Internationella stamningsdagen: “Att hjälpa någon som stammar kan kännas förnedrande”

I en värld där flytande tal tas för givet kan det vara svårt för en person som stammar att känna sig bekväm. Därför vill internationella stamningsdagen, som infaller i dag den 22 oktober, sprida kunskap om ämnet.

Skam, stigma och stereotyper kring stamning kan göra livet svårare för personer som stammar.

I år är temat för den internationella stamningsdagen ”Bli sedd och hörd”. Syftet är att samhället ska se stamning som något vardagligt och normalt.

– Det är ju egentligen ingen som säger att vårt tal måste vara helt flytande hela tiden, säger talterapeut Helene Holmström.

Stamning kan definieras som en störning i talmotoriken som tar sig uttryck i upprepningar, avbrott eller förlängningar av ett ljud eller ord.

En del av stigmat kring stamning kan kopplas ihop med gamla fördomar. Tidigare trodde man att stamning var en psykisk störning, men stamning har en neurobiologisk grund. Det är alltså frågan om en ofrivillig kommunikationsstörning.

Hur ska man bemöta en person som stammar?

1. Lyssna och ge utrymme för personen att prata.

2. Håll naturlig ögonkontakt – om man tittar bort kan personen uppfatta det som att hen sa något fel.

3. Prata inte för personen eller fyll i ord. ”Att hjälpa någon som stammar kan kännas förnedrande för personen. Dessutom kanske man säger fel ord eller missförstår meningen”, säger Holmström.

4. Var tålmodig och stressa inte personen som pratar.

Talterapi – ingen snabb lösning

Stamning går inte att bota, men det går att lära sig tekniker som hjälper talflytet.

– Det är inte bara psykiskt jobbigt att prata om man stammar mycket, utan också fysiskt. Det kan leda till kramp i magen och spända käkar, säger Holmström.

Stamning är individuellt. Det finns personer som stammar så lindrigt att det knappt påverkar dem, medan andra stammar grövre. Om det känns för jobbigt kan vissa låta bli att prata överhuvudtaget.

– Det leder till att de kan uppfattas som blyga personer som inte har något att säga. Det stämmer inte, utan det är en åtgärd personer som stammar tar till om det känns svårt.

Därför är det enligt Holmström viktigt med talterapi, så att personer som stammar kan få hjälp. Hon tillägger att det viktigaste inte är hur det låter, utan hur det känns från talarens synvinkel.

Stamning hos småbarn går ofta förbi

Ungefär fyra till fem procent av barn under skolåldern stammar. Men även om barnet stammar så betyder det inte att hen kommer göra det resten av livet.

– De flesta treåringar stammar, och det är en helt naturlig del av språkutvecklingen. De allra flesta växer ifrån det av sig själv.

En procent av den vuxna befolkningen stammar.

Stamning kan också gå i perioder – ibland kanske man inte stammar alls och ibland stammar man mer. Dessutom kan stamningen avta när en person till exempel sjunger eller skådespelar.

– När man sjunger aktiveras en annan del av hjärnan, vilket antagligen är orsaken till att en del inte stammar då de sjunger, säger Holmström.