Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Företag betalar allt mer för politiska nätverk – Anna Bertills tycker inte att lobbning är fult

Anna Bertills lutar sig mot en pelare och ler mot kameran.
Bildtext Kommunikationskunsulten Anna Bertills ser sig som en neutral aktör, men att byrån styrs av vissa värderingar, som jämställdhet.
Bild: Rasmus Karlsson / Yle

Kommunikationsbyråerna spelar en allt större roll när lagar skrivs om och den allmänna opinionen formas. Forskaren Mona Mannevuo efterlyser en större öppenhet om hur makten och skattebetalarnas pengar används.

Sedan 2010-talet har kommunikationsbranschen vuxit lavinartat i Finland.

Rubrikerna når den oftast när inflytelserika politiker eller deras medarbetare byter jobb till någon av de stora byråerna: Miltton, Tekir, Ellun Kanat, Rud Pedersen…

Eller så handlar det om skandaler. Som när den tidigare finansministern Katri Kulmuni (C) fick avgå efter att hon låtit Finansministeriet betala 50 000 euro för medieträning inför Centerns ordförandeval.

– Kommunikationsbyråerna är ett nytt samhällsfenomen vars möjliga användning av makt har blivit oklar, säger forskardoktorn Mona Mannevuo vid Åbo Universitet.

Mona Mannevuo
Bildtext Forskaren Mona Mannevuo säger att många kommunikationskonsulter drivs av värderingar
Bild: Petteri Sopanen / Yle

Kommunikationsbyråernas makt är svår att sätta fingret på, men hänger samman med en förändring i samhället där nätverk blir viktigare än hierarkier – och där och makten koncentreras till dem som har kunskap.

Enligt en allmän definition hjälper kommunikationsbyråer kunder att förädla sitt budskap och nå ut till rätta målgrupper. Kunderna, som kan vara företag, organisationer eller myndigheter, får hjälp med att påverka allmänheten, politiker och andra makthavare.

En vanlig tjänst som företag eller organisationer betalar för är tips för att påverka lagstiftning eller beredning av olika ärenden. Vid byråerna finns ofta personer som har politiska kontakter, som känner processerna och vet var stötarna ska sättas in.

– Få av dem vi intervjuade ville erkänna att samhällspåverkan är samma sak som lobbning. Som de uttrycker sig sysslar kommunikationsbyråer inte med lobbning. Men for en forskare känns det inte så enkelt, säger Mannevuo.

– Det här är en gråzon. Vad är egentligen påverkningsarbete om det inte är lobbning?

Mona Mannevuo

  • Forskardoktor vid Åbo universitet.

  • Docent vid Helsingfors universitet.

  • Undersöker kommunikationsbyråers makt i boken Viestintätoimistojen valta (Vastapaino 2022) tillsammans med Matti Ylönen och Niina Kari.

  • Boken bygger bland annat på intervjuer med över 50 anställda vid byråerna.

Skattebetalarna vet inte hur pengarna används

En tydlig trend är att myndigheter köper allt fler tjänster av kommunikationsbyråerna. Mannevuo lyfter fram ett exempel: Helsingforsregionens trafik köpte åren 2018 och 2020 tjänster från Miltton och Ellun Kanat för 49 490 respektive 33 500 euro.

I tjänsterna ingick att finjustera koncernens ”röstläge” samt att påverka allmänheten och beslutsfattarna i enlighet med koncernens strategi. Detaljerna är som ofta en affärshemlighet.

– Människor vill gärna veta vad skattepengarna används till. Borde vi kanske ha en större öppenhet så att vi vet vilka tjänster som köps, vilken effekt de har och vad man vill uppnå?

Enligt Mannevuo verkar många uppfatta att det finns en stor klyfta mellan medborgarna och politiker eller företag som man behöver en särskild expert för att överbygga. Också under coronakrisen ansåg stadsrådet att man behövde särskilda influencers för att kommunicera med medborgarna.

