Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Maten och gödselspelet

Våra matpriser stiger. En orsak som få tänker på är de allt högre gödselpriserna. Kriget i Ukraina är inte det enda som påverkar gödselpriserna. Konstgödselproducenten Yara har i åratal ifrågasatts av bönder i Finland.

Yara gör stora vinster samtidigt som många bönder kämpar för att överleva. Hur beräknande är de i sin prissättning? Det är en prissättning som påverkar våra plånböcker.

Trebarnsfamiljen Hepo-oja i Kyrkslätt har en matbudget på 500 euro i månaden.

När vi besöker dem i juni är mamma Linda föräldraledig.

– På kvällarna går vi till butiken efter att barnen har lagt sig. Då finns det kvällsreor på minus 30 procent.

Det finns de som vinner på de höga matpriserna. Bland annat har de stora matkedjorna gjort stora vinster.

En spelare som få ändå tänker på är gödselindustrin. Utan konstgödsel blir det svårt att odla säd som blir bröd, eller mat åt djuren som ska producera mjölk och kött.

– Inte har jag egentligen funderat så jättemycket på gödselpriserna. Det är inget man har hört om, säger Linda Hepo-oja.

Kristian Westerholm är mjölkbonde på Brännbolsta i Ingå.

På våren sådde han foderkorn.

Det ska bli mat till hans kor så att dom ska producera mjölk.

Skrämmande ökning

– Det är skrämmande hur gödselpriserna har stigit men om man inte gödslar blir det ingen skörd heller, säger Westerholm.

Vid midsommaren beställer han ett gödsellass. Det är 72 säckar, totalt drygt 50 ton. Med frakt och moms betyder det en räkning på drygt 39 000 euro. I fjol kostade samma lass 22 600 euro.

– Inte är det roligt nej, suckar Westerholm.

Men det ska visa sig att han gör klokt i att beställa sitt lass vid midsommaren och inte vänta på att priserna ska gå ned.

I juli får Kristian Westerholm sitt konstgödsellass.

Dålig konkurrens

Den globalt ledande gödselproducenten, norskägda Yara har en mycket stark ställning på den finska marknaden. Tre gånger har Yaras position på gödselmarknaden i Finland utretts under de senaste tio åren.

Konkurrens och konsumentverket har avfärdat att företaget skulle ha monopol på gödselmarknaden men ser ändå problematiska drag. Ungefär åttio procent av konstgödseln som används i Finland kommer nämligen från Yara. Och samtidigt som bönderna går på knäna, gör Yara stora vinster.

MTK, finska Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter är en av de organisationer som i tiderna drivit på utredningar mot konstgödselföretaget Yara och deras höga prissättning.

Max Shulman framför en traktor
Bildtext Max Schulman är MTK:s spannmålsombudsman.
Bild: Erik Vierkens / Yle

– Det här är ett globalt spel och då är det jättesvårt för en liten odlare eller till och med bara för ett land eller ett område som Europa att kunna pressa sig till bättre priser, förklarar Max Schulman spannmålsombudsman vid MTK.

Marknaden överreagerade

När Rysslands anfallskrig mot Ukraina bröt ut våren 2022 slutade Yara importera bland annat ammoniak från Ryssland. Man varnade för produktionsstopp och försenade leveranser. Gödselpriserna steg igen markant.

– Nu efteråt kan man säga att marknaden överreagerade, konstaterar specialforskare Olli Niskanen vid Naturresursinstitutet Luke.

Men Yaras vice vd Lars Røsæg håller inte med.

Yaras vice vc, Lars Roesaeg
Bildtext Yaras vice vd Lars Røsæg.
Bild: Yle / Erik Vierkens

– Nej, priserna bestäms efter tillgång och efterfrågan på den globala marknaden. Och den sista tiden är ökningen i energipriserna den största kostnadskomponenten.

Yara förklarar de höga gödselpriserna med högre produktionskostnader.

Från förra hösten steg priserna på naturgas som behövs för att tillverka ammoniak.

Ammoniak behövs för att tillverka kväve som är en beståndsdel i konstgödseln tillsammans med fosfor och kalium.

Gödselindustrin har under den här säsongen dessutom stängt försäljningen ett flertal gånger. Något som får Pekka Pesonen generalsekreterare för den europeiska jordbruksorganisationen Copa-Cogeca att ryta till:

– När volymerna sjunker höjer man priserna. De finska odlarna och konsumenterna får betala notan då gödselindustrin ser om sina egna intressen.

Yaras vice vd Lars Røsæg avvisar kritiken.

– Energipriserna har ökat dramatiskt och det har inte varit lönsamt att producera.

Det som försvårar överskådligheten av hur gödselpriserna uppstår är att gödselindustrin inte berättar vilka prismarginaler de själva har på sin gödsel, det kallar man för affärshemligheter.

Yara hänvisar till att gödselhandeln går via återförsäljarna/distributörerna.

– Vi har avtal med distributörerna i alla länder och det är konfidentiella avtal som vi inte ger ut, slår Yaras vice vd Lars Røsæg fast.

Försäljare väntade på Yaras priser

Men återförsäljarna är långt i händerna på Yara. Försäljningsåret med försäljningsstopp har av Yaras produkter har varit exceptionellt.

