Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Oron stor då psykiatriska bäddplatser flyttar från Roparnäs till H-huset: ”Om vi får en överbeläggningssituation så innebär det katastrof”

Uppdaterad 25.10.2022 07:04.
Nuori henkilä kruunu päässä ja perhossiivet selässä ylittää suojatietä.
Bildtext Alltfler unga har problem med psykisk ohälsa. En del välfärdsområden väljer nu att satsa en större andel av sina resurser på dem. I Österbotten är budgeten för nästa år ännu inte klar, så det återstår att se om det blir en omfördelning av pengarna här.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Det är inte utan bävan som ledande läkaren inom psykiatrin Mirja Remes ser fram emot flytten av psykiatrin till H-huset. Framför allt frågar hon var man ska placera de patienter som är i kritiskt behov av vård men inte ryms in på avdelning.

Det finns fördelar med flytten från Roparnäs och den främsta av dem är den psykiatriska vården blir granne med den somatiska. Mentala problem ska äntligen vårdas i samma byggnad som kroppsliga och så ska det vara idag, säger Remes.

Men nackdelar finns enligt henne också i de toppmoderna utrymmena. Det saknas egna arbetsrum, den som behöver få jobb gjort måste reservera ett rum åt sig.

Mirja Remes, direktör för psykiatrin vid Vasa sjukvårdsdistrikt.
Bildtext Ledande läkaren inom psykiatrin Mirja Remes är samtidigt enda läkare i tjänsteförhållande inom vuxenpsykiatrin i Österbottens välfärdsområde. Hon skulle väldigt gärna anställa fler läkare till området.
Bild: Yle/Moa Mattfolk

Patienterna får äntligen egna rum. För så är det också enligt dagens melodi. Det är omodernt att tvinga svårt sjuka att dela rum. Men på samma gång förlorar man den flexibilitet man hittills haft.

– Det som oroar mig och som oroar oss alla, är att i H-huset så är vi direkt beroende av antalet rum. Man får inte placera extra patienter i rummen. Om vi får en överbeläggningssituation så innebär det katastrof, säger Remes.

Från andra sjukhus med motsvarande system har hon hört att patienter placerats i korridoren, vilket är allt annat än god vård.

Risk för överbeläggning finns på flera fronter enligt Remes. Det nuvarande beroendecentret slås ihop med beroendepsykiatriska avdelningen och här kan det bli problem med att platserna inte räcker till, tror Remes.

Läget extra svårt inom ungdomspsykiatrin

Men en enhet oroar henne mer än alla andra och det är den ungdomspsykiatriska avdelningen. Den kommer att ha åtta platser, en mängd som inte alltid räcker till idag. Hur ska platserna då räcka till i fortsättningen om man förlorar tidigare flexibilitet, frågar hon sig.

– Vi vet alla att situationen med unga är svår i hela landet. Så var ska vi placera våra unga patienter om det inte finns lediga platser någonstans? Det här oroar mig allra mest, säger Remes.

Totalt 62 psykiatriska bäddplatser finns i H-huset

· Beroendepsykiatriska avdelningen, sammanlagt 21 platser

· Akutpsykiatriska avdelningen, sammanlagt 18 platser

· Undersöknings- och rehabiliteringsavdelningen, 10 platser

· Barnpsykiatriska avdelningen, 5 platser

· Ungdomspsykiatriska avdelningen, 8 platser

Remes använder ordet skräckscenario då hon talar om riskerna med flytten och en förlorad flexibilitet. I Roparnäs har man åtminstone tillfälligt kunnat ha extra patienter intagna. Ändå vittnar anhöriga om att det är för svårt att bli intagen på vård där och även att patienter skrivs ut alltför snabbt.

Och flytten från Roparnäs närmar sig.

– Under vårens lopp får vi se hur det här går, säger Remes.

Läkarsituationen allt svårare

Samtidigt har den ökänt svåra läkarsituationen inom psykiatrin inte blivit bättre. Idag är Mirja Remes enda läkare i tjänsteförhållande inom vuxenpsykiatrin i Österbottens välfärdsområde. Hon skojar om att hon snart uppnår pensionsålder men att det känns som en omöjlighet att lämna arbetet.

– Avdelningarna går runt tack vare unga specialiserande läkare, till exempel från Sverige. Vi får vara tacksamma för att de vill jobba hos oss, säger Remes.

Också ungdomspsykiatrin går runt med endast en läkare i tjänsteförhållande, på barnpsykiatriska avdelningen finns två.

– Mycket gärna skulle jag anställa fler läkare, också fastän det inte skulle finnas grund för fler läkare i tjänsteförhållande. Men de tjänsterna borde iså fall skapas, säger Remes.

Aulan i det nya H-huset på Vasa centralsjukhus område.
Bildtext Det finns stora förhoppningar på att vården ska löpa smidigt inne i det splitternya H-huset.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Kombinationen av för få läkare i tjänsteförhållande och bara en handfull övriga läkare i huset leder till många olika problem. Man räcker inte till för att möta patienternas behov. Dessutom blir personalen utmattad.

Enligt Remes har välfärdsområden som motsvarar Österbotten i storlek sex läkare inom barnpsykiatrin.

– Vi har tre. Vi har alltså endast hälften av vad som vore en vettig norm, så vår personal är överbelastad.

På köpet lider också ekonomin. Välfärdsområdet köper en hel del läkartjänster för att täcka upp för den egna läkarbristen, men det blir dyrt.