– Det är problematiskt om medielandskapet är så splittrat och makthavarna är så upptagna att människor, företag eller organisationer enbart får igenom sitt budskap om de köper en sådan här särskild tjänst.

– Självfallet är det problematiskt om vissa som har pengar får mer makt att påverka än andra, säger Mannevuo.

Officiellt utövar kommunikationsbyråerna själva ingen makt. Konsulterna beskriver sig huvudsakligen som en neutral aktör mellan kunderna och deras målgrupper.

Enligt Mannevuo drivs ändå kommunikationsbyråernas anställda ofta av en egen vilja att påverka samhället. Det handlar inte om någon enhetlig ideologi, men många drivs av en företagaranda och liberala värderingar. Som exempel kan nämnas att Miltton aktivt arbetade för den jämlika äktenskapslagen som trädde ikraft 2017.

– Det verkar som om de anställda ofta är inriktade på att bygga närverk och på sin egen karriär. Som arbetsplatser ger byråerna ofta människor möjlighet att styra över sitt eget arbete och jobba med sådant som känns meningsfullt, säger Mannevuo.

Företag betalar för politiska nätverk

Strax invid riksväg 8 i österbottniska Kuni träffar kommunikationskonsulten Anna Bertills en kund. Än så länge finns en kontorslokal och några högar med bråte vid någonting som ska bli en terminal för återvinning av byggmaterial. Man använder återkommande termen ”cirkulär ekonomi”.

Kommunikationskonsult Anna Bertills vid en byggarbetsplats
Bildtext Kommunikationskunsulten Anna Bertills i ett av sina rätta element, vid bygget av en avfallsterminal i Kuni i Österbotten.
Bild: Magnus Swanljung / Yle

– Vi var med från starten och hjälpte till med att bygga upp strategiskt material. Det handlar om hur man använder olika termer, hur man ska förändra kundernas åsikt om hur man konsumerar, men också hur man påverkar på samhällsnivå och når ut till politiker. Det här handlar i framtiden också om upphandlingar och politiska nivåer, säger Bertills.

Företagaren Tobias Hästbacka är betalar gärna för hjälpen.

– Om jag själv ska producera en text lägger jag ner grymt mycket tid på den. Men om vi anlitar kommunikationsbyrån kommer texten följande dag och det är tid som jag sparar. Jag tycker man ska göra det man är bäst på, säger Hästbacka.

Anna Bertills

  • Grundare och delägare i kommunikationsbyrån Bertills&Jung som har nio anställda.

  • Ordförande för Svensk Ungdom 2007–2009.

  • Varit aktiv i kommunalpolitiken i Vasa. Är nu ordförande för kommunstyrelsen i Vörå.

  • Riksdagsassistent för Jan-Erik Enestam (SFP) 2004–2005.

  • Specialmedarbetare för idrotts- och kulturminister Stefan Wallin 2008–2009.

  • Vd för Folkhälsan Utbildning 2010–2018.

  • Skriver på en doktorsavhandling om politisk kommunikation.

Anna Bertills sticker inte under stol med att kommunikationsbyråerna delvis säljer makt.

– Det finns en hel del makt i kommunikationsbranschen, definitivt. Många av våra kunder drar nytta av att vi har nätverk från gammalt. Inte bara med politiker, men med organisationer och företag som kan hitta varandra.

– I Sverige talar man öppet om lobbning och nätverkande. Här gör man inte det utåt fast det sker. Jag vet inte varför, för det är väl ingenting att dölja, säger Bertills.

Även om Bertills i första hand ser sig själv som en neutral kommunikatör säger hon att byrån styrs av vissa värderingar, som jämställdhet. Enligt henne är kunderna som väljer byrån medvetna om detta.

– Jag tycker om samhällsfrågor så jag är gärna med tillsammans med företag och organisationer och påverkar hur framtiden ser ut.

– Ibland verkar man anse att det är någonting hemskt med lobbning. Tvärtom kan det vara att skapa kontakter och nätverk och det är inte någon ful sak, men vi borde göra det mer öppet, mer transparent, säger Bertills.