– Det har uppstått situationer när vi får berätta för jordbrukarna att vi inte har ett pris på konstgödseln. Att vi väntar på att marknaden ska öppnas på nytt, berättar Timo Särmälä, avdelningschef vid Hankkija.

Hankkija förmedlar endast Yaras produkter och det är Yara som sätter prisnivåerna.

– Vi är beroende av hur Yara styr sin produktion och sätter priserna.

Nu fungerar marknaden igen normalt. Timo Särmälä vill inte svara på frågan om hur stora prismarginaler Hankkija har på Yaras konstgödsel.

Kriget inte enda orsaken till högre priser

Vår granskning visar tydligt att kriget inte är den enda faktorn som ligger bakom de höga gödselpriserna. Det globala spannmålspriset spelar nämligen också en stor roll.

– Det finns en klar korrelation. En viktig faktor i prissättningen av gödseln är priset på spannmål, konstaterar specialforskare Olli Niskanen vid Luke.

– Det är ett samband på det sättet att när spannmålspriserna går upp så vill lönsamheten till bonden öka och då ökar efterfrågan efter gödsel, förklarar Yaras vice vd Lars Røsæg.

Också i Yaras handbok för gödselindustrin från 2018, står det att priset på spannmål är en av de viktigaste faktorerna som inverkar på gödselpriserna.

Normalt betyder högre spannmålspriser bättre lönsamhet för jordbrukare men när gödselpriserna hela tiden går upp som nu, är situationen osäker.

– Vi har alltid ändå risken som odlare. Att får vi faktiskt det priset som just då är ute på marknaden, förklarar MTK:s spannmålsombudsman Max Schulman.

Under sommaren och hösten har gödselpriserna gått upp. Om Kristian Westerholm hade väntat till början av oktober så skulle hans gödsellass kosta 56 600 euro. Det är en ökning med 45 procent sen han köpte sitt lass vid midsommaren.

Hur lönsamt är jordbruket i Finland?

Yaras vice vd Lars Røsæg säger att han förstår böndernas svåra situation nu och tillägger:

– Vi är också glada över naturresursinstitutets prognos att lönsamheten i jordbruket ska vara minst lika god i Finland 2022 som under 2021.

Kossor på bete.
Bildtext En del husdjursgårdar har problem med lönsamheten.
Bild: Axel Rappe / Yle

Men Naturresursinstitutets forskare Jukka Tauriainen, som skrivit rapporten Yaras vice vd hänvisar till, säger att det är viktigt att kunna läsa prognosen på rätt sätt.

– Man ska komma ihåg att fjolåret 2021 var ett år av missväxt. Därför stannar lönsamheten i år på samma nivå som ifjol, förklarar Tauriainen.

Detta trots att det här året ser ut att bli bättre med bättre skördar och bättre producentpriser.

Rätt tolkning av rapporten hade med andra ord varit att lönsamheten för bönderna blir lika dålig som i fjol, inte lika bra.

En del husdjursgårdar kan bli tvungna att upphöra med sin produktion.

Yara gör stor vinst

Samtidigt har Yara utbetalat allt mer till sina aktieägare, där största ägaren är norska staten. 2018 betalade Yara sina aktieägare nästan 180 miljoner euro. Sedan har aktieutbetalningen stigit och var i fjol drygt 830 miljoner euro.

Yara har kritiserats för att inte ta sitt ansvar i denna krissituation.

– Det stämmer inte. Vi har 900 medarbetare i Finland som jobbar dag och natt för att få mest möjliga produktion för den finska marknaden, svarar vice vd Lars Røsæg.

Han tillägger att priserna ska vara bärkraftiga för bönderna.

– Om vi får för höga priser leder det till att ännu fler människor i världen får för lite mat. Det leder till svält, konflikter, migration och instabilitet i världen som ingen av oss önskar varken som företag eller som privatpersoner.

EU skyddar gödselindustrin

Det som ytterligare försvårar konkurrenssituationen är att EU skyddar gödselindustrin med import- och antidumpningstullar på konstgödsel från länder utanför EU.

Redan i Jord- och skogsbruksministeriets rapport från 2019 konstateras att EU:s importtullar borde slopas för att öka konkurrensen och för att få billigare konstgödsel.

I och med kriget i Ukraina har kommissionen nu föreslagit att importtullarna kan hävas temporärt. Men Max Schulman MTK:s spannmålsombudsman är inte imponerad.

– De har varit medvetna om den här problematiken sedan 2010 när vi inom odlarorganisationerna började jobba för att avskaffa skyddstullarna.

I slutet av oktober besluter EU kommissionen att inte höra på jordbrukarna.

Kommissionen besluter att antidumpningstullarna på flytande mineralgödsel från bland annat USA och Trinidad och Tobago inte ska hävas. Antidumpningstull betyder att produkter som förs in i EU inte får vara billigare än de som redan finns inom EU.

I Kyrkslätt har familjen Hepo-oja börjat odla grönsaker.

Allt för att spara på matutgifterna.

– Poängen är att man inte behöver gå så ofta till butiken. Om priserna nu stiger så blir det nyttigt, förklarar Linda Hepo-oja.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln