Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

20 år sedan gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva: ”Redan då såg man att Putins kommando var ganska hänsynslöst”

Sörjande kvinnor efter attacken mot Dubrovka-teatern 2002.
Bildtext Anhöriga som sörjer och minns gisslandramat vid Dubrovkateatern i Moskva på årsdagen år 2006.
Bild: EPA/All Over Press

Runt 130 personer dog i gisslandramat på Dubrovkateatern år 2002 i Moskva. Men den stora majoriteten av dödsfallen skedde som följd av den ryska insatsstyrkans ingripande – inte på grund av terroristernas våld.

Klockan är nio på kvällen i Dubrovkateatern i Moskva. Det är den 23 oktober år 2002 och i en av teaterns salar har den andra akten av den slutsålda musikalen NordOst precis börjat.

I publiken sitter både barn och vuxna.

De har än så länge ingen aning om att 40-50 beväpnade tjetjenska terrorister som bäst är på väg att storma teaterbyggnaden och att de, teaterbesökarna, snart kommer att vara gisslan.

– Så stormades teatern av tjetjenska självmordsbombare. Jag minns att kvinnorna var försedda med självmordsvästar, säger Carita Pettersson, som vid tidpunkten var Svenska Yles Moskvakorrespondent.

20 år sedan gisslandramat

20 år har gått sedan gisslandramat på Dubrovkateatern där runt 130 personer dog. Ungefär 900 personer togs gisslan och gisslandramat pågick under tre dygn, fram till 26 oktober.

När gisslantagarna stormade teaterbyggnaden var det många som trodde att det var en del av föreställningen.

Den då 45-åriga Svetlana Gubareva var på plats med sin amerikanska fästman och 13-åriga dotter. Till France24 berättar hon tjugo år senare:

– De som satt bredvid mig trodde inte att det handlade om ett gisslandrama – inte förrän en av tjetjenerna sköt en mängd skott mot taket.

Gubareva säger att hon aldrig kommer glömma vad som följde under de kommande 57 timmarna: Rädslan bland de som var gisslan, de kvinnliga terroristerna med explosiva bälten runt midjan och lukten från orkesterdiket som användes som toalett.

Arkivbild från 2002 av Dubrovka-teatern.
Bildtext När terrorister stormade Dubrovkateatern den 23 oktober 2002 trodde flera teaterbesökare att det hela var en del av föreställningen.
Bild: EPA/All Over Press

Krav på att dra tillbaka styrkor från Tjetjenien

Vid tidpunkten för gisslandramat hade det andra Tjetjenienkriget pågått i tre år.

– Jag kommer ihåg att det var en väldigt orolig tid i landet, säger Pettersson.

Gisslantagarnas krav var att Ryssland skulle dra tillbaka sina militära styrkor från Tjetjenien med omedelbar verkan.

De hade med sig stora mängder explosiva medel, utöver pistoler och stormgevär.

Gisslantagarna krävde ett svar från den ryska ledningen inom en vecka och hotade med att annars börja skjuta gisslan.

Två dygn av förhandlingar och frisläppningar

Under de första timmarna släpptes ett par hundra personer, bland annat ett antal barn, gravida kvinnor, muslimer, vissa utrikesfödda och personer med särskilda medicinska behov. Terroristerna hotade samtidigt att döda flera personer ifall insatsstyrkor skulle ingripa.

Under gisslandramats andra dag släpptes närmare fyrtio personer.

– Man började förhandla med de här tjetjenerna och bland annat journalisten Anna Politkovskaja var med och förhandlade, säger Pettersson.

Anna Politkovskaja
Bildtext Den framlidna journalisten Anna Politkovskaja var en av medlarna i förhandlingarna med terroristerna.
Bild: All Over Press

Ytterligare ett antal barn och utländska personer släpptes den 25 oktober. Samtidigt fick en läkare gå in i byggnaden, som kunde vittna om att stämningen generellt var lugn och att terroristerna inte aktivt hotade gisslan.

Det var därmed bara enstaka personer som sköts till döds under gisslandramats två första dygn. Men vändningen kom tidigt på morgonen under det tredje dygnet.

