Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Pensionshöjningen nu spikad – ökning med 6,8 procent

Veikkauksen rahapeli, kädet, raha ja veikkauskortti.
Bildtext På torsdagen blev det klart exakt hur mycket pensionerna stiger vid årsskiftet.
Bild: Mikko Koski / Yle

De finländska pensionerna stiger märkbart vid årsskiftet. Regeringens finansutskott fastställde på torsdagen hur mycket den kraftiga inflationen påverkar pensionerna. Ökningen har gett rusning till pensionering – också på deltid.

Varje år höjs arbetspensionerna enligt ett index som bygger på pris- och löneutvecklingen under årets tredje kvartal. Riksdagen beslöt redan på 1990-talet att det är viktigare att pensionerna följer prisutvecklingen än lönenivån.

Prisstegringar påverkar alltså pensionerna mycket mer än löneutvecklingen. Nu är systemet fördelaktigt och pensionerna stiger nästa år dubbelt så mycket som lönerna. I augusti förklarade verkställande direktör på Pensionsskyddscentralen Mikko Kautto frågan för Svenska Yle.

Nu ger det brutna indexet utdelning

Många pensionärer har under årens lopp kritiserat det ”brutna indexet” och velat lägga större vikt på löneutvecklingen eftersom lönerna ofta har stigit snabbare än priserna. Nu har de snabbt stigande priserna skapat en annan situation än vanligt, enligt Mikko Kautto.

När ökningen av konsumentpriserna är större än löneökningen, stiger pensionerna nu mer än lönerna. Tidigare påverkade prishöjningar och löner pensionerna lika mycket. Fram till medlet av 1970-talet steg pensionerna i samma takt som lönerna.

Pensionerna påverkas av två index

Arbetspensionsindexet ska trygga att pensionerna bibehåller sin köpkraft. De löpande pensionerna justeras med indexet i början av januari varje år. I arbetspensionsindexet har prisutvecklingen större vikt (80 procent) medan löneutvecklingen har mindre vikt (20 procent).

Lönekoefficienten ska säkerställa att den pension som tjänats in i arbetslivet bibehåller sitt värde under pensionsåren. I lönekoefficienten har förändringen i löntagarnas inkomstnivå större vikt (80 procent) och förändringen i prisnivån mindre vikt (20 procent).

Finansutskottets beslut gör att arbetspensionsindex höjs med 6,8 procent år 2023. Lönekoefficienten nästa år stiger med 3,8 procent.

Största höjningen på 30 år

Syftet med det nuvarande indexet är att bevara pensionernas och pensionärernas köpkraft. I dagens läge ser det ut som om det skulle vara mycket viktigt att tyngdpunkten ligger på konsumentprisernas utveckling. Annars skulle pensionerna öka med ungefär tre procent, enligt Mikko Kautto.

En ökning närmare sju procent är den största höjningen vi har sett i arbetspensionerna på 30 år.

– Den genomsnittliga arbetspensionen är cirka 1700 euro. På den talar vi om en ökning på 130-140 euro, säger Mikko Kautto.

Om man hör till den tiondel av pensionärerna som har den högsta pensionen har man minst 2900-3000 euro i pension. Då blir höjningen över 200 euro, räknade Mikko Kautto.

Sällsynt många finländare väntas pensionera sig ännu i november för att dra nytta av de höjda pensionerna vid årsskiftet.

Många passar också på att söka partiell ålderspension, som höjs i motsvarande grad vid årsskiftet. Arbetstagare som har fyllt 61 år har möjlighet att söka partiell ålderspension på 25 eller 50 procent, men fortsätta arbeta. Det minskar senare på den totala pensionen i motsvarande grad.

De finländska pensionsföretagen rapporterar om till och med en tiodubbling av antalet ansökningar om partiell förtidspension.