Inflationen påverkar våra konsumtionsvanor – matvaror är enklare att byta ut, men med bensin och el får du bita i det sura äpplet
Inflationen gör att människor måste tänka mera på hur och på vad de spenderar sina pengar. Vi har talat med Edvard Johansson, som är professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, om hur de stigande priserna påverkar konsumtionen.
Inflationen har lett till att priset på mat, el, bränsle och andra varor har stigit till rekordhöga nivåer. Och det är naturligt att det också påverkar vad vi köper. Antingen köper man mindre av sådant som har blivit dyrare eller så byter man till alternativ som inte har stigit så mycket i pris.
Vissa varor och tjänster är enklare än andra att byta ut. Men vad är det då för slag varor man byter ut, och vad är det man fortsätter köpa trots att priset skenar iväg?
– Maten har generellt gått upp i pris men det är ju inte så att all mat har gått upp lika mycket i pris. Till exempel har vissa grönsaker gått upp mera i pris än andra, och då kan konsumenten mycket väl tänka sig att om inhemska gurkor har gått upp i pris så köper man morötter, som inte har gått upp lika mycket i pris i stället, säger Edvard Johansson, som är professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Allt är inte lika enkelt att byta ut
Men det finns också varor som inte är lika enkla att byta ut eller köpa mindre av. Till exempel bensin är en sådan vara.
– För många är det inte bara så där att byta bort bilen eller börja köra elbil, så där får man helt enkelt bita i det sura äpplet, säger Johansson.
Kan då förändringar i konsumtionsvanorna på lång sikt leda till förändringar i affärernas utbud?
– Nu är vi förstås inne på spekulationer, men om konsumenterna i exemplet upptäcker att morötter är väldigt förmånliga och goda så kan populariteten öka och så köper man morötter även i fortsättningen. På så sätt kan man mycket väl tänka sig att vissa konsumtionsmönster kan förändras, säger Johansson.
Ingen omfattande arbetslöshet förutspås
Det finns inga enkla och snabba lösningar på inflationen och lågkonjunkturen. Men vad kan den vanliga konsumenten tänka på för att klara sig ur den här situationen?
– Man ska vara försiktig med att belåna sig för mycket. Räntorna har redan gått upp och det betyder att det blir svårare att klara av de månatliga kostnaderna för bostadslånet. Och när lågkonjunkturen slår till stiger risken för att bli arbetslös, även om det inte ser så kritiskt ut just nu, och då är det inte ju inte bra om man har jättestora lån som man har svårt att klara av.
Många är oroliga över att arbetslösheten ska stiga, men Edvard Johansson har lugnande ord att komma med.
– Arbetsmarknaden är så pass stark här vid starten av den eventuella lågkonjunkturen som är på väg, och som enligt prognoserna inte ska bli så svår, och det betyder att det ska ganska mycket till för att vi ska få en enormt stor ökning i arbetslösheten.
Kan också ha positiva följder – för miljön
Enligt Statistikcentralen låg inflationen på 8,1 procent i september. Enligt Johansson kan man kanske redan nu tala om att vi är i någon slags lågkonjunktur. Konsumenternas köpkraft minskar eftersom lönerna stiger mycket långsammare än priserna just nu, och det betyder att efterfrågan på varor minskar. Men det här leder i sin tur till att företagen småningom måste börja sänka priserna vilket dämpar inflationen.
– Det är helt rationellt att tro att vi inte kommer ha en sådan här inflation om ett till två år, säger Johansson.
Vissa val vi gör nu, till följd av inflationen, kan på sikt också ha positiva effekter – åtminstone för miljön.
– Det är mycket möjligt att man upptäcker att man kan göra saker med sin elkonsumtion som kommer att hålla i sig framöver. Att fler än vanligt till exempel byter värmesystem i sitt hus, och när vi kommer ut ur den här situationen så kommer en del se annorlunda ut. Inflationen sätter fart på energisparandet.
En exceptionell situation
Enligt Edvard Johansson är det inte helt klart varifrån inflationen kommer. Delvis har det att göra med coronapandemin och nedstängningen av samhället och delvis har det med kriget i Ukraina att göra.
– Så det är inte helt enkelt för beslutsfattarna att veta vad man ska göra. Om det är en pandemieffekt ska man försöka strama åt ekonomin och höja räntorna, men om inflationen till stor utsträckning beror på oljepris och energipriser så hjälper det inte med högre räntor utan då är det bara att vänta ut det, säger Johansson.
