriet slås ihop med Jord- och skogsbruksministeriet samt delar av Arbets- och näringsministeriet. Målet är att förena tillväxt och arbetsplatser med minskade utsläpp och omsorg om naturen.

– Under årens lopp har en ideologi slagit rot i Miljöministeriet som gör att allt bara ses ur ett perspektiv. Om de här aktörerna fick bestämma ensamma vore hela Finland ett reservat och ett friluftsmuseum, skriver Pylväs i ett pressmeddelande.

Naturen är en resurs för Centern

Inom Centern är det en gammal dröm som nu dammas av. När Juha Sipilä bildade regering 2015 tänkte han avskaffa Miljöministeriet och införa ett ministerium för naturresurser istället.

Det väckte ramaskri. Miljöorganisationerna samlade ihop 60 000 namn och i slutändan nöjde sig Sipilä med att göra partikamraten Kimmo Tiilikainen till kombinerad jordbruks- och miljöminister.

Efter halva valperioden insåg man att uppdraget var alltför motsägelsefullt och Jari Leppä (C) trädde in som jord- och skogsbruksminister.

Synen på miljöpolitiken som en resursfråga präglade ändå regeringsperioden.

I Finlands naturskyddsförbunds analys över regeringsperioden slår man fast att den präglades av en ohållbar syn på bioekonomi. Samtidigt som skogsavverkningen ökade skar man drastiskt i anslagen för naturskydd. Enligt naturskyddsförbundet tog miljöpolitiken en bättre vändning efter att ministerportföljerna fördelades om.

Det värsta hotet mot miljön hade enligt analysen ändå varit regeringens landskapsreform som föll på sluttampen. Ett mål med reformen var att avskaffa de regionala miljömyndigheterna som sågs som bromsklossar för näringslivet.

De Gröna vill ge Miljöministeriet mera makt

Hur den statliga byråkratin byggs upp kan alltså ha långtgående följder. Kanske är det inte så konstigt att den svenska debatten också får De Gröna att vakna här i Finland.

De Grönas partiledare Maria Ohisalo skriver på Facebook att vi tvärtom inför kommande valperioder behöver ett ännu starkare och mer självständigt miljöministerium. Eftersom naturen inte kan försvara sig själv borde Miljöministeriet enligt Ohisalo i själva verket bli ett slags ”superministerium” som Finansministeriet – med makt att utvärdera allt som sker också vid andra ministeriet.

De Grönas gruppledare i riksdagen Atte Harjanne provocerar lite i ett eget pressmeddelande: Visst, slå ihop makten över jord- och skogsbruket och naturresurserna med miljöpolitiken. Men låt Miljöministeriet ta hand om alltihop!

I grunden handlar diskussionen om en av de grundläggande spänningarna i finländsk politik, som också har gjort den pågående regeringsperioden svår:

Finns naturen till för människan och näringslivet, eller har naturen ett egenvärde i sig?

Inget av synsätten säger att natur och miljö saknar värde.