Majoriteten dog av kemisk gas under fritagandet

Klockan fem på morgonen den 26 oktober börjar ryska insatsstyrkor storma teaterbyggnaden.

– Jag minns i synnerhet den här upplösningen för specialstyrkorna använde sig av en giftig gas, fentanyl tror jag att det var, som de pumpade in via luftkonditioneringssystemet, säger Pettersson.

En stor del av såväl gisslan som terroristerna blev medvetslösa av den mystiska gasen. Samtidigt pågick det skjutningar mellan de ryska styrkorna och de gisslantagare som fortfarande var vid medvetande.

Några timmar senare var skjutningsdramat över och samtliga terrorister uppgavs ha skjutits till döds i byggnaden.

Men när evakueringen av gisslan påbörjades började också rapporterna om flera dödsfall komma.

– Gisslan transporterades bort i busslaster och jag minns de här bilderna av busslaster av människor som hade storknat av det här giftet, helt enkelt, säger Pettersson.

– De dog alltså först efter att insatsstyrkan stormat byggnaden, som följd av den här gasen som sprutades in.

Arkivbild från 2002 av vård av person efter attacken mot Dubrovka-teatern.
Bildtext Vårdpersonalen ger första hjälpen till evakuerade utanför Dubrovkateatern.
Bild: EPA/All Over Press

Den medicinska personal som väntade utanför teatern var beredda på att behandla skottskadade personer, men möttes istället av personer som verkade förgiftade.

Samtidigt visste de inte vilken kemisk substans det handlade om och kunde inte behandla personerna.

Frågetecken kvarstår

Svetlana Gubareva vaknade upp på sjukhuset den 27 oktober och fick senare veta att både hennes fästman och hennes dotter var bland de döda.

– Allt var över för mig, säger Gubareva till France24.

Frågetecknen som uppstod efteråt bland de anhöriga var många: Hur kom det sig att så många dog och varför fick de ingen medicinsk behandling på plats?

Sörjande kvinnor efter attacken mot Dubrovka-teatern 2002.
Bildtext Två kvinnor vid en ceremoni till minnet av de som dog i gisslandramat vid Dubrovkateatern.
Bild: EPA/All Over Press

Dmitrij Milovidov, som förlorade sin 14-åriga dotter Nina i gisslandramat, berättar i The Atlantic att den kemiska substansen ledde till att dottern slutade andas.

– Hur länge kan en person leva utan att andas? Sedan stannade hennes hjärta. Det var det som hände våra barn, säger han.

Milovidov har också sagt att dottern inte fick behandling efteråt, utan placerades i en vanlig buss för att köras bort från platsen.

Visar Putinregimens hänsynslöshet

Ryska myndigheter har kontinuerligt vägrat säga vilken sorts gas som användes vid fritagningen i Dubrovkateatern.

Många anhöriga var förtvivlade efteråt när myndigheterna inte erkände att de döda hade dött av gasens effekter. På dödscertifikaten stod det i stället att dödsorsaken var ”terrorism”.

Många anhöriga har lagt skulden för antalet döda på president Vladimir Putin, som ska ha godkänt användningen av den dödliga gasen och sedan valt att täcka upp det hela.

Tre män betraktar en vägg av porträtt av offer efter attacken mot Dubrovka-teatern 2002.
Bildtext Många anhöriga har anklagat president Vladimir Putin och hans regim för dödsfallen vid Dubrovkateatern.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Under åren har flera anhöriga också försökt få juridisk upprättelse, men majoriteten av fallen har lagts ned.

Carita Pettersson säger att gisslandramat vid Dubrovkateatern visade att Putinregimen redan då kunde vara hänsynslös.

– Om man vill dra slutsatser av det här gisslandramat så kan man säga att Putins kommando redan då var ganska skrupelfritt. Man godtog hundratals civila offer för att få det här dramat upplöst så fort som möjligt, säger Pettersson.

– Det är lite på samma sätt som nu i kriget i Ukraina. Man godtar civila offer och soldater som kanonmat. Kreml, maktcentret, bryr sig inte om sin egen befolkning, utan de offras.

Vladimir Putin.
Bildtext Rysslands president Vladimir Putin.
Bild: Sergei Ilyin / AFP