– Det är ekonomiskt betydligt förmånligare med egna läkare. Dessutom har vi problem med vem som ska joura då alla hyresläkare inte tar jour. Det finns inte minsta rim eller reson i detta.

Hårt arbete pågår för att förbättra situationen

Kosti Hyvärinen är verksamhetsområdesdirektör för den psykosociala servicen i Österbottens välfärdsområde.

Bakom titeln finns en helt ny verklighet, nämligen den som den stora social- och hälsovårdsreformen innebär. Sedan årsskiftet har Hyvärinen lett arbetet med att tillsammans med andra försöka komma underfund med hur man allra bäst kunde organisera verksamheten på nytt.

Mansperson ser in i kameran med allvarligt ansiktsuttryck. I bakgrunden grön gräsmatta, träd i höstskrud och olika byggnader.
Bildtext Kosti Hyvärinen, verksamhetsområdesdirektör för den psykosociala servicen. Coronapandemin satte en del käppar i hjulet för arbetet han leder, men om det hela vore ett spädbarn skulle man enligt honom kunna säga att barnet redan tar sina första steg.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Paraplynamnet psykosocial service innefattar tjänster inom både primärvården, specialsjukvården, socialvården, beroendevården och en del boendetjänster bland annat.

Under innevarande år har hela psykosociala servicen en budget på knappt 51 miljoner euro. Specialsjukvårdens andel av det är cirka 25 miljoner. Nästa års budget är ännu inte spikad.

Hyvärinen berättar att man vill gott med reformarbetet. Hårt arbete pågår för att förbättra mentalvårdstjänsterna i Österbotten.

– Vi vill ge bättre tjänster när det gäller psykosocial service till våra klienter i Österbotten. Jag väntar på att vi ska få se alla våra planer i verket, säger Hyvärinen.

Han tillägger:

– Det ska vara lätt att få hjälp.

Menar du då att tanken är att man inte ska behöva vänta särskilt länge?

– Ja, det menar jag.

Väntar österbottningarna idag för länge?

– Inom en del områden ja, på andra områden kan man få hjälp ganska snabbt.

Enligt Hyvärinen är det de neuropsykiatriska patienterna som tvingas vänta längst. Hit hör inte minst de barn, unga och även vuxna som utreds för ADHD/ADD, olika autistiska störningar, Tourettes syndrom eller andra beteendestörningar.

Remiss behandlas snabbt, sen börjar väntan

Tanja Jaakola är överskötare inom psykiatrin. Hon gör en dagsaktuell koll i datasystemet för att kontrollera kösituationen.

37 patienter väntar på bedömning och 52 patienter köar för vård. Där ingår såväl barn- och ungdoms- som vuxenpsykiatriska området.

Problemet enligt Jaakola är inte att nå fram för att berätta att man behöver hjälp.

– Remisserna inom psykiatrin blir nog hanterade ganska snabbt, på högst en eller två veckor, inom alla tre olika specialiteter.

Det är fasen efter detta som man behöver bli bättre på.

– Om det behövs en psykologutredning så är köerna långa, säger Jaakola.

Välfärdsområdet försöker under tiden som patienten köar erbjuda andra tjänster. En barnfamilj kan exempelvis ha nytta av familjearbete.

Var ska vi placera våra unga patienter om det inte finns lediga platser någonstans?

― Mirja Remes, läkare

Marja Mustonen, chef för mental- och missbrukarvården inom Österbottens välfärdsområde, lyfter fram att det finns hjälp att få på många håll, inte minst inom primärvården.

– Jag tänker till exempel på våra tre psykosociala center, vi finns både i norr och i mitten och i syd. Och Ungdomsstationen Klaara här i Vasa är också ett fint exempel på vart unga kan vända sig med låg tröskel, säger Mustonen.

Unga i fokus nästa år

Österbottens välfärdsområde gläds också åt att man fått statliga projektpengar som gör det möjligt att arbeta med sådant man annars inte skulle ha råd med.

Marja Mustonen lyfter fram bland annat Terapinavigatorn, ett elektroniskt formulär där patienten svarar på frågor som gör att hälsovården snabbare kan hänvisa till just rätt nivå av psykosocial vård.

– Den här hoppas vi kunna ta i bruk redan i år. Just nu håller vi på att utbilda den personal som behövs, säger Mustonen.

Kvinna med rött hår och varmgul klädsel ler och ser in i kameran. I bakgrunden träd i höstskrud, grön gräsmatta och olika byggnader.
Bildtext Marja Mustonen, chef för mental- och missbrukarvård inom Österbottens välfärdsområde. Hon säger att man inte ska underskatta kraften i projekt, de kan skapa bestående effekt. Ungdomsstationen Klaara i Vasa fick sin början så, idag är stationen oumbärlig.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Hon tror att digitala tjänster kan bli ett positivt komplement till de system man har i bruk idag. Målsättningen är vårdkedjor som löper snabbare och smidigare.

Kosti Hyvärinen återkommer för sin del till Mirja Remes farhåga om att man ska svika ungdomspsykiatrins patienter genom att inte kunna ta emot alla som behöver hjälp.

Han säger att nästa års strategi sätter extra fokus just på barn och unga, även om man såklart vill hjälpa alla.

– Vi vet vilket läget är i hela landet just nu, så vi har utgått från ett reellt behov i vår strategi och väljer därför att beakta barn och ungdomar särskilt nästa år.

Läget inom den psykiatriska vården i Österbotten kommer att försämras

